Axel G. De la Gardie

Född:1772-11-23 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1838-01-15 – Östra Sönnarslövs församling, Kristianstads län (i Maltesholm)

Landshövding, Godsägare


Band 10 (1931), sida 758.

Meriter

16. Axel Gabriel De la Gardie, den föregåendes broder, f. 23 nov. 1772 i Stockholm, d 15 jan. 1838 på Maltesholm i Östra Sönnarslöv. Korpral vid Västgöta kavalleriregemente 2 juli 1777; sergeant vid Västmanlands regemente 24 jan. 1781; sekundadjutant därstädes 7 febr. 1781; fänrik 12 apr. 1786; stabslöjtnant vid premiärmajorens kompani 25 mars 1790; stabsadjutant hos konungen och kapten i armén 23 aug. 1790 med fullmaktsdatum 19 aug. 1790; ambassadkavaljer till S:t Petersburg 1790; hovkavaljer hos prins Fredrik Adolf 2 maj 1791; löjtnant vid Salbergs kompani 17 juni 1793; stabskapten vid Västmanlands regemente 26 aug. 1793; kammarherre hos änkedrottning Sofia Magdalena 1793; överadjutant hos konungen och major i armén 2 nov. 1795; deltog i riksdagarna 1800, 1815, 1828—30 och 1834—35 samt var därunder bl. a. ordförande i riddarhusutskottel. 1800 och ledamot av bevillningsutskottet 1815; major i Kronobergs regemente 1 sept.. 1800; erhöll avsked från befattningen som överadjutant hos konungen 2 apr. 1807; förste adjutant hos fältmarskalken J. Kr. Toll; överadjutant och överstelöjtnant i armén 29 juni 1809; överste i armén och generalstaben 1809; erhöll avsked 27 mars 1810; landshövding i Kristianstads län 4 febr. 1811; erhöll avsked från landshövdingeämbetet 12 jan. 1838. RSO 1799; KmstkNO 1818; hedersledamot av Jämtlands läns hushållningssällskap 1819; RCXIII:sO 1825.

Gift 1) 9 juli 1801 på Övedskloster i Öveds socken med sin svägerskas kusin, friherrinnan Kristina Gustava Ramel, f. 15 dec. 1783 på Maltesholm i Östra Sönnarslöv, f 1 okt. 1819 därstädes, dotter till majoren friherre Hans Henrik Ramel och friherrinnan Maria Ulrika Gyllenkrok; 2) 27 nov. 1821 på Ingelstad i Östra Ingelstad med Maria Gustava Adlerbielke, f. 24 mars 1794 i Malmö, f 3 maj 1877 i Lund, dotter till majoren Karl Johan Adlerbielke och Margareta Botilla Montell.

Biografi

Såsom sextonårig yngling deltog D. i Gustav III: s ryska krig, och efter Väräläfreden åtföljde han såsom ambassadkavaljer Kurt von Stedingk på dennes beskickning till S:t Petersburg. Kort efter hemkomsten inträdde han på hovmannabanan men fortsatte samtidigt sin militära karriär, vilken 1795 förde honom till den viktiga posten som överadjutant hos konungen. Han deltog i riksdagen i Norrköping och var därunder ordförande i riddarhusutskottet, ett uppdrag, som han enligt ett samtida vittnesbörd utförde »med värdighet och skicklighet». Då emellertid, som det heter i en minnesteckning, »plikten mot fosterlandet och troheten mot konungen började alltmer slita sitt för ridderliga själar så dyrbara, så innerliga förbund», fann han sin ställning som överadjutant ohållbar och begärde avsked från densamma (1807). I stället blev han förste adjutant för yttre ärenden hos fältmarskalken J. Kr. Toll, vilken var guvernör i Skåne och förde befälet över en där sammandragen armékår med högkvarter i Lund. Ehuru han icke tog någon aktiv del i det politiska livet, torde han ha gillat revolutionen 1809; kort efter densamma utnämndes han till överste men tog redan året därefter avsked ur militärtjänsten (1810). D. intog sålunda en annan politisk ståndpunkt än sin broder Jakob, som ju var en av gustavianernas ledare under tiden efter statsvälvningen. Schismen var dock ej större, än att det rådde ett synnerligen förtroligt förhållande mellan bröderna. Ett uttryck fann denna förtrolighet i deras intensiva brevväxling (se D. 15).

Sedan D. lämnat statstjänsten, ägnade han sig åt skötseln av egendomen Maltesholm i närheten av Kristianstad, vilken han förvärvat genom sitt giftermål med friherrinnan Kristina Gustava Ramel. Om gårdens utveckling inlade han stora förtjänster. Tre byar enskiftades, hoveriet avskaffades, och godsets bönder erhöllo bestämda arbetskontrakt, som satte dem i tillfälle att planmässigare ägna sig åt sitt eget jordbruk. Själva herrgården sköttes på ett mönstergillt sätt. Särskilt vårdade sig D. om skogarna, som uppmättes och indelades. Nyplanteringar av ek, björk och furu före-togos också i rätt stor skala.

Det dröjde dock ej länge, förrän D. ånyo togs i anspråk för rikets tjänst. Den 4 febr. 1811 utnämndes han nämligen till landshövding i Kristianstads län. På denna post verkade han till sin död; tre dagar innan denna inträffade, erhöll han avsked. Samma år, som D. blev landshövding, utbröt det s. k. upproret i Skåne med anledning av statsmakternas beslut om utskrivning av förstärkningsmanskap. Rörelsen vållade D. rätt stora bekymmer men fick icke samma våldsamma karaktär i hans län som i det skånska grannlänet, måhända delvis beroende på D: s »försiktiga behandling av detta ömtåliga ärende». Även regleringen av extra roteringen (1812) och allmänna beväringen (1813) krävde mycken grannlagen-het å länschefens sida. Då man i Skåne skulle övergå från extra rotering till ständigt knektehåll, uppstod bland provinsens jord- ägare rätt stark opposition och oro för att den nya ordningen skulle leda till arbetskommenderingar'i enskildas tjänst; även denna sak vållade D. mycket arbete och många bekymmer. Under missväxtåret 1826—27 ålåg det D. att utdela de understöd, som regeringen anslog, och han ådrog sig härvid ej sällan klander av de bättre situerade, som ansågo sig ha blivit missgynnade. Bland positiva uppslag och nyheter, som höra till D: s landshövdingetid, må nämnas förbättring av fattigvården i vissa socknar (1817), inrättandet av sockenmagasiner för upplagring av spannmål, reorga-nisation av länslasarettet och därmed sammanhängande sjukvård, startandet av en sparbank i Kristianstad (1826), inköp av ett landshövdingresidens i samma stad (1819) samt åtgärder för flygsandens hämmande genom trädplanteringar (1820 o. följ. år).

Personligen skildras D. såsom en grandseigneur och »en aristokrat av gammaldags läggning». Frits Dardel säger sig ha blivit i hög grad imponerad av hans »vackra utseende och värdiga hållning». Under hovtiden fick han ofta, enligt vad han säger i ett brev till brodern (23 maj 1827), uppbära bannor på grund av sitt bristande sinne för ceremonier, men längre fram synes han ha kommit på andra tankar; det talas då om hans hemlivs »stela förnämhet». Ehuru till äventyrs något ojämn till lynnet, var han en öppen och ärlig natur. De obehagligheter, för vilka D. liksom andra höga ämbetsmän vid denna tid utsattes genom missbruk av tryckfriheten, kunde, säger han, dock ha det goda med sig, att de »driva mången att ha mera uppmärksamhet på sina gärningar». Belysande för hans på en gång humana och hållfasta karaktär är hans uppträdande vid en ledsam affär inom länet, som inträffade 1822 och föranleddes av att en kronofogde kommit på balans vid redovisning och i sammanhang därmed bristande kontroll hos vissa överordnade ämbetsmän konstaterats. Han beklagade sig visserligen över »de många bekymmer, han fått vidkännas genom människors oduglighet, slarv eller oredlighet», men då han tänkte på de många, som kunde bli olyckliga genom ett bryskt avslöjande, kände han »sitt bröst ej slutet för medlidandet» och drog ej i betänkande att söka ordna saken och hjälpa de felande »även med risk av egen förlust» (till G. F. Wirsén 26 okt. 1822). Då Karl XIV Johan en gång vid en paradering på Bonarpshed klagade över den slappa polisen ocb for ut i hårda ord mot militärbefälhavaren, uppträdde D. nobelt till dennes försvar och talade ett så fritt språk, att konungen tyst- nade.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Brev från D. finnas i De la Gardieska samlingen i Lunds universitetsbibliotek samt i de diplomatiska serierna och Hartmans-dorffska, Löwenhielmska, Quidingska och Wirsénska samlingarna i riksarkivet. I arkivet på Maltesholm förvaras D:s anteckningar under »Resa i Blekingen 1825», »Resan till Köpenhamn 1826» och »Resa i Götha riket 1827» samt brev till hans andra hustru 1837.

Tryckta arbeten

Handskrifter: se texten.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av redaktionssekreteraren Bengt Hildebrand, bl. a. ur riksantikvarien B. E. Hildebrands självbiografi hos riksgäldsfullmäktiges ordförande fil. d:r K. Hildebrand, Stockholm. — Militära meritförteckn. och krigsexpeditionens diarier, RA; generalmönsterrullor, Västmanlands regementes arkiv, krigsarkivet. — DelaGard. archivet, 19, 20 (1843); F. von Dardel, Minnen, 1 (1912). — K. Enghoff, Kristianstad 1614—1914 (1914); G. Hyltén-Cavallius, Kongl. Kronobergs regementes officerskår samt civilmilitära personal af officers rang 1623—1896 (1897); M. Rosenqvist, Tal öfver... landshöf-dingen . . . grefve Axel G. de la Gardie i S:t Johannis logen S:t Christophers dag 12 juli 1838 (1838).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel G. De la Gardie, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17372, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2020-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17372
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel G. De la Gardie, urn:sbl:17372, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2020-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se