Axel O G Burén

Född:1842-10-20 – Ekeby församling (E-län), Östergötlands län (I Ekeberg)
Död:1923-11-23 – Stockholms stad, Stockholms län

Företagsledare, Statsrevisor, Kammarherre


Band 06 (1926), sida 732.

Meriter

3. Axel Otto Gotthard Buren, den föregåendes broder, f. 20 okt. 1842 på Ekeberg i Ekeby socken, Linköpings stift, d. 23 nov. 1923 i Stockholm. Elev vid Norrköpings lyceum 1855 och vid Uppsala katedralskola 1857; student i Uppsala 26 maj 1863; avlade kameralexamen 30 maj 1864. Biträdde i Stockholms läns landskontor hösten 1864; e. o. kammarskrivare i kammarkollegiets andra provinskontor 21 okt. 1864, i statskontoret 1 dec. s. å. och i kammarrätten 9 dec. s. å.—31 jan. 1873; tjänstgörande kammarjunkare 3 maj 1866; arkivarie och skattmästare i Svenska bibelsällskapets kommitté 31 maj 1868; tf. kammarskrivare i statskontoret upprepade gånger under åren 1871—73 samt tiden 20 jan. 1874—30 dec. 1876; kammarskrivare vid hovförvaltningen 19 sept. 1876; tjänstgörande kammarherre hos prinsessan Eugenie 1881—89; ledamot av styrelsen för Stockholms enskilda bank 1881—1911 (v. ordförande 1900—11), av styrelsen för Smedby a.-b. 1883—1915 och av styrelsen för A. L. Normans boktryckeri-a.-b. (från 1901 a.-b. Centraltryckeriet i Stockholm) 8 maj 1886—1902 samt av styrelsen för Schebo bruks a.-b. till 1903 och Rederi-a.-b. Union till 18 apr. 1913; ordförande i Filharmoniska sällskapet 1887—1903; ledamot av direktionen för Göta kanalbolag 26 maj 1887 (v. ordförande 6 juni s. å.—7 aug. 1912) och av styrelsen för a.-b. Extractor 27 nov. 1888—16 okt. 1906; statsrevisor 1890—92; förvaltare av de kungliga enskilda fonderna 1 juli 1890—1912; chef för K. operan, sedermera teatern 2 sept. 1892—6 dec. 1907; ordförande i styrelsen för de K. teatrarnas pensionsinrättning 15 sept. 1893—30 nov. 1912; ledamot av styrelsen för Återförsäkrings a.-b. Egid 26 sept. 1894 — 26 apr. 1898, av styrelsen för a,-b. de Lavals ångturbin 25 apr. 1896—30 apr. 1913 (ordförande 28 apr. 1909—30 apr. 1913) samt av styrelsen för a.-b. Södra Roslags kustbana 31 maj 1897—26 maj 1909; ordförande i styrelsen för Wirsbo a.-b. 6 maj 1897—1904; ledamot av styrelsen för Boxholms a.-b. 31 maj 189?—31 maj 1913; ledamot av kommittén angående uppehållande av verksamheten å K. teatrarna 25 sept. 1897—21 mars 1898 och av kommittén angående nytt reglemente för K. teatern 24 marsi—30 nov. 1898; en av stiftarna av, verkställande direktör i och ledamot av styrelsen för K. teaterns a.-b. 27 maj 1898—6 dec. 1907; överintendent vid K. Maj:ts hov 1 dec. 1900; ledamot av styrelsen för Stockholms träfärgnings a.-b. 11 juni 1904—18 juni 1908, av styrelsen för Metallfabriks a.-b. Kontrollkranen 30 apr. 1906—24 mars 1914 och av styrelsen för a.-b. Excenter 1907—22 apr. 1915; en av stiftarna av Nya metallfabriks a.-b. kontrollkranen hösten 1913 (konstituerat 31 jan. 1914). RVO 1883; KDDO2gr 1889; RNO s. å.; KVO2kl 1894; OII:sJmt 1897; LMA s. å.; KVO1kl 1903; OIISGbmt 1907.

Gift 4 okt. 1867 med friherrinnan Hedvig Katarina Åkerhielm af Blombacka, f. 5 febr. 1847, d. 30 mars 1925, dotter till kaptenen friherre Oskar August Blixt Åkerhielm af Blombacka.

Biografi

När B. mottog chefskapet över K. teatern 1892, var det i ett ytterst kritiskt skede av dess verksamhet. Den var då inrymd i Svenska teatern i avvaktan på att få flytta in i sin nya byggnad, vilket skedde först 1897. Operans ekonomiska ställning var den sämsta tänkbara, och bland sujetterna hade missnöjet med operachefen Konrad Nordqvist nått upprorets gräns. Musikaliskt intresserad och väl hemmastadd på det konstnärliga området gick B. till det svåra uppdraget med allvarligt uppsåt att driva operans .verksamhet i en konstnärligt tillfredsställande riktning. De svåra misshälligheterna inom personalen lyckades han utjämna. Härtill kom, att B:s ekonomiska sinne hade ett rikt tillfälle att göra sig gällande vid handhavandet av operans affärer. Han lyckades sålunda skaffa de för verksamhetens uppehållande erforderliga medlen och kunde länge bevara den1 ekonomiska jämvikten vid teatern. Under de sista spelåren började dock de stegrade utgifterna växa även B. över huvudet.

Bland den rad av musikens mästerverk, som under B: s chefsperiod framfördes på operan, märkas hela Nibelungens ring samt verk av Humperdinck, Kierrzl, Leoncavallo, Puccini, Massenet, Tsjajkovskij, Enna, Lange-Muller, Hallen, Stenhammar och Peter-son-Berger. Ett stort antal utländska gästspel ägde även rum under denna tid. Bland de främsta må nämnas Nellie Melba, Ellen Gulbranson, Eleonora Duse, Ida Aalberg, Mounet-Sully, Sarah Bernhardt, Coquelin ainé, Herold, Geraldine Farrar, Maria Labia. B:s verksamhet som operachef har givetvis varit underkastad kritik, understundom ganska skarp sådan. Man har anmärkt på hans personliga välvilja och alltför humana läggning, som hans motståndare tydde som svaghet. Under hans älskvärda och alltid förbindliga sätt dolde sig emellertid stor seghet och viljekraft. Det torde i själva verket inom teaterstyrelsen under hans tid icke fattats många beslut, som stredo emot hans uppfattning. Vad verksamheten beträffar, kan det ej förnekas, att operan under B: s ledning lyckades åstadkomma en lysande tolkning av stora musikverk. Men man trodde sig även stundom skönja ojämnhet, oförstånd i valet av operor och i rollbesättningen samt nycker i engagemangs-frågor. I det hela torde det likväl kunna sägas, att operan under B:s chefstid hade en lyckligare period än under hans närmaste företrädare.

Författare

Gösta J:son Lundquist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Ledningen af Kgl. operan. Med anledning af Oliver Mortons Reflexioner och anmärkningar i Aftonbladet. Sthm 1897. 19 s.

Källor och litteratur

Källor: Bis egna anteckningar; muntliga meddelanden av operachefen J. Forsell. — G. Nordensvan, Sv. teater och sv. skådespelare från Gustaf III till våra dagar, 2 (1918); T. Svanberg, Kungl. teatrarne under ett hälft sekel 1860-1910, 1 (1917).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel O G Burén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta J:son Lundquist.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17161
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel O G Burén, urn:sbl:17161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta J:son Lundquist.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se