Gustaf Henrik Brusewitz

Född:1812-10-03 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1899-06-16 – Göteborgs stad, Västra Götalands län

Genremålare


Band 06 (1926), sida 551.

Meriter

1. Gustaf Henrik Brusewitz, f. 3 okt. 1812 i Göteborg, d. 16 juni 1899 därstädes. Föräldrar: grosshandlaren Gustav Brusewitz och Maria Charlotta Busch. Åtnjöt privat undervisning; elev vid Konstakademien 1829–35; erhöll tillika undervisning av gravören K. D. Forssell; studerade vid franska akademien i villa Medici i Rom 1839–40 samt hos Leon Cogniet i Paris 1842–45. Teckningslärare vid K. J. Meijerbergs skola i Göteborg; intendent för den historisk-etnografiska avdelningen samt arkivet vid Göteborgs museum 1 nov. 1865; tillika e. o. teckningslärare vid Slöjdföreningens skola från 1 jan. 1871 och teckningslärare därstädes 11 sept. s. å.; erhöll avsked från teckningslärarbefattningen 30 juni 1881 och från intendentbefattningen 31 dec. 1891. KorrespHA 1882; innehade persisk orden.

Gift 21 juli 1850 med Sofi Amalia Lindhé, f. 7 maj 1825, d. 6 mars 1889, dotter till kaptenen Johan Otto Frans Lindhé i Torsåker, Fässbergs socken.

Biografi

En svår sjukdom berövade i barnaåren B. hörseln och minskade i hög grad hans talförmåg att hans uppfostran måste ske genom privat undervisning i föräldrahemmet. Han utbildade sig dock så småningom till en skicklig labiolog och kunde utan större svårighet följa med ett samtal. Redan tidigt visade han artistiska anlag och sattes genom understöd av en av faderns vänner i stånd att utbilda dessa vid Konstakademien i Stockholm, där han erövrade ett flertal pris och belöningar. Efter fleråriga fortsatta studier i utlandet slog han sig sedermera ned i hemstaden.

För sin hembygds historia och fornminnen hyste B. en varm kärlek. Vid sitt staffli sysslade han gärna med att i bild framställa och hugfästa hembygdsminnena, och de ämnen ur Göteborgs och Bohusläns historia under äldre tider, som han i målning behandlat, upptaga en ansenlig lista. Den på B: s tid i hög grad omhuldade genremålningen odlades även av honom. Många äro de scener ur folklivet, som av hans flitiga hand blivit fästa på duken. Hans starkt religiösa läggning förde honom också in på bibliska motiv. Från honom stamma sålunda bl. a. altartavlorna i Råda kyrka i Värmland och Ljunits-Nöbbelövs kyrka i Skåne, båda behandlande ämnet »den störste i himmelriket». Även som porträttmålare var han verksam. Ett prov på hans förmåga som sådan utgör det här reproducerade självporträttet.

B: s arkeologiska och historiska studier föranledde Göteborgs museums styrelse att år 1865 kalla honom till den då nyinrättade intendentsbefattningen vid museets historisk-etnografiska avdelning, som i sig även innefattade de arkeologiska samlingarna. Hans första uppgift här blev att ordna avdelningen — som vid hans tillträde var av ytterst blygsamma mått — samt över densamma upprätta en katalog, vilken år 1867 utkom i tryck. B. var en nitisk samlare och företog på 1870-talet under flera år långa fotvandringar inom Bohuslän, varunder han dels skaffade museet nya föremål, dels avtecknade fasta fornlämningar m. m. Många av museets mest värdefulla allmoge- och kyrkoföremål — bl. a. en dyrbar samling dopfuntar — ha under denna tid förvärvats av honom. I Göteborgs museum förvaras ett par handskrivna böcker av B. med skildringar från några av hans resor. I dessa folianter har han med synnerlig omsorg avtecknat de förnämsta av de hopsamlade föremålen och lämnat ingående beskrivningar på de omständigheter, under vilka de påträffats, samt de traditioner och minnen, som voro förknippade med dem. Här återfinnas också flera detaljerade beskrivningar över platser, han besökt. Under B: s omvårdnad tillväxte hans avdelning på museet hastigt, och i sina årsberättelser till styrelsen påpekar han ofta behovet av ökat utrymme, vilket också efter hand blev tillgodosett. När B. tillträdde befattningen vid museet, voro de historisk-etnografiska samlingarna inrymda i fem skåp, medan de vid hans avgång upptogo flera stora salar och rum.

Sin »synnerliga tacksamhet och erkänsla för den alltid osparda möda och det stora nit och levande intresse, varmed B. under sin mångåriga tjänstetid omfattat de samlingar, som varit ställda under hans vård», visade Göteborgs musei styrelse, då B. vid 79 års ålder drog sig tillbaka, bl. a. genom att tilldela honom hela lönen som pension.

Författare

Otto Thulin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Elfsyssel (södra Bohuslän). Historiska minnen, samlade ur så väl äldre som nyare verk och urkunder. Gtbg [1860—]1864. 4: o (8), 332 s., 13 pl. — Förteckning öfvex Göteborgs musei arkeologiska och etnografiska samlingar. Gtbg 1867. (4), 72 s., 3 pl. 2: a förb. uppl. Gtbg 1870. 52 s. — Sur un tombeau supposé préhistorique a Roed, commune de Lome-läda (Congrés int. d'anthropologie et d'archéologie préhistorique. Compte rendu. de la 5me session a Bologne 1871, Bologna 1873, s. 468—470). — Historiska anteckningar rörande säteriet Jonsered. Gtbg 1876. 4: o 30 s. [Ny uppl.] Gtbg 1890 4: o 30 s. — Göteborgs museum. Vägledning för besökande i nämnde musei historiska och etnografiska samling. Gtbg 1880. 118 s. — Om runstenen från Nya Elfsborg (VVS Handl., Ny tidsf., H. 17, 1882, s. 51—76; även sep. Gtbg 1882. 24, (2) s.). — Berättelse om Göteborgs musei historiska och etnografiska samlingar samt om arkivet alltifrån deras första upphof till och med året 1885 (Göteborgs musei tjugufemårsberättelse, Gtbg 1888, s. 41—146). — Ven-derna i Konongahella d. 9 aug. 1135. Gtbg 1898. 4: o 76 s. (Föret, undert.: G. H. B—z.) — Ur Bohusläns konunga-sagor. Gtbg 1898. 4: o (6), 96 s. — Smärre uppsatser av arkeolog, innehåll i Sv. månadsskrift för fri forskning och allm. bildning (1864) samt artiklar i Göteborgs handels- o. sjöfarts-tidn. (Sign.: G. B—z.)

Utgivit: A. E. Holmberg, Bohusläns historia och beskrifning. 2: a uppl. efter förf: s död genomsedd och rättad. D. 1—3. Örebro 1867. V, 371 s.; IV, 331 s.; IV, 308 s. Handskrifter: se texten.

Källor och litteratur

Källor: Biografiska data i en av B. själv upprättad stamtavla över Brusewitzska släkten; handl. i Göteborgs musei arkiv och i Göteborgs stadsbibi.; samtida Göteborgstidningar.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Henrik Brusewitz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Otto Thulin.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17087
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Henrik Brusewitz, urn:sbl:17087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Otto Thulin.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se