Bror August W Danelius

Född:1833-12-31 – Klara församling, Stockholms län
Död:1908-01-16 – Katarina församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Företagsledare, Donator, Grosshandlare


Band 10 (1931), sida 175.

Meriter

Danelius, Bror August Willgodt, f. 31 dec. 1833 i Klara församling i Stockholm, d. 16 jan. 1908 i Katarina församling därstädes. Föräldrar: vaktmästaren vid rådhusrätten Anders Danelius och Johanna Charlotta Zetterström. Elev vid Georgii handelsinstitut 1849–50; elev å kontoret hos kakelugnsfabrikören O. H. Åkerlind i Stockholm 1851, bokhållare därstädes 1856 och kassör därstädes 1863; grosshandlare i Stockholm från 1868 (anm. 10 mars 1869); en av stiftarna av Stockholms fastighetsägareförening 1870 och ledamot av dess styrelse 1870–73; en av stiftarna av Svenska fiskredskaps-a.-b. 1874, ledamot av dess styrelse från 29 juni 1874 och dess verkställande direktör från 27 sept. 1902; kyrkvärd i Katarina församling; kassaförvaltare i Katarina församlings lokalavdelning av föreningen för skollovskolonier 1885; ledamot av stadsfullmäktige i Stockholm 1887–1905 och var därunder bl. a. ledamot i drätselnämndens andra avdelning 1893– 1904; en av stiftarna av Svenska stålpressnings-a.-b. Olofström 1887, ledamot av dess interimstyrelse 14 dec. 1887 och ledamot av dess styrelse 30 jan. 1888–2 juni 1906; ledamot av styrelserna för a.-b. Tannin från 1887, a.-b. Separator 26 mars 1889–20 mars 1900, a.-b. Lactoserin 1889–31 juli 1899 och Tidnings-a.-b. Vårt land 1892—1897; en av stiftarna av Livförsäkrings-a.-b. Nordpolen 1896 och ledamot av dess styrelse från 10 febr. 1897; ledamot av styrelserna för Göteborgs enskilda banks avdelningskontor i Stockholm febr. 1898–1903, a.-b. Lux från 21 okt. 1901, a.-b. Sleipner från 29 maj 1902 samt Göteborgs banks avdelningskontor i Stockholm från 1903; delägare i firman Anglo-swedish lighting & heating syndicate, Carlson & C:o, från 1902; en av stiftarna av Sölvesborg—Olofström—Elmhults nya järnvägs-a.-b. 1903 och ordförande i dess styrelse 18 nov. 1903—1905; en av stiftarna av Hemsjö kraft-a.-b. 1906 och ordförande i dess styrelse från 4 maj 1906; en av stiftarna av a.-b. Stora Essingen 1907 och ledamot av dess styrelse från 5 mars 1907. RVO 1876; RNO 1898; KV02kl 1905.

Gift 3 jan. 1870 med Gerda Charlotta Sofia Wetterling, f. 16 sept. 1846 i Örgryte församling, d. 31 jan. 1922 i Stockholm, dotter till lantbrukaren August Leonard Wetterling och Hildegard Margareta Björkfeldt.

Biografi

D. anmälde i mars 1869 till Stockholms handels- och ekonomikollegium, att han i huset n:o 3 vid Jakobs kyrkogata idkade gross-och kommissionshandel under firmanamnet N. J. Larsson & C:o. Affären hade han startat med ett mindre kapital, vilket hans fader genom sträng sparsamhet lyckats hopsamla. Snart nog började han driva grosshandeln i eget namn. Sina lokaler hade han en lång tid i Stadsgården n: o 8. Sitt första uppsving vann D: s' rörelse tack vare hans initiativ till en rationalisering av laxhandeln, vilken dittills varit skäligen försummad. Sålunda, började han redan 1869 utföra färsk ispackad lax; han är den förste, som i vårt land i större skala bedrivit denna för det inhemska laxfisket så stimulerande export. På 1880-talet hade avsättningen. bl. a. i Danmark, Tyskland, Frankrike och England vunnit en betydande omfattning, och under laxfiskets stora uppsving på 1890-talet utvecklades affären ytterligare. Jämte den färska laxen sålde D. stora partier iskällarsaltad lax till utländska och inhemska rökerier. Han var även (1875) kommissionär för Hertz strömmingssalteri-a.-b. samt hade egen ostron-, hummer- och fiskaffär vid Nedre Munkbron n:o 1.

Genom affärsförbindelserna med landets fiskare fästes D: s' uppmärksamhet på de svårigheter, det mötte att inom rimlig tid ersätta förlorade handbundna fiskegarn. År 1874 anlade han därför en mekanisk nätbindningsfabrik, vilken drevs av ett bolag, Svenska fiskredskaps-a.-b., med ett aktiekapital av 75,000 kr., fördelat i aktier på 1,000 kr. Tillverkningen omfattade nät, notar, vadar, sill-och makrillgarn m. m., materialet var prima bomullstråd i stället för lin och hampa, som tidigare plägat användas. Fabrikens produkter mottogos till en början med något misstroende men visade sig vara hållbarare och ändamålsenligare än de handbundna redskapen och vunno därför snart god avsättning. Även i utlandet blevo de uppskattade och belönades bl. a. med guldmedalj vid den internationella fiskeri-utställningen i London 1883.

Det dröjde ej länge, innan D. utsträckte sin verksamhet till nya områden av näringslivet. Genom klok sparsamhet och lyckade spekulationer förskaffade han sig efter hand en betydande förmögenhet. Redan tidigt började han placera sina besparingar i fastigheter i Stockholm. Under den fortgående industrialiseringen från och med slutet av 1880-talet kunde han därjämte göra en kraftig insats genom investeringar i ett antal större företag, i vilkas ledning han även tog aktiv del (jmfr ovan). Framhållas bör även hans arbete för Göteborgsbanken, vilken under 1900-talets första årtionde blev synnerligen expansionskraftig och då inträdde i storbankernas led.

D. beskrives som en omdömesgill, ovanligt affärsbegåvad, ädel, rättrådig och klok man. I sitt uppträdande var han belevad och försynt. Fastän han, bl. a. som stadsfullmäktig och kyrkvärd i Katarina församling, tog del i det kommunala livet, framträdde han föga offentligt. Hans allmänna uppfattning var utpräglat konservativ. För konst ägde han sinne och intresse, ehuru de radikalare strömningarna ej tilltalade honom. Framför allt var D. en stor filantrop. Stockholms skollovskolonier hade i honom en gynnare ända från sin tillkomst 1885. Till allmänna ändamål lämnade han många gånger pekuniärt understöd. Så bidrog han 1904 till insättande av glasmålningar i Katarina kyrka.

Vid sin död 1908 efterlämnade D. över åtta och en halv million kr. Bland hans papper påträffades ett underskrivet men ej av vittnen bestyrkt testamente av 1 mars 1907, vilket stipulerade mycket stora donationer, däribland 2,000,000 kr. till Stockholms stad, 150,000 kr. till Margaretahemmet för sinnesslöa och epileptiskt sjuka barn och lika mycket till Hemmet för konvalescenter, 100,000 kr. till Hemmet för skrofulösa barn vid Skelderviken och samma summa till Föreningen för Stockholms fasta  försvar osv. Ehuru testamentet ej ägde lagligt bindande kraft, läto D: s änka och döttrar pietetsfullt den avlidnes dispositioner gå i verkställighet (1909).

Donationen till huvudstaden, »B. A. Danelius donationsfond», är en av de största, som kommit denna till del. Efter en kort debatt, föranledd av bestämmelser, som gåvo uttryck åt donators motvilja mot vissa yttringar av fackföreningsrörelsen, beslöto stadsfullmäktige 15 mars 1909 att med tacksamhet mottaga den storartade gåvan. Avkastningen av fonden, vilken ej får nedgå under 2,000,000 kr., skall användas till allmännyttiga ändamål, som ej enligt gällande författningar skola bekostas av allmänna medel, men får däremot ej anlitas för nedbringande av skatterna. I anslutning till donators uttalade vilja ha till en början medel anslagits till bostadshus för arbetande kvinnor (fyra, med adressnummer Bondegatan 72–74, Erstagatan 28 och Ölandsgatan 51), till trenne konstverk till prydande av offentliga platser i Stockholm (därav 200,000 kr. till K. Milles »Musik» framför konserthuset samt 50,000 kr. till skulptural utsmyckning av parkområdet mellan stadsbiblioteket och handelshögskolan) samt till fullbordandet av stadsbibliotekets huvudbyggnad. Vid utgången av år 1930 utgjorde fondens tillgångar 2,869,267:59 kr. – D:s allmännyttiga strävanden ha fullföljts av hans dotter, fröken Ebba Lovisa Danelius (f. 1882, d. 1962[1]), vilken bl. a. med 150,000 kr. bidragit till uppförandet av det fjärde av de ovannämnda bostadshusen samt hyresfritt upplåtit lokaler för Stockholms högskolas humanistiska bibliotek.

Författare

Erik Vennberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av förre kyrkoherden, teol. d:r A. Landquist, Södertälje.-—Stockholms handels-och ekonomikollegii protokoll 1869, mantalslängder och bouppteckning, Stockholms stadsarkiv. — Stockholms stadsfullmäktiges protokoll och handlingar (prot. 1909: 84 j uti. 1909, n: o 63; bih. 1908, n:o 168, 1909, n:o 32); Kommunal författningssamling för Stockholm, N. S., 14 (1923),; Stockholms kommunalkalender 1931; Föreningen för skollovskolonier. Berättelse och redovisning för år 1885 (1886); Stiftelser år 1910, utg. av K. Statistiska centralbyrån (1917); A. Ahnfelt, Sveriges firmor och män inom handel, industri och konst (1886); Aktiebolaget Separator 1883—1908 (1908); A. L. van der Hagen & S. Cederschiöld, Svenska aktiebolag med begränsad personlig ansvarighet (1875); V. Millqvist, Minnesskrift vid Stockholms stadsfullmäktiges 50-årsjubileum d. 20 april 1913 (1913); Svenskt porträttgalleri, 19, 22 (1903, 1906); artiklar i Samf. S:t Eriks årsbok 1906, 1909 och 1910 samt i samtida tidningar.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt, 2017-05-04


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror August W Danelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17253, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Vennberg.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17253
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror August W Danelius, urn:sbl:17253, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Vennberg.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se