Wilhelm De Silentz

Född:1660
Död:1719-08-20

Riksdagsledamot, Häradshövding, Kommunalpolitiker, Justitiepresident


Band 11 (1945), sida 146.

Meriter

De Silentz, Wilhelm, före adlandet Silentz, f. 1660, d. 20 aug. 1719. Föräldrar: majoren vid Hälsinge reg. Herman Silentz och hans hustru Agneta. Mönsterskrivare, sedan underofficer vid Hälsinge reg.; sergeant vid generallöjtnant Skyttes dragoner 1677; fänrik där 1678; avsked 1680; handskrivare hos generalmajoren och landshövdingen G. H. Lybecker i Kristianstad s. å.; landskanslist i Göteborgs och Bohus län 1680; landssekreterare där 9 dec. 1684; stadssekreterare i Göteborg 23 april 1696; notarius publicus där 26 jan. 1699; justitieborgmästare 16 jan. 1703; tillika häradshövding i Sävedals härad; justitiepresident i Göteborg 22 aug. 1716; naturaliserad svensk adelsman 24 aug. 1716; lagman i Göteborgs lagsaga 11 okt. 1718; avgick som justitiepresident enligt K. brevet 11 juni 1719 angående omorganisation av stadens styrelse; led. av borgarståndet 1710. 1713—14 och 1719.

G. m. Ingrid Bruun, f. 1668, d. 14 mars 1756 i Göteborg, dotter av borgmästaren i Kungälv Claes Bruun.

Biografi

D: s farfarsfar, holländaren Govert Silentz, inkom över Lybeck till Sverige 1619 och var verksam inom koppartillverkningen i Säter och Avestafors. D:s farmor åter var brorsdotter till Johan Skytte. Själv samlade D. först erfarenhet som militär; var med och sårades i slagen vid Lund och Landskrona. Efter fredsslutet 1679 återtog han sina avbrutna studier och gjorde sedan förvaltningskarriär i Göteborg. När han efter 16 års tjänst vid länsstyrelsen sökte stads-sekreterarplatsen i Göteborg, rekommenderades D. av sin förman som »den där med största exactitude förestått sin innehavande tjänst» och utnämndes av K. M:t 1696. Han hade redan 1689 av Karl XI erbjudits adelskap men föredrog såsom fattig ekonomiska förmåner. D. steg 1703 till justitieborgmästare och framstår i Göteborgs hävder som en man med stor administrativ skicklighet, ovanlig politisk intelligens^ litterär bildning och lysande förmåga att uttrycka sig (Almquist). Mot guvernören E. Siöblads oegentligheter uppträdde D. vid utskottsmötet i Stockholm 1710 och vann över denne en" både politisk och moralisk seger. Som riksdagsman då och 1713 utvecklade D. en livlig och energisk verksamhet för främjande av Göteborgs intressen och spelade även en framskjuten roll inom borgarståndet. Samtidigt var D. »stadens diplomatiske agent hos rådkretsen och ämbetsverken» (Almquist). D. försmådde där vid icke att inom kretsen av lägre ämbetsmän använda »diskretion» i klingande mynt efter »den coutume, som nu är i världen». I Göteborg hade D. sammanstötningar med den oppositionelle läkaren och rådmannen G. von Öltken. Men genom sin slagfärdighet stärkte D. hösten 1713 sin ställning, då han på glänsande sätt förde magistratens talan mot denne. Som borgmästare verkade D. för snabb rättsskipning och ivrade mot att magistratsledamöter kommo för sent till eller uteblevo från sammanträdena. År 1715 förde D. kaperiintressenternas talan mot von Öltken. Borgerskapet uppsatte 1716 D. på förslag till burggreve, men han utnämndes av K. M:t, troligen efter en med generalguvernören C. G. Mörner och D. själv avtalad fördelning av ämbetena, till justitiepresident. Två dagar senare naturaliserades han som svensk adelsman, då släkten var av nederländsk adel (introducerad 1718, ej 1719). Vid riksdagen 1719 satt D. åter, ehuru nu adelsman, i borgarståndet.

Författare

Bengt Hildebkand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: D:s skrivelse dec. 1715 till A. Leijonstedt (bilagd C. G. Mör-ners skrivelse till denne 22 dec. 1715) i Högste ombudsmannens arkiv, RA. — H. Almquist, Göteborgs historia, 2 (Skrifter utg. till Göteborgs stads tre-hundraårsjubileum, 1: 2, 1935); H.Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden (1915); dens., Berättelser ur Göteborgs historia under frihetstiden (1919); F. Lagerroth, J.E.Nilsson & R. Olsson, , Frihetstidens maktägande ständer, 1 (Sveriges riksdag, 1:5, 1934), s. 256; F. Wernstedt, Om främmande adels naturalisation och introduktion på svenska riddarhuset under storhetstiden (Personhist. tidskr., 38, 1937, tr. 1938).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wilhelm De Silentz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17494, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebkand.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17494
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wilhelm De Silentz, urn:sbl:17494, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebkand.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se