Fredrik W. F. De la Croix

Född:1804-02-21 – Tyskland (i Berlin)
Död:1881-10-31 – Ekerö församling, Stockholms län (i Kersö)

Restaurangdirektör, Konditor


Band 10 (1931), sida 603.

Meriter

Fredrik Wilhelm (Frédériq Guilliome) Ferdinand De la Croix, f. 21 febr. 1804 i Berlin, d. 31 okt. 1881 på Kersö i Ekerö socken. Föräldrar: trädgårdsmästaren i Berlin Pierre Philippe Delcroix och Caroline Stachow. Elev hos hovkonditor V. Conradi i Berlin påsken 1819—påsken 1825; arbetade i . konditoriyrket i Berlin, Magdeburg (1826—27) och Hannover (1827—28); ankom till Stockholm 1831 och antecknades där i registret över utländska resande såsom »De la Croix. Preuss. undersåte, conditor gesäll»; var 1 juni 1831—hösten 1832 gesäll hos schweizaren, sedermera hovkonditorn A. K. Behrens, vilken innehade konditori på Drottninggatan samt hotel garni i kvarteret Rosenbad; avlade »tro-, huldhets- och borgar-ed» 23 apr. 1832; erhöll trots sockerbagareämbetets protester rätt att utöva sockerbagerihantering genom K. resolution 10 nov. 1832; öppnade vid mitten av 1830-talet konditoriet Café Allemande n:o 8 Malmtorgs-gatan, vilket han innehade till 1842, samt schweizerirestaurangen Pavillon du Bazar i Norrbrobasaren hösten 1839; erhöll av kommerskollegium patent på åtta år å »sundhets-bröstchoqolade» 25 mars 1839; öppnade den s. k. De la Croix's Salong vid Brunke-bergstorg 2 nov. 1843; inköpte 1857 säteriet Kersö på Ekerön och bosatte sig, efter att ha dragit sig tillbaka från affärsverksamheten, därstädes på 1870-talet.

Gift 3 dec. 1833 med Helena Jacobi från Königsberg, f. 16 febr. 1802 i Stolpe, f 4 mars 1888 i Stockholm.

Biografi

D. synes ha varit en duktig, omtänksam och förslagsrik yrkesman. Sedan han vid mitten av 1830-talet fått sitt första konditori, »Café Allemande», annonserade han här under årens lopp en mängd olika slags lockelser för sina kunder; så visade han 1835—36 tavlor med rörliga figurer, året därpå hade han en stor »Utsigt af Norrbro», och 1838 lät han i butiken anbringa ett »cosmorama». När på hösten 1839 den nybyggda Norrbrobasaren stod färdig att mottaga sina hyresgäster, tillträdde D. där de längst i norr belägna butikerna (n:o 20 och 21) på tio år mot en hyra av 1,600 rdr b:ko. Han hade låtit inreda dem till ett konditori med en för den tiden förut osedd elegans, vilket bar skylten: »Pavillon du Bazar» och länge förblev huvudstadens förnämsta schweizerirestaurang. Här träffades tidens eleganter och läckergommar, därav naturligtvis en del av de berömda s. k. »norrbrolejonen». Bland mera bemärkta stockholmare såg man hos D. ofta samlas publicisterna S. A. Hedlund, K. Fr. Ridderstad, Talis Qualis (K. V. A. Strandberg), Birger Schöldström, E. von Qvanten, bokhandlaren David Bonnier, dåv. kammarherren K. Silfverstolpe o. a. Under åren 1870—76 besöktes lokalen även ibland av August Strindberg och hans unga kotterivänner. Frampå 1860-talet frekventerades »La Croix's Café» eller »Café du Bazar», som det då omväxlande benämndes, mycket av en del framstående medlemmar av Stockholms schacksällskap, vilka höllo till i den en trappa ned ifrån kaféet belägna »La Croix's grop» eller bara »Gropen», som den populärt benämndes. Här dvaldes gärna dåvarande redaktören för Söndags-Nisse J. G. Schultz, den »signifikative» antikvariske bokhandlaren K. Söderman, aktören Georg Dahlqvist, grosshandlaren »Moje» (Mauritz) Levertin, farbroder till Oskar Levertin, samt den hetlevrade boktryckaren och förläggaren P. G. Berg m. fl. — ett annat »original» bland de äldre schackspelarna, antikvariatbokhandlaren R. Sahlberg icke att förglömma.

Sitt konditori Malmtorgsgatan 8 överlämnade D. 1842 i andra händer och flyttade över till sin inköpta tomt vid Brunkebergstorg. Till »stads politie- ämbets- och byggnings collegium» ingav han 4 apr. 1843 en ansökan att å denna tomt, n:o 15 i kvarteret Vägvisaren, få uppföra en byggnad av sten för inrättande av ett »Dior rama», vilket kollegium tillstyrkte. Den 7 aug. 1843 fick han även K. M: ts tillstånd att ombygga sitt förutvarande hus på samma tomt, »så att detta sednare komme att med den nu tillämnade byggnaden [Dioramat] bilda en gemensam symmetrisk fasad», och 2 nov. invigdes D:s nya (nedre) pelarsalong vid Brunkebergstorg. Denna i vitt och guld dekorerade salong väckte stor beundran bland huvudstadens invånare för sin storlek och elegans, sitt av kolonner uppburna galleri, sina stora väggspeglar och sitt i pompejansk stil dekorerade tak. År 1846 anordnade D. här s. k. »table d'höte», vilken serveringsform såsom ny i Stockholm väckte allmän uppmärksamhet. »De la Croix's salong» blev nu i flera decennier medelpunkten för huvudstadens nöjesliv. Vid sidan av konditori-, schweizeri- och hotellrörelsen gåvos här konserter, soaréer, baler, maskerader och förevisningar av olika slag. Salongen spelade sålunda en lång tid framåt en stor roll i det stockholmska kultur- och nöjeslivet. Franz Weller och Anton Schnötzinger, ibland båda samtidigt, voro bl. a. de stora dirigentnamnen på konserter, baler och maskerader eller »bals masqués» som det då hette.

I D: s salong trivdes dagens politiska personligheter, särskilt »rabulistiska». Här träffade man August Blanche, M. J. Crusenstolpe, J. Johansson, Lars J. Hierta, G. H. Mellin, H. B. Palmser m. fl, och här blev miljön för flera av 1840—50-talens politiska fester och utgångsstället för bekanta oroligheter. År 1848 anordnades (18 mars) den s. k. »reformmiddagen» (med de franska revolutionära »reformbanketterna» 1847—48 som förebild), vilken dock ett slag måste avbrytas på grund av de folkmassor, som, efter anonyma uppmaningar anslagna å husknutarna, samlades utanför på Brunke-bergstorg under skrän, övervåld och fönsterinslagningar. Dessa uppträden, de s. k. »marsoroligheterna», fortsatte i andra delar av staden såväl denna som följande dag, men genom myndigheternas ingripande återställdes till sist lugnet. Torsdagen den 11 maj samma år hölls i D:s stora sal en »Skandinavisk fest», och på hösten 1851 anordnades av Sven Hedlund och komminister Nils Ignell en »Kossuthfest». År 1862 höll löjtnant Julius Mankell den första föreläsningen i taktik för skarpskytteföreningens befäl och medlemmar. Söndagen den 6 mars 1864 hade i D:s salong anordnats ett sympatimöte för Danmark med anledning av dess krig mot Österrike och Preussen. Mötet leddes av bankdirektören A. O. Wallen-berg, dåv. polismästarens kusin, och flera framstående talare uppträdde, bland dem även fil. kand. Adolf Hedin från Uppsala, vilken då debuterade som politisk talare. Det var vid de oroligheter, som utlöstes av detta möte, polismästare Wallenberg med stor framgång stillade folkmassorna medelst vattenbesprutning — och själv förvärvade öknamnet »Wattenberg». Andra politiskt betonade samkväm voro »halvsekelfesten den 13 mars» till minnet av 13 mars 1809 och en matiné 29 mars 1863, varav halva inkomsten överlämnades till »Kommittéen för polackarnes understödjande».

Under 1840- och 50-talen hade Bildningscirkeln sina högtidsdagar i »Salongen»; 1853 utfärdades till 14 juli inbjudning till sammanträde för att bilda ett »Allmänt svenskt prästsällskap». Nämnas kan också, att Nils Ericson 21 mars 1863 i De la Croix's salong höll ett föredrag om »Jernväg genom Stockholm», som också trycktes. Under årens lopp fortforo konserter, »bals d'artistes», trolleriföreställningar, julmarknader samt förevisningar, t. ex. av dvärgen »Amiral Piccolomini» (1857). Glömmas bör ej heller, att Konstnärsgillet hyrde lokal hos D. på 1840- och 50-talen. Vidare hade här »Harmoniska sällskapet» sina abonnemangskonserter, liksom Neruda-sällskapet. Louise Michaeli gav konsert i »Salongen». 1861 och Carlotta Patti (ej att förväxla med Adelina) flera 1868. Samma år anordnades där en basar och en auktion för de fattiga i Stockholm med K. Almlöf, J. G. Carlén, J. Jolin, Sv. Hedin, J. Fr. Höckert, K. J. Uddman m. fl. som medverkande vid den sistnämnda. — På 1870-talet drog sig D. ifrån sina affärer och slog sig ned på sin redan 1857 för 100,000 kr. inköpta egendom, säteriet Kersö på Ekerön, där han avled 31 okt. 1881. Stärbhuset försålde 8 apr. 1882 egendomen till vicekonsuln G. R. Lagergren för 140,000 kr.

Författare

Arthur Sjögren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Förf:s anteckningar och studier till en monografi över D. och hans lokaler samt samlingar ang. D. (brev, räkningar, affischer m. m.); meddelanden ur franska reformerta kyrkoarkivet i Berlin av konsistoriesekreteraren I. F. Godet; burbrev och K. resolutioner för D., hos fru Selma Isaeus, f. De la Croix, Stockholm; kommerskollegiets skrivelse till K. M:t 22 okt. 1832 samt civildep. handl. 31 juli 1843, RA; mantalslängder och kollegiernas prot, Stockholms stadsarkiv. — Samtida affischer och tryck ang. D. (kapsel, KB); samtida tidningar och memoarer; J. E. Almquist, Säteriet Kersö och dess innehavare 1287—1924 (1924); R. Sahlberg, Afunden i »Gropen» (1890); dens., »Schackgropen» i la Croix's café i bazaren å Norrbro (1903); dens. Ur schacklifvet i Stockholm på 1860—90-talen (1907); B. Schöldström, Vid pulpeten n:o 14 (1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik W. F. De la Croix, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17369, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arthur Sjögren.), hämtad 2017-08-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17369
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik W. F. De la Croix, urn:sbl:17369, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arthur Sjögren.), hämtad 2017-08-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se