Meriter

Denick, Frans Cornelis, d mars 1670- Holländare, var i Stockholm åtminstone sedan dec. 1666; bosatte sig i Göteborg aug. 1667; direktör över sillfiskeriet 4 sept. 1668. — Gift före inflyttningen till Sverige.

Biografi

Vid början av 1660-talet vidtog den svenska regeringen energiska åtgärder för att befordra fiskerinäringens uppblomstring. Den närmaste anledningen utgjorde Roskildefreden, varigenom det betydelsefulla sillfisket i Bohuslän kommit under svensk överhöghet. Kort efter fredsslutet hade också sillen, som tidtals varit borta ifrån västkusten, börjat återvända dit i allt större omfattning. På initiativ av Kommerskollegium sökte myndigheterna engagera holländska fiskeriexperter för att organisera fisket i Bohuslän. I samband härmed uppvaktade en holländare svenska beskickningen i Amsterdam med begäran att få flytta över till Sverige, helst till Göteborg, för att upphjälpa fiskerinäringen därstädes. Personen i fråga, som till en början önskade vara anonym, inlämnade samtidigt två skrivelser, avfattade på holländska och innehållande de villkor han uppställde för en överflyttning till Sverige. Sedan svenska regeringen i huvudsak godkänt villkoren, utfärdades 10 febr. 1667 en »oktroj för en holländare över sillfiskeriets inrättande i Sverige», varefter denne identifierade sig som D. Som direktör ställdes han under tillsyn av Kommerskollegium.

Enligt den kungliga oktrojen skulle ett bolag upprättas i Göteborg, i vilket var och en hade rätt att köpa sig in. Delägarskapet skulle dock först godkännas av D. i egenskap av bolagets direktör. I skrivelserna, som lågo till grund för oktrojen, hade D. lovat att ställa till bolagets förfogande tvenne fiskefartyg eller s. k. bysor från Holland. Bolagsverksamheten skulle emellertid ej omfatta blott själva fisket utan även fartygsbygge samt tillverkning av diverse material, allt efter holländskt mönster och delvis med hjälp av holländska hantverkare. Som vederlag för sina tjänster garanterades D. en årlig lön av 1,000 rdr och bolaget skulle därjämte erhålla vissa förmåner såsom tullfrihet för salt och fångad fisk.

Göteborgs ledande män synas ha visat D. tillmötesgående. Emellertid ansåg D. det omöjligt att fiska med holländska bysor i Bohusläns trånga farvatten. Han hoppades dock att våren 1668 kunna löpa ut med bysor till sina landsmäns vanliga fiskeplatser. Redan hösten 1667 ämnade han uppköpa sill i Marstrand och tillreda den på holländskt sätt. D. ville själv resa till Amsterdam för anskaffande av bysor och tillbehör, men magistraten, som tydligen misstänkte, att han ej skulle återkomma, lyckades hålla honom kvar. Emellertid voro borgarna återhållsamma med att lämna kapital till företaget och ville tills vidare fiska på egen hand; lyckades D. med sitt fiske, ställde de dock i utsikt penningar till hans företag. D. kunde hösten 1667 ej få bysor eller tillbehör för saltning från Holland och fick därför tillåtelse att 1668 själv resa. dit. Han återkom likväl utan skepp. Förgäves sökte han nu genom svenska regeringen verka för kapitalunderstöd åt sitt företag. Även Kommerskollegium visade viss misstro mot D. men sökte likväl intresse kapitalister i Stockholm och Göteborg för sillfisket. D: s vittsyftande planer avbrötos genom hans död 1670. De tvenne bysor, som han fått färdiga, fingo hans änka och son sälja till svenska undersåtar (10 dec. 1670). Anledningarna till D:s misslyckande voro flera. D. var i främsta rummet teoretiker, »snäll av discourser». Han kunde göra upp förslag i det oändliga men ägde icke tillräcklig kraft och förmåga att realisera sina hugskott.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Kommerskollegii registr.; skrivelser till K. M:t 11 dec. 1667 och 15 febr. 1669, RA. — H. Almquist, Göteborgs historia, 1 (Skrifter utg. till Göteborgs stads trehundraårsjubileum, 1:1, 1929), s. 678—682; V. Haneson, Bohusfisket, Avd. 1, Hist. översikt (ibid., 19, 19231.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans Cornelis Denick, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17464
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans Cornelis Denick, urn:sbl:17464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.