Depken, släkt



Band 11 (1945), sida 95.

Biografi

Depken (Döpken, Döpke), släkt av sannolikt tyskt ursprung. Dess äldste till namnet kände medlem är borgaren och handelsmannen i Västerås Simon Döpke (n) d. ä. (se nedan 1), som med sina söner Simon Döpken d. y. i Västerås (se nedan 2) och Clas Depken d. ä. i Falun (se nedan 3) bildade ett av sin samtids förmögnaste köpmanshus i Sverige. Den sistnämnde blev stamfader för släktens mest kända gren, vilken spelade en framträdande roll vid Kopparberget under hela 1600-talet. Clas' söner voro nämligen handelsmannen och bokhållaren vid kopparvågen i Falun Christoffer Depken (se nedan 4), bruksägaren och sedermera assessorn i Bergskollegium Clas Depken d. y., 1676 adlad Anckarström (se d. o.), stadssyndicus i Falun Simon Classon Döpken, bergsmannen Johan Depken i Nor samt den föga mer än till namnet kände G er dt Depken, även han omkr. 1650 borgare i Falun. Simon Classon Döpken (d. 1657) i Nor, som blev student i Uppsala 26 sept. 1632 och i Rostock jan. 1635, var den mest framträdande av bröderna inom stadens offentliga liv. Den 14 juni 1649 blev han Faluns stadssyndicus; däremot var han ej rådman, såsom ibland uppgives. På 1650-talet representerade han staden vid de betydelsefulla riksdagarna under åren före och efter Kristinas tronavsägelse. I ståndsstriden vid kröningsriksdagen 1650 synes Simon ha tagit verksam del, och hans namn återfinns bland underskrivarna till de ofrälse ståndens inlaga rörande reduktionen s. å. Simon var gift med Anna Pedersdotter.

Av övriga medlemmar av släkten i Falun förtjäna att vid sidan av de nu namngivna framhållas den ovannämnde Christoffer D: s söner Clas Christoffersson D. och Peter D. Den förstnämnde blev i april 1675 geschworner vid Stora Kopparberget men avled redan 8 sept. s. å. Peter D. (f. 1667, d. 1713) var omkr. 1690 kanslist i Stockholm men blev kort därefter lanträntmästare i Västernorrland med säte i Gävle, i vilken stad han under Karl XII: s regering intog en framträdande ställning. Han var till en början välbärgad — härom vittna försträckningar, gjorda till »kronans tjänst, örlogsflottans utredning och transportens befrämjande» — men mot slutet av sin levnad kom han på »ansenlig kronobalans» och avled utan några tillgångar. Peter, som var gift med Anna Nils-dotter (Holmberg), dotter till en ansedd borgare i Gävle handelsmannen Nils Andersson och Margareta Larsdotter, efterlämnade en talrik barnskara och blev stamfader för en i Gävle under hela 1700-talet fortlevande gren av släkten. Peters befattning som lanträntmästare i Västernorrland ärvdes av sonen Christoffer D. (f. 1690, d 1740), vilken från 1712 var auskultant i Svea hovrätt. Han var en tid även preses i Gävle kämnärsrätt. Christoffer gifte sig två gånger, 1) i april 1714 m. Catharina Folcker, 2) 1725 m. Anna Grijs. Av Peter D: s andra söner kunna nämnas handlanden i Gävle Nils D. samt karolinen Clas D. (d 1719), som blev löjtnant vid Hälsinge reg. dec. 1718. En Peters sonson (son till lanträntmästaren Christoffer) var kanslisten i Kanslikollegium Christoffer D. (f änkling och barnlös vid 57 års ålder i Stockholm 13 maj 1784), gift med Anna Maria Buckau.

Vid sidan av de tre ovannämnda grenarna av släkten, i Västerås, Falun och Gävle, fanns under 1600- och 1700-talen i Stockholm en fjärde gren, vilken hittills varit helt obeaktad och fortfarande är föga känd. Den förtjänar dock att här något beröras. Som dess stamfader torde kunna betraktas borgaren Henrik Simons son Döpken (Depken), vilken säkerligen var son till Simon Döpken d. ä. i Västerås och blev g. 20 nov. 1610 i Stockholm (Nik.) m. Elisabeth Larsdotter. Som söner till Henrik torde få anses den rike handelsmannen och rådmannen i Stockholm Clas Henriksson D. (f 21 dec. 1695) och borgmästaren i Gävle Simon Henriksson D. (se nedan 5). Clas Henriksson ägde flera hus i Stockholm och var riksdagsman 1672. Han synes ha varit särskilt verksam som lärftskrämare och drev bl. a. affärer på Sala, där brodern Gerd t D. (dp 22 jan. 1611 i Stockholm, Nik.) var hans ombud, och Köping, i vilken stad han också förvärvade en gård. Clas gifte sig i Stockholm (Nik.) 7 sept. 1650 med borgaredottern Margareta Delfendahl (f. omkr. 1625, d. 1695); makarna begrovos båda i Storkyrkan.

Författare

A. Kromnow.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Svea hovrätts libri causarum 112:2:7, 115:2:6. Bergskollegii prot., Bergverksrelationer från Stora Kopparberget 1660—1728^ Biographica (Anckarström och Depken), Genealoeica 107 ("Pilas' saml. 71- Depken), i RA; Likvidationer nr 77 (befraktning för kronan) och nr 95—96: 7 a (försträckningar och leveranser), mantals- och kontributionslängder för Falun, Gävle och Västerås, KA; civilprot., civilakter, nere-amentsbrev 1677 mantals-, kontributions-, borgareläng-der. ämbetsbok 1624—59. inventarie.hol 1700. bouppteckningar, S:t Nikolai kvrkas dopbok 1611, i Stockholms stadsarkiv; Jungbeckska och af Klerckerska saml. i KB: Falu stads domböcker (excerpter av K.-G. Hildebrandl. j. a^jj, xtxiu aLdua uuixioocKer Uppsala landsarkiv: Falu stads räkenskane.r (excerpter av K.-G; Hildebrand), Falu stads arkiv, Falun. — Personalvers, KB: Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden ruta:, av N. Ahnlundl HQ^l: Die Matrikel der Universität Rostock, hrssr. v. A. Hofmeister, 3 (1895): Med- del. af Gestriklands fornminnesfören. 18QQ Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 2:11 (1905) ; S :t Nikolai kyrkas i Stockholm vigselbok, utg. af F. U. Wrangel, 1—\2l 160Q—1700 (Handl. utg. genom Sv. autografsällsk., 1, 1894, [97]; Uppsala universitets matrikel, utg. av Aksel Andersson. A. B. Carls- son & J. Sandström, 1 (1900—11). — C. W. Hiorth. Genealoariska anteck- ningar om släkter och släktgrenar. [1] (1932); A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920—21): Märta Lindeberg, Gamla gravstenar i stora kyrkan i Gefle (Från Gästrikland 1936): Marita Lindgren, En borgarfamili i 1600- talets Västerås (Länstidningens jul. [Vestmanlands läns tidnings julläsning!  Frän Järntorget till Kopparberget (Dalarnas hembygdsbok 1941); J. Rudbeckius, En trösteriik likpredikan hallin... nthi S)m!m si. manszons Depekensm ... besrraffninsr . .. 1652.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Depken, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17466, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kromnow.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17466
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Depken, släkt, urn:sbl:17466, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kromnow.), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se