Hendrick de Moucheron

Född:1612-05-06 – Nederländerna (i Amsterdam)
Död:1670-07-21 – Stockholms stad, Stockholms län

Affärsman, Arméofficer, Ämbetsman


Band 11 (1945), sida 87.

Meriter

de Moucheron, Hendrick, f. 6 maj 1612 i Amsterdam, d. 21 juli 1670 i Stockholm. Fader: översten i rysk tjänst Cosmo de Moucheron. Studerade matematik, krigsväsen, »seglation» och juridik; var först i rysk tjänst men övergick i holländsk; tjänstgjorde i Brasilien som ingenjör och överste, jämväl i civilförvaltningen, blev advokatfiskal, sedan ordinarie råd i höga justitierätten samt slutligen direktör och kommendant över militären i provinserna Alagoas, »Port-Salvo» och »Rio-S:t Francisco»; i svensk tjänst 5 nov. 1650, kallas hovråd; kommersedirektor i Livland 5 juni 1658; president i sjörätten 16 mars 1665 och e. o. kommissarie i Kommerskollegium s. d.; assessor där 11 juli 1666; naturaliserad svensk adelsman 22 febr. 1666 på grund av faderns gamla adliga och moderns friherrliga börd; led. av viktkommissionen 27 sept. 1666; var 1667 en av direktörerna i Svenska afrikanska kompaniet.

G. 2) 20 sept. 1668 i Stockholm m. Anna Valborg von der Noth de Risor, d. i början av 1680-talet, dotter av Lamoral von der Noth och Lucretia von Stakenbrouch.

Biografi

D. var av en ursprungligen fransk ätt från Normandie; släkten flyttade av religionsskäl till Nederländerna. I det svenska beställningsbrevet för D. 1650 nämnes intet rörande arten av hans tjänstgöring. Under de närmast följande åren uppträdde emellertid D. under titeln hovråd. Han erhöll 6 juni 1654 som donation godset Sievertshof i Livland, där han sedan blev kommersedirektor. Under 1660-talet kom D. att göra flera betydelsefulla insatser på handelslagstiftningens område. Hans brev till Erik Oxenstierna 1653—54 äro skrivna på holländska.

Den stora holländska invandringen till Sverige vid 1600-talets mitt medförde följder på många olika områden. Sedan den s. k. Palmstruchska banken efter holländskt mönster kommit till stånd 1656, begärde man framför allt sjö- och växellagar. I generalfaktorikontorsprivilegiet av 11 aug. 1662 lovade regeringen sin medverkan härtill. Redan 7 nov. 1663 befallde Kungl. Maj: t Kommerskollegium att utse några personer, som kunde uppsätta utkast till sjölag; förslagsvis nämnde Kungl. Maj: t därvid »kommerserådet» D. och appellationsrådet Johan von Weydenhain. Genom skrivelse 23 dec. 1663 uppdrog kollegiet åt dessa båda att utarbeta förslaget. I själva verket blev det D. ensam, som kom att utföra arbetet. När utkastet var färdigt, tillsatte Kungl. Maj:t 3 dec. 1664 en granskningskommission (ordf. presidenten i Svea hovrätt Seved Bååt; bland dess sjutton medlemmar D. och Johan Stiernhöök). Att D. inom kommissionen spelat en icke oväsentlig roll, och att det ursprungliga utkastet i huvudsak blivit gillat, framgår av olika omständigheter. Våren 1665, medan kommissionens granskning ännu pågick, fick D. mottaga åtskilliga bevis på de maktägandes bevågenhet. Han erhöll även livstidspension av 600 dlr smt för sig och sin hustru på grund av de förtjänster han visat »uti sjörättens ordinantias upprättande». D. begärde att dessutom erhålla någon godsförläning. Han fick 8 nov. 1667 rätt att uppbära räntorna från några skattegårdar i Västmanland. Den särskilda kommissionens granskningsarbete hade avslutats på sommaren 1665, och 24 juli s. å. företeddes i rådet sjölagsförslaget (13 balkar i 237 artiklar). Vissa formella brister påtalades, men innehållet vann gillande. Sedermera utarbetades på grundval därav inom Kommerskollegium ett betydligt kortare projekt, som 12 juni 1667 utfärdades som Sveriges rikes sjölag (gällde till 1864). 1665 års förslag (RA) är av betydelse så till vida, att ur detta kan utläsas dess källor. I Kommerskollegii ovan anförda skrivelse 23 dec. 1663 hade D. anbefallts att i synnerhet studera Visbys, hansestädernas och Amsterdams sjölagar. Förslaget har i stort sett grundats just på dessa källor (Holmbäck).

D. erhöll under den närmast följande tiden nya nådevedermälen (gods, adelskap). Då någon sjörättsdomstol aldrig kom att inrättas, blev han assessor i Kommerskollegium. Han utsågs 18 dec. 1666 till direktor för en kommission, som skulle upphjälpa handeln i Estland, Livland och Ingermanland, men befattningen synes ej ha kommit till stånd. D. fick bemyndigande att vara medlem i den s. k. viktkommissionen, som tillkommit på förslag av G. Stiernhielm (skrivelse till Kungl. Maj: t 23 juni 1666), och vars verksamhet pågick ännu i nov. 1668. De bevarade protokollen visa, att D. åtminstone under tiden 1666—67 deltagit i kommissionens överläggningar.

Redan några månader innan 1667 års sjölag erhöll kunglig stadfästelse, tog Kungl. Maj:t initiativ till den likaledes i 1662 års författning bebådade »växeljusticen» genom skrivelse till Kommerskollegium 29 mars 1667 och till D. samma dag. Han ålägges däri att under Kommerskollegn »direktion och överinseende» utarbeta »en viss ordning om växlar». I juni 1668 bestämdes i rådet, att D: s förslag till växelstadga efter Kommerskollegii granskning skulle uppläsas i rådkammaren och därefter överlämnas till den inom kort sammanträdande riksdagen. Ännu 8 juli 1668 klagar dock rikskansleren i rådet över, att förslaget ej kommit honom till handa, men 13 juli voro »ingredientier till en växelrätt» i 42 punkter tillgängliga för ridderskapet och adeln. Efter allt att döma äro dessa »ingredientier» identiska med D: s förslag. Någon överarbetning i Kommerskollegium hade tydligen ej hunnit vidtagas, vilket i viss mån framgår av förslagets ingress, där det säges, att växelrätten »sedan quoad formam bättre kan utarbetas». D. har i stor utsträckning hämtat sina förebilder från Amsterdam och Hamburg. Ett av ridderskapet och adeln tillsatt utskott gillade förslaget till alla delar. Av riksdagsbeslutet 22 sept. 1668 framgår blott, att förslaget godkänts. Sedermera omarbetades det av Kommerskollegium, som väsentligen förkortade det; även detaljerna ändrades flerstädes. Det nya projektet upplåstes i rådet 21 febr. 1671, och 10 mars 1671 utfärdades »Kungl. Maj: ts växelrätt och stadga, uppå sistlidne riksdag av riksens ständer vedertagen» (gällde till 1748).

D. hade ett bibliotek (323 nr) av mestadels i Nederländerna tryckt litteratur, bl. a. teologi, juridik, historiska, politiska och geografiska skrifter, arbeten i matematik, krigsväsen och fortifikation, men även rätt många latinska klassiker. Auktionen på hans böcker är den första kända bokauktionen i Sverige (1664; katalogen finns blott i ett enda ex., i Uppsala univ.-bibl.).

Författare

J. E. Almquist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Rådsprot., Kommerskollegii prot. och registr., 1666 års viktkommissions prot. och handl., Biographica samt brev till Erik Oxenstierna, RA; Likvidationer, KA; D:s förslag till växelrätt bland 1668 års riks-dagshandl., Riddarhusarkivet. — Sacras Regiae Majestatis Svecia; consiliarij aulici. .. Henrici de Moucheron. .. fibrorum catalogus. Quorum publica habe-bitur auctio . .. 1664. — J. A. Almquist, Kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt konsulsstaten (1912—45); L. B. Falkman, Om mått och vigt i Sverige (1885), s. 62 ff.; V. Granlund, Svenska afrikanska kompaniets historia (Hist. bibi., 6, 1879); Å. Holmbäck, Studier i äldre sjörätt (UUÅ 1926); J. A. Posse, Bidrag till sv. lagstiftningens historia (1850), s. 176 ff; O. Walde, De svenska bibliotekens historia (Svend Dahls bibliotekshandbok, utg. av S. E. Bring, 2, 1931), s. 116 f.; F. Wernstedt, Om främmande adels naturalisation och introduktion på svenska riddarhuset under storhetstiden (Personhist. tidskr.. 3R 1cm tr 10^



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hendrick de Moucheron, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17462, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. E. Almquist.), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17462
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hendrick de Moucheron, urn:sbl:17462, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. E. Almquist.), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se