Meriter

Busser (tidigare Buss), Johan Ben ed i c t, f. 8 apr. 1729 i Målen, Rumskulla socken, d. 12 juni 1799 i Skeda. Föräldrar: löjtnanten vid Östgöta infanteriregemente Anders Buss och Elisabet Duværus. Student i Uppsala 14 juli 1752; disp. 31 mars 1756 (Objecta eloquentise primaria; pres. Pet. Eckerman) och 11 maj 1758 (Historia foederum, praecipue recentiorum Sveciam inter & Russiam; pres. K. F. Georgii); fil. magister 20 juni 1758. Docent i historia i Uppsala 13 juni 1762; vik. lector moralium et humanio-rum vid amiralitetskadettskolan, i Karlskrona 1767; lektor i historia och moral vid Linköpings gymnasium 19 jan. 1771; prästvigd 20 maj 1773; preses vid prästmötet i Linköping 1787; andre teol. lektor och kyrkoherde i Skeda 15 okt. 1791 (tillträdde 1792); prost 23 maj 1792; förste teol. lektor 21 mars 1798. Teol. doktor i Uppsala 6 juni 1779.

Gift 20 apr. 1772 med Hedvig Katarina Brunvall, f. 2 jan. 1756, d. 12 sept. 1796, dotter till kyrkoherden i Hägerstad och Oppeby Per Brunvall.

Biografi

Av B:s ganska talrika efterlämnade skrifter äro de akademiska glädje- och sorgebetygelsema med anledning av mer eller mindre betydelsefulla händelser inom kungliga familjen hållna i tidens vanliga panegyriska stil men måhända präglade av en något större formell färdighet än flertalet dylika. Av ett visst intresse, genom de inblickar de ge i dagens inre historia, äro »Samtal emellan en Ekesjö borgare och en bonde ifrån Säby om närwarande tider» (1771), författad vid Gustav III: s hemkomst från sin utländska resa efter Adolf Fredriks död, och än mera »I anledning af Kongl. begrafningen, ett märkwärdigt samtal emellan en präst och en bonde» (1771), vari be-röres bland annat änkedrottningens frånvaro vid Adolf Fredriks bisättning samt kungsringningens tidiga upphörande över hela riket.

Flertalet av B:s lärda skrifter äro avsedda för ungdomens tjänst och utgöras av bearbetningar efter utländska källor, vilket på de arbeten, som falla, inom historien och statskunskapen, också är av författaren angivet. På det moralkompendium, som B. 1772 av prästeståndet fick i uppdrag att utarbeta, saknas däremot uppgift om källan, vilket ådrog författaren en mindre smickrande uppmärksamhet, då arbetet av professor J. F. Neikter granskades i Upsala tidningar och visades vara ett dåligt plagiat.

Det av B:s arbeten, som för eftervärlden har det ojämförligt största värdet, är »Utkast till beskrifning om Upsala», vars andra del, »om Upsala academie», utkom först, nämligen år 1769, och fyra år senare efterföljdes av första delen, »om Upsala stad». Något i högre grad självständigt arbete är det emellertid icke utan bygger — särskilt vad Uppsala stads historia beträffar — i långt högre grad på Johan Peringskiölds och andras lärda meningar än på egna forskningar i förstahandskällorna. Sitt största värde har arbetet genom de uppgifter om 1700-talets Uppsala, som det innehåller, men dessa uppgifter äro i den del, som handlar om Uppsala stad, förhållandevis sparsamma.

Författare

Hj. Alying.

Arkivuppgifter

I Linköpings stiftsbibliotek förvaras porträtt av B. och hans hustru, röjande en kontrast mellan den tjugusju år äldre mannens allvarliga drag och den unga fruns skälmska behag, som jämte den betydliga åldersskillnaden ger en viss sannolikhet åt de cirkulerande ryktena om B: s ytterliga svartsjuka.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 1 (1778). — b) övriga skrifter: Sweriges sällhet, efter dess olika skiften af lycka och olycka, uti ett tal på ... kon. Adolf Fredrics hugnerika födelse-dag den 14 maji 1759. Upps. 1759. 4: o (4), 20 s. — Då... prins Gustaf .. . nådigst behagade emottaga cancellariatet vid Upsala academie, yttrade den der studerande Öst-Götha nation sin underdånigste glädje genom Johan Buss. Upps. 1764. Fol. (4) s. — Utkast till föreläsningar öfwer moralen eller sedoläran, för Kongl. cadet corpsen uti Carlscrona. Karlskrona 1768. 46 s. (Ofullb.) — Handlingar som närmare uplysa et befordringsmål til mora-lium lections förwaltande vid K. cadet corpsen i Carlscrona. Sthm 1769. 4: o 4 s. (Anon.) — Utkast till beskrifning om Upsala. D. 1. Om Upsala stad... Upps. 1773. (8), 277, (25) s., 17 pl. D. 2. Om Upsala academie. .. Upps. 1769. 158, (48) s., 12 pl. (Var.-uppl. med grav. porträtt av Gustaf III och C. v. Linné.) — Europäiska stats kunskapen, af de säkraste underrättelser, men i synnerhet ur D. A. F. Buschings Neue Erdbeschreibung till swenska ungdomens tjenst sammandragen. Bd 1*. Sthm 1770. (22), 592 s. — Den namnkunniga ryska kejsarinnan Elisabeths historia. Upps. 177L 84 s. (Anon.) — Historisk berättelse, om alla kongliga kröningar uti Swerige. Sthm 1771. 23 s. (Anon.) — Samtal, emellan en Ekesjö borgare och en bonde ifrån Säby, om närvarande tider. Sthm" 1771. 4: o 8 s. (Anon.) [Ny uppl.] Norrköping 1771. 4: o 8 s. (Anon.) — I anledning af Kongl. begrafningen, ett märkwärdigt samtal emellan en präst och en bonde; om orsaken til Hannes Maj: ts änkedrottningens frånwaro derwid ... Sthm 1771. 4: o 12 s. (Anon.) — Utdrag af et bref ifrån Stockholm til en wän i Upsala, om kongl. hof-predikanten Thenstedts informationsinrättning, samt den kongl. nåd den samma nyligen ärfarit. Sthm 1771. 4: o 4 s. (Anon.) — Öfver den stor mägtigste, nu hos Gud högstsalige, konung Adolph Friedrich den milde . . . underdånigste sorgetal på Linköpings stifts, consistorii och gymnasii vägnar hållit den 19 sept. 1771. Linköping 1773. 4: o 32 s. — Disp. historico moralis usum historiarum moralem leviter adumbrans. Linköping 1773. 16 s. — Com-pendium philosophias moralis, in usum studiosse juventutis conscriptum. Linköping 1774. (18), 320 s. [Även svensk uppl. med titel:] Moralen eller sedoläran ... i kort sammandrag. Linköping 1774. 296 s. — Dessutom Generaltabell öfver theologien (1770), General-tabell öfver de til philosophien hörande wettenskaper (1770), En kort geogr. och hist. tabell till minneshjelp för begynnare (1780), Tabell öfver konungarne i Sverige (1780), verser på svenska i Götheborgska magasinet (1761) samt tillfällighetsverser på latin.

Översatt: Baron von Goertz bedrifter såsom swensk premier minister, öfwersatte på swenska från fransöska språket. Upps. 1768. 27 s. (Anon.)

Utgivit: H. J. Woltemat, Anwisning til hela stats-historien. Tilökt och fortsatt af J. B. Busser. Sthm 1770. (4), 202, (2) s. [Ny uppl.] Västerås 1779. 213, (3) s. — H. J. Woltemat, Genwäg til de förnämsta europäiska, asiatiska, afrikanska och americanska staters historia. Ifrån 1750 tilökt och fortsatt af J. B. Busser. Sthm 1771. (8), 666, 156, (4) s.

Handskrifter: se C. H. Braad, Ostrogothia literata (hdskr.).

Källor och litteratur

Källor: C. H. Braad, Ostrogothia literata (UB och Link. stiftsbibi.). — K. G. Oden, Östgötars minne (1902); J. A. Westerlund & J. A. Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne. 1 (10101.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Benedict Busser, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Alying.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17201
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Benedict Busser, urn:sbl:17201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Alying.), hämtad 2024-04-25.