Meriter

von Dellingshausen, Hans, f. (enligt begravningsvapnets uppgift) 24 mars 1641 i Göteborg, d. 8 jan. 1705 i Halmstad. Föräldrar: handlanden och rådmannen i Göteborg Wedekin Dellingkhusen (av patriciersläkt från Reval) och Ingrid Lambertsdotter. Musketerare vid franska gardet 1660; korpral vid ett franskt kavallerireg. 1663; fänrik vid överste Cleraus tyska reg. i fransk tjänst 1663; löjtnant där 1663; reformerad kapten vid elsassiska reg. 1668; kapten en pied där 1669; avsked ur fransk tjänst aug. 1677; överstelöjtnant vid översten greve C. G. Oxenstiernas värvade reg. i Livland 24 dec. 1677; adlad 27 febr. 1680; överstelöjtnant vid överste J. H. von Campenhausens värvade reg. i Livland 29 maj 1680; överste för ett värvat dragonreg. i Riga 31 aug. 1685; överste för Kalmar reg. 15 maj 1686; tf. kommendant i Karlskrona och v. landshövding över Blekinge län 20 juni 1689; v. landshövding i Kalmar län 9 mars 1694; landshövding i Hallands län, generalmajor och överkommendant över fästningarna i Halland 29 dec. 1698.

G. m. friherrinnan Eva Gyldenhoff, f. 1658, d. 29 sept. 1735 i Halmstad, dotter av landshövdingen Baltasar Thile, adlad och friherre Gyldenhoff, och Vendela Valentinsdotter.

Biografi

Efter studier i hemlandet avreste D. 1658 till Frankrike för att där avsluta sin uppfostran. Sedan han under två år huvudsakligen ägnat sig åt förkovrandet av sin allmänbildning, sökte och erhöll han 1660 anställning vid franska gardet. Detta ansågs vid denna tid vara den förnämsta skolan för utbildningen inom krigaryrket. Ludvig XIV inledde sina erövringståg vid denna tidpunkt med att avsända hjälptrupper till Portugal i dess krig mot Spanien. D. hade fördelen att därvid få tjäna under en av tidevarvets mest bemärkta och framstående härförare, generalen, sedermera fältmarskalken greve Fredrik von Schomberg. Redan i början av fälttåget blev D. under en rekognoscering illa sårad vid Cavecca de Vida och tillfångatagen samt förd till fästningen Arronches. Han blev emellertid inom kort frigiven och erhöll i samband härmed sin första officersfullmakt (1663). Vid fredsslutet (1667) återvände han med hjälptrupperna till Frankrike och kvarblev där till 1672, då han ånyo gick i fält med de härar, som Ludvig XIV sände mot Holland. Härvid deltog han i övergången av Rhen, belägringarna av Wesel, Nijmegen, Bommel och Utrecht (1672), Maastricht (1673), Limbourg (1675) samt Valenciennes och Cambrai (1677). Han fick det vitsordet, att han förhållit sig »berömligt» under de holländska fälttågen, och då han 1677 lämnade den franska tjänsten för att övergå i svensk, var han rik på krigserfarenheter och försedd med »gode fullmakter och rekommendationer». Han gjorde även en jämförelsevis snabb karriär inom svenska armén. Till att börja med togs han i anspråk vid de svenska stridskrafter, som under fältmarskalken greve O. W. von Königsmarck opererade mot kurfursten av Brandenburg i Pommern. D. var 1682—84 chef för den bataljon av von Campenhausens regemente, som var förlagd till Dorpat och tjänstgjorde där under kommendanten O. R. Taubes bortovaro som dennes ställföreträdare. Först 1686 blev han genom sin utnämning till chef för Kalmar regemente på allvar återbördad till fäderneslandet. Från de tolv år han utövade detta chefskap finnas ett stort antal tjänsteskrivelser från honom till landshövdingen i Kalmar bevarade. D. framstår i dessa brev som en intresserad och insiktsfull chef med utpräglat sinne för ekonomiska spörsmål. Att han icke saknade förtjänster inom det rent organisatoriska och administrativa området synes även framgå av, att han utsågs att upprätthålla tjänsten som landshövding i Kalmar under friherre Carl Gyllen-pistols sjukdom, samt att han senare blev landshövding i Halmstad. D. begrovs i Halmstads kyrka.

Författare

A. Kugelberg.

Arkivuppgifter

Skrivelser från D. finnas i Militaria: överstars ocli kommendanters skrivelser (Halmstad 1701), landshövdingars skrivelser, kanslipresidentens arkiv (till Carl Piper 1703), Anglica, Defensionskom-missionens arkiv (1700—04), Bielkesaml. (till N. Bielke 1688, 1695), allt i Riksarkivet.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. (adelsbrev) och Biographica, RA; Biographica, KrA; D :s skrivelser till ståthållareämbetet i Kalmar, Vadstena landsarkiv. — Theat-rum Europseum [för år 1699], 15 (1707); Dela Gard. archivet, 9 (1837); Geneal. Handbuch der baltischen Ritterschaften. Estland, 3 (1929—36). — S. P. Bexell, Hallands historia och beskrifning, 1 (1817—18); F. Rudelius, Kalmar regementes chefer 1623—1907 (Skrifter utg. af Personhist. samf., 2, 1908); dens., Överste von Dellingshausen... (Barometern 13 juli 1929); E. Salvén, Epitafier och begravningsvapen i Halmstads S:t Nikolaikyrka (Förenineen Gamla Halmstads årsbok, 16. 19391, s. 152.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Dellingshausen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17438, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kugelberg.), hämtad 2024-11-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17438
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Dellingshausen, von, urn:sbl:17438, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kugelberg.), hämtad 2024-11-11.