Meriter

Darell, Carl Fredrik M., f. 14 okt. 1813 i Kristine församling i Göteborg, dödsår okänt. I dopboken antecknad som son till sergeanten vid Göta artilleriregemente Karl Gustaf Darell och Anna Christina Thorell (f Ruope)^[1]. Erhöll undervisning vid Göta artilleriregementes skola (av Lancastertyp) i Göteborg; begav sig till Stockholm 1828; anställd hos hovgravören professor Kristian Didrik Forsell 1829; elev vid Konstakademien 1831; häktad för förfalskning av bankosedlar 26 mars 1839 men rymde.

Biografi

Frågan om D: s börd är dunkel. De rykten om att han varit oäkta son till någon förnäm herre, vilka nedan refereras, kunna måhända anses vinna ett visst stöd genom en del motsägelser i kyrkobokskrivningen. Ehuru hans moder i den till synes regelrätta anteckning om hans födelse, som ovan anförts, säges ha hetat Thorell, har hon i Göteborgs garnisonsförsamling, dit hon som änka inflyttade 1819, i husförhörslängderna ända fram till sin död 1850 antecknats som född Rudin. Sonen själv har uppgivit, att hon hetat Roupé och varit från Värmland^[2] samt att en f. d. sergeant vid huvudstadens militärkår Maurits Roupé, som en kort tid blev hans värd i Stockholm, skall ha varit hans morbroder.

D. synes redan då han gick i Göta artilleriregementes skola i Göteborg ha visat fallenhet för att teckna, och han måtte också hava skickat sig bra därstädes, enär han erhöll »medalj» enligt iegen utsago i sina biografiska anteckningar. År 1828 lämnade hän Göteborg och. sin moder »i anseende till hennes inskränkte tillgångar att honom försörja» och begav sig till Stockholm: för att få tillfälle att utbilda sin fallenhet. för teckning. Han vistades där några månader hos den ovannämnde sergeanten Roupé, då boende inom Ladugårdslands församling. Senare fick han hos hovgravören professor Kristian Didrik Forsell biträda vid kolorering av gravyrer under en tid av två år, varefter han (1831) började studera vid Akademien för de fria konsterna, där han företrädesvis ägnade sig åt porträttritning och porträttmålning. Under några somrar reste D. omkring i olika delar av Sverige och utförde porträtt och miniatyrer. Så uppgiver han sig ha haft porträttbeställningar bl. a. i Göteborg samt  hos ryttmästaren N. M. Rosenstierna på Ekhult och hos friherre K. J. L. S. Baner på Mauritzholm. Tvenne döttrar till excellensen baron G. N. A. A. Stjerneld porträtterade han i miniatyr och målade 1838 en miniatyr av operasångaren G. Kin-mansson. Resorna utsträcktes också till Värmland. D. tyckes även ha sysslat med porträttskulptur och har modellerat biskop K. A. Agardh »en basrelief» i gips. År 1836 utförde han i två varianter porträtt av den beryktade stortjuven Lasse-Maja i litografi.

I huvudstaden levde D., liksom så många andra unga konstnärer, i största armod. Han tyckes varit i beröring med en del av 1830-talets s. k. »rabulister», deltagit i de beryktade upploppen under »julidagarna» 1838 (Crusenstolpeska målet) och utgav under signaturen »Kardborre» några mot Karl XIV Johan och hans politik riktade karikatyrer i litografi och koppargravyr, vilka delvis vittna om en ganska god framställningsförmåga; så har han bl. a. utfört de politiska karikatyrerna »Uppgörelsen», »Inspirationen» och »Sabréz la canaille». Vidare utgav D. år 1838 en serie politiska karikatyrer, vilka efter Crusenstolpes då nyss utkomna skrift kallades: »Ställningar och förhållanden behandlade i lithografie 1: sta häftet» och voro riktade mot Karl Johan och greve Brahe. D. utförde även porträtt i litografi av Crusenstolpe (två varianter). Även andra bevarade blad (karikatyrer och porträtt) torde härröra från D., men då de äro osignerade eller försedda med ej ännu upplösta signeringar, har man ej kunnat med säkerhet fastställa antalet. D., som sporadiskt fortsatte sina studier vid akademien, levde under allt knappare villkor ett utpräglat bohemliv tillsammans med några akademikamrater, varibland Anders Ferdinand Södergren ocb Jul. Alex. Wetterbergh. Den senare förmedlade D: s bekantskap med skalden K. A. Nicander i nov. 1838. Dessa tre jämte en del andra vänner förde nu en tid framåt ett liv i sus och dus på källare och schweizerier, varvid D. som oftast måste dela med sig av sina små inkomster åt Wetterbergh och Nicander, av vilka särskilt den sistnämnde enligt D: s berättelser synes varit rätt avsigkommen. Antagligen under trycket av procentares krav och sporrad av en tidningsnotis om en lyckad utprångling av en falsk sedel, företog sig D. att med tillhjälp av Södergren medelst litografisk gravyr m. m. tillverka och delvis utprångla bankosedlar, med påföljd att båda i slutet av mars 1839 anhöllos och insattes i Södra stadshushäktet. Sedan rannsakningen en tid pågått, lyckades dock D. i slutet av juni 1839 under egendomliga omständigheter återtaga sin frihet samt rymde ur landet för att aldrig mer återkomma. Södergren åter dömdes till döden, vilket straff emellertid sedermera ändrades till livstids straffarbete.

Denna sedelförfalskningsaffär väckte stort rabalder i pressen och utnyttjades i politiskt syfte av de olika tidningarna allt efter deras politiska färg. Bland litterära ekon av densamma kan nämnas G. G. Ingelmans anonymt utgivna dikt: »Den liberala verkstaden, eller Darell och bankotiorna». Även August Blanche har på sitt vanliga vis omdiktat äventyret i den lilla skissen »Plånboken» (i: Bilder ur verkligheten, 4), där dock en liten del av det verkliga händelseförloppet är antytt på några rader och där han låter förstå, att D. skulle stått i nära släktskapsförhållande till dåvarande tf. överståthållaren Axel Möllerhielm och på denna grund givits tillfälle att undkomma. Skulle man här finna nyckeln till D: s sätt att skriva sitt namn och signera en del blad (t. ex. Crusenstolpes porträtt): C. F.M. Darell? Även andra rykten om D:s börd spredos, men frågan måste här lämnas öppen. En obestyrkt uppgift säger, att D. for över till England och där slutade sitt liv i galgen för ytterligare sedelförfalskning; ett annat rykte vill veta, att han begivit sig till Amerika.

Författare

Arthur Sjögren.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Utgivna arbeten: se texten.

Källor och litteratur

Källor: D:s arbeten; självbiografiska anteckningar av D., KB; polis-diariet 1839, Stockholms stadsarkiv; Konstakademiens prot. 1830—39; Odel-bergska excerptsamlingen, Nordiska museet. — Samtida och senare tidningsartiklar; A. Blanche, Plånboken (Bilder ur verkligheten, 4, 1865); C. M. Carlander, Miniatyrmålare i Sverige (1897); H. Wieselgren, Lars Johan Hierta (1880). — Förf:s förarbeten till en utförligare monografi över D.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik M. Darell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arthur Sjögren.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17279
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik M. Darell, urn:sbl:17279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arthur Sjögren.), hämtad 2024-04-25.