Elsa Brändström

Född:1888-03-26 – Ryssland (i Sankt Petersburg)
Död:1948 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Massashusetts)

Filantrop, Sjuksköterska


Band 06 (1926), sida 612.

Meriter

4. Elsa Brändström, den föregåendes dotter, f. 26 mars 1888 i Petersburg. Elev vid Linköpings elementarläroverk för flickor ht. 1898–vt. 1906 och vid Anna Sandströms seminarium ht. 1906–5 juni 1908; bosatt i Petersburg 1908; utbildad till krigssyster i ryska Röda korset 1914. Tjänstgjorde å krigslasarett i Petersburg 1914 och å invalidtågen genom Sverige 1915; svenska Röda korsets representant vid utdelning av livsförnödenheter m. m. bland krigsfångarna i Sibirien 1915; erhöll tillika i uppdrag att som representant för skyddsmakterna Sverige och Danmark inspektera fånglägren i Sibirien; återvände till Sverige juli 1920; har sedermera i Tyskland organiserat sanatorievård för krigsinvalider samt förestår sedan 1924 ett barnhem, som hon upprättat å Schloss Neusorge i Sachsen. Erhöll serafimermedaljen 1919, Röda korsets guldmedalj s. å. och medaljen Illis quorum meruere labores 1920; innehar dessutom ett flertal tyska, österrikiska, bulgariska och turkiska utmärkelsetecken; teol. hedersdoktor vid universitetet i Königsberg 1924.

Biografi

Vid världskrigets utbrott 1914 ställde sig E. B., som sedan moderns död 1913 fyllde värdinneplatsen i svenska ministerhotellet i Petersburg, genast helt i sjukvårdens tjänst. När så småningom invalidutväxlingen mellan de stridande länderna över Sverige organiserats, tjänstgjorde E. B. länge på invalidtågen under deras färd från finländska gränsen till Trälleborg men togs år 1915 av svenska Röda korset i anspråk för en större uppgift, hjälpverksamheten i de stora fånglägren i Sibirien och inspektionen över dessa. Att göra sig en klar föreställning om vidden och betydelsen av det arbete, hon under dessa år utförde, är knappast möjligt, och att hon lyckades utföra vad hon satt sig före synes hart när ofattbart. Ensam, utan förbindelse med Europa, ofta lämnad i sticket eller motarbetad av odugliga ryska lokalmyndigheter, tidvis livsfarligt sjuk, klent utrustad i avseende på hjälpmedel och ständigt överhopad av arbete förmådde hon dock — däri sin kraftfulle faders värdiga dotter — med hjälp av sin järnenergi och sin utomordentliga ledarförmåga övervinna alla hinder och skapa en organisation, som bringade ordning och reda i hjälparbetets förut mera på måfå fungerande maskineri. De personliga vedermödor, hon under sina sibiriska år haft att genomgå, har hon vid skildringen av sin verksamhet ej ens antytt, men mer än sannolikt torde vara, att de varit frestande nog för att på en mindre viljestark och mindre psykiskt spänstig personlighet än E. B. verka fullkomligt nedbrytande. Vid tiden för krigets slut hade hon lyckats bringa det därhän, att förutsättningar för ett effektivt hemsändningsarbete verkligen förefunnos. Men den inre oredan och den växande upplösningen i Ryssland i förening med det i Sibirien våren 1918 utbrutna tjeckoslovakiska fångupproret hindrade arbetets konsekventa fullföljande och nödgade henne att igångsätta ett nytt stort organisationsarbete, denna gång syftande till att skaffa de i Sibirien kvarhållna men allt mer åt sig själva överlämnade massorna av krigsfångar möjlighet att genom självförsörjning rädda sig från att gå under i nöd och umbäranden. Hennes huvudkvarter var nu länge Krasnojarsk. Även detta sist antydda arbete, som var förenat med icke mindre svårigheter och kanske än större personlig fara än hennes tidigare verksamhet, visade hon sig i stånd att genomföra, så långt som det med hänsyn till de yttre omständigheterna över huvud taget var möjligt. I juli 1920 återkom hon till Sverige, där hon rönte ett hjärtligt emottagande och lyckades väcka ett livligt intresse för sina uppgifter. Under den närmaste tiden efter sin hemkomst var hon oavlåtligt i tal och skrift verksam för insamlande av medel för bispringande av de i Sibirien alltjämt kvarhållna tyska och österrikiska krigsfångarna samt för att i Tyskland bereda vård för krigets offer. Det ekonomiska underlaget för denna plans förverkligande skaffade hon dels genom utgivande av sina minnen från arbetet i fånglägren (»Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920», 4 upplagor, 1921–22), dels genom en föredragsturné i Nordamerikas förenta stater, som inbringade betydande belopp. För de insamlade medlen förvärvade E. B. tvenne egendomar i Tyskland, kuranstalten Marienborn i Sachsen och godset Schreibermühle i Brandenburg. Hennes avsikt var ursprungligen att där emottaga och bereda vård och sysselsättning åt hemkomna men till vanligt förvärvsarbete oförmögna invalider, men då det visade sig, att de ekonomiska förutsättningarna ej voro tillräckliga för en så omfattande verksamhet som dessa »arbetssanatorier», inskränkte hon sig till att på Marienborn öppna ett sommarsanatorium, huvudsakligen avsett för invalider. Sina personliga insatser ägnar hon numera framförallt åt ett barnhem, som hon år 1924 upprättat på Schloss Neusorge i Sachsen.

E. B:s enastående arbete i människokärlekens tjänst har överallt väckt den djupaste beundran. Även officiella tacksamhets betygelser ha i rikt mått kommit henne till del, och då hon i febr. 1926 besökte Berlin, blev hon föremål för livlig hyllning och emottogs bl. a. av rikspresidenten von Hindenburg.

Författare

O. Wieselgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elsa Brändström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17118, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Wieselgren.), hämtad 2024-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17118
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elsa Brändström, urn:sbl:17118, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Wieselgren.), hämtad 2024-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se