Bruzelius, släkt



Band 06 (1926), sida 560.

Biografi

Bruzelius, släktnamn antaget av ättlingar till Ingrid Bengtsdotter från Lilla Kyet i Hångers socken, vilken var gift första gången med bonden Lars Nilsson å Brusas i samma socken (d. 1670) och andra gången med rusthållaren Per Olsson på Domaryds skattegård i Berga socken, Kronobergs län. En son i det förra giftet var rektorn i Viborgs skola, sedermera kyrkoherden i Huaröd och Svensköp Nils B. (f. 1669, d. 1738[1]), vilken bildade släktnamnet efter fädernegården. Söner till honom voro A) kyrkoherden i Huaröd och Svensköp, senare i Trälleborg och Maglarp, kontraktsprosten Nils B. (f. 1709, d. 1788), B) kyrkoherden i Össjö och Tosjö, senare i Vällirige och Fuglie, kontraktsprosten Jonas B. (f. 1714, d. 1787) — fader till docenten i österländska språk i Lund, sedermera rektorn vid Hälsingborgs lärdomsskola Nils B. (f. 1750, d. 1787) samt lasarettsläkaren i Västerås Carl B. (f. 1762, d. 1836), stamfader för släktens s. k. Västeråsgren — samt C) kyrkoherden i Bösarp och Simlinge Johannes B. (f. 1718, d. 1791), alla tre skildrade som kraftfulla och tilltagsna män. Söner till den förstnämnde, kontraktsprosten Nils B., voro 1) kyrkoherden i Västra Tommarp och Skegrie, kontraktsprosten Nils B. (f. 1742, d. 1823), den s. k. skånska eller Tommarpsgrenens stamfader, vars »åttioåriga tro och heder» Esaias Tegnér besjungit i en gravdikt och som i Nicolovius' (N. Lovens) »Folklifvet i Skytts härad» är den »livlige och flinke gubbe», som leder jullekarna i sin prästgård; han var gift med Johanna Charlotta Sommar, den sista av denna lärda prostsläkt, som sålunda uppgick i släkten B., samt 2) Johannes B. (f. 1751, d. 1818), föreståndare för en av honom själv i Stockholm inrättad enskild skola och stamfader för den s. k. Stockholmsgrenen, bland vars medlemmar märkes Johannes B:s' son bokhandlaren Emanuel B. (se nedan 2). Av den talrika skånska grenen kunna nämnas stamfadern Nils B:s söner a) advokatfiskalen Nils B. (f. 1784, d. 1852), som under senare år ägnade sig åt litterär verksamhet och bl. a. utgav en omarbetad upplaga av J. L. Gillbergs »Historisk, oeconomisk och geografisk beskrifning öfver Malmöhus län och hertigdömet Skåne» (1840), b) docenten i kemi i Lund, sedermera kyrkoherden i Löderup och Hörup Magnus B. (se nedan 1) — fader till professorn Ragnar Magnus B. (se nedan 6) — c) kyrkoherden i Ottarp, sedermera i Norra Vram och Bjuv, prosten Andreas B. (f. 1788, d. 1851), d) kyrkoherden i Västra Tommarp och Skegrie, prosten Johannes B. (f. 1793, d. 1860), en praktiskt verksam man, som tog initiativet till den på 1840-talet började skogsplanteringen på flygsandsfälten vid Skanör och Falsterbo, stiftade Skytts härads sparbank 1848 och hopbragte en fornsakssamling, som inlöstes av staten — fader till arkeologen, rektor Nils Gustaf B. (se nedan 4) och sekreteraren Anders Johan B. (se nedan 5) —, e) e. o. professorn Arvid Sture B. (se nedan 3) samt f) lantbrukaren Thure B. (f. 1801, d. 1876), fader till författarinnan Victoria Maria Benedictsson (se denna).

En andra huvudgren av släkten Bruzelius, den s. k. Domarydsgrenen, härstammar från en son i den ovannämnda Ingrid Bengtsdotters senare gifte med rusthållaren Per Olsson, kyrkoherden i Södra Ljunga och Hamneda Jonas B. (f. 1683, d. 1748), vilken antog sin halvbroders kyrkoherden Nils B: s' släktnamn. Helbroder till Jonas B. var rusthållaren på Domaryd Bengt Persson, far till bokhandlaren, sedermera lantbrukaren Peter Bergendorff (f. 1711, d. 1772) och hovkamreraren och domkyrkoinspektorn i Lund Johan Bergendorff (f. 1720, d. 1793), av vilka den förre blev stamfader för den ännu levande släkten Bergendorff. En systerson till Jonas B. och Bengt Persson var komministern i Bonstorp Bengt Bergenholtz (f. 1712, d. 1771), stamfader för den ännu levande släkten med detta namn. — På 1600- och 1700- talen funnos ett flertal kyrkoherdar i Växjö och Linköpings stift med namnet B. men de tillhöra ej denna släkt.

Författare

A. Werin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: G. Anrep, Sv. slägtboken, 1 (1871); A. J. Bruzelius, Ättelängd öfver slägten Bruzelius (1848); G. Elgenstierna, Sv. släktkalendern 1912, 13, 15—16 och 1919; V. Lagus, Abo akademis studentmatrikel, 1 (1891), s. 439; L. M. V. Örnberg, Sv. ättartal 1890. — Se i övrigt: C. Sjöström, Skånska nationen 1682—1832 (1897), Skånska nationen 1833—1889 (1904) och Blekingska nationen (1901).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktig uppgift om dödsår, 2018-05-07


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bruzelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17088, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Werin.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bruzelius, släkt, urn:sbl:17088, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Werin.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se