Carl Gustaf BungenCrona

Född:1747-06-30 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1795-02-19 – Stockholms stad, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kanslipresidentsekreterare


Band 06 (1926), sida 683.

Meriter

Carl Gustaf Bungen Crona, f. 30 juni 1747 i Stockholm, d. 19 febr. 1795 därstädes. Föräldrar: kommerserådet Karl Gustav Bungencrona och Hedvig Lampa. Student i Uppsala 2 mars 1762; avlade examen till kanslikollegiet 9 dec. 1763. E. o. kanslist i kanslikollegiets expedition 15 febr. 1764; e. o. kanslijunkare 18 maj 1767 (erhöll lön 27 mars 1770); erhöll i denna egenskap enligt
K. förordning 21 aug. 1747 rätt att bevista kommerskollegiets överläggningar (avlade tysthetsed 17 mars 1769); tf. ceremonimästare under prins Henriks av Preussen vistelse på Drottningholm 5 aug. 1770; bevistade riksdagarna 1771/72—1792; förste sekreterare i kanslipresidentkontoret 1 juli 1773; riddarhussekreterare 6 nov. 1784. — Ogift.

Biografi

Efter avslutade universitetsstudier inskrevs B. i kansliet, där lian efter ett decennium nådde förste presidentsekreterargraden, sedan ett försök att vinna inträde på den diplomatiska banan (1767) misslyckats. Mera bekant än genom sina ämbetsmannaförtjänster har B. blivit som riksdagspolitiker. Ehuru han deltog i samtliga riksdagar från 1771—92, är det dock egentligen först sedan han (1784) blivit riddarhussekreterare, han ådrager sig uppmärksamhet. B. anslöt sig till oppositionen mot Gustav III. Om hans nära förbindelser med denna vittna t. ex. Johan von Engeströms anteckningar från 1786 års riksdag. Av B. fick sålunda Engeström en hel del upplysningar om förberedelserna till riksdagen. Från samma källa erfor han konungens befallning till sina pager att taga säte på riddarhuset och rösta för lantmarskalkens propositioner. Då lantmarskalken enligt konungens befallning fordrade, ,att adliga fullmakter på sätt 1778 föreskrivits för att äga giltighet skulle vara underskrivna av samtliga ättemedlemmar, underrättade B. härom F. A. von Fersen. Även eljest meddelade han sina partivänner, vad han fick veta om ärendena, varvid han ej skonade Gustav III. Då t. ex. riksdagen enats om att tre stånds beslut skulle gälla i lagfrågor, synes konungen ha varit tveksam om lämpligheten härav. Enligt Engeström skulle han först velat sätta sig i sin vagn och åka till riddarhuset för.att uttala sitt gillande men därpå, efter B:s berättelse, slagit om och tänkt på att uppriva beslutet. Särskild uppmärksamhet väckte vid 1789 års riksdag lantmarskalken Ch. E. Lewenhaupts kritik av B: s protokollsföring. Det gällde den brännande frågan om instruktion för hemliga utskottet, som av adeln trots konungens genom lantmarskalken framförda förbud beslutats (7 febr.). Lewenhaupt besvärade sig i sin klagoskrift mot adeln 16 febr. over att B. ej till protokollet fört hans reservation ,samt att denne skrivit, att förslaget till instruktion för utskottet bifallits, oaktat lantmarskalken ville påstå, att frågan ej förelagts adeln till avgörande utan blott för att inhämta dess mening. I sitt bekanta strafftal till adeln på rikssalen 17 febr., då konungen upptog lantmarskalkens klagomål mot adeln, befallde han riksdrotsen att med anledning av anmärkningarna mot protokollet föranstalta om åtal mot B. Riksdrotsen fann emellertid ej skäl till en dylik aktion föreligga och hemställde om ändring av konungens beslut. Något åtal blev ej heller av. Däremot blev även B. arresterad vid häktningen av oppositionens ledande personligheter 20 febr., men han lös- släpptes snart, och kunde redan 24 febr. infinna sig i ståndet, där han mottogs med »fägnadsbetygelse» och uttryck för »utmärkt förtroende». Protokollen för den följande tiden fördes åter av B. utom vid adelns sista plenum, 28 apr. Efter riksdagen i Gävle 1792 avböjde B. — som redan tidigare skall ha försmått anbud om befordran — ett erbjudande av kanslirådsvärdigheten. — B. var en originell personlighet. I yngre år var han »en stor putsmakarev, sedan »en munter och skämtsam umgängesman» (Rothlieb). Enligt hans testamente fick ingen av hans släkt efter hans död beträda hans rum eller följa honom till graven. Hans sigill kastades enligt hans bestämmelse på begravningsdagen av testamentsexekubrn i Norrström. Av sin kvarlåtenskap testamenterade han 17,000 rdr till riddarhuset till adliga änkors underhåll.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Tal, då adelige Holmcreutzske ättens wapen krossades, vid öfver-jägmästaren . . . herr Olof Holmcreutz graf, i Stockholms St. Nicolai kyrka, den 11 april 1791. Sthm 1791. (7) s.

Källor och litteratur

Källor: Biographica samt kanslikollegiets prot. och ink. skrivelser, RA. — Protocoller, hållne hos höglofl. riddersk. och adeln... år 1789 (1809); G. J. Adlerbeth, Hist. anteckningar, 1—3 (1856—57); M. Calonii Bref till H. G. Porthan åren 1793—1800 (Skrifter utg. af Sv. iitt.-sällsk. i Finland, 55, 1902), s. 88, 89; J. von Engeström, Hist. anteckningar och bref (1877); F. A. von Fersen, Hist. skrifter, 7 (1871); O. Wallqvist, Berättelse om riksdagen i Stockholm 1789 (Hist. handl., 5, 1866). — J. A. Almquist, Kommerskollegium (1912—15); C. F. Rothlieb, Landt-marskalks-krönika, 2 {1829); W. Tham, Kon. Gustaf III och rikets ständer vid 1789 års riksdag ¦(18661.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf BungenCrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17151
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf BungenCrona, urn:sbl:17151, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se