Jean Baptista Dieussart

Född:1600-talet
Död:1600

Skulptör


Band 11 (1945), sida 242.

Meriter

Dieussart, Jean Baptista, födelse- och dödsår okända. Troligen son av den vallonske bildhuggaren Francois D. från Arquinghem i Hainaut, verksam bl. a. i Rom, Haag, Köpenhamn, Berlin, Bryssel och London, samt broder till Charles Philippe D., arkitekt och bildhuggare, verksam bl. a. i Gustrow, Hamburg, Köpenhamn, Berlin och Bayreuth.

D. var gift, men hustruns namn är ej känt; hon dog juli 1668 i Stockholm (begr. Jakob). Hennes föräldrar voro bosatta i Antwerpen; troligen var den i Stockholm 1669—81 och i Köpenhamn 1681—92 verksamme bildhuggaren Abraham Caesar Lamoureux från Metz i Lothringen hennes son i ett tidigare gifte.

Biografi

D. anställdes 19 okt. 1664 i M. G. De la Gardies tjänst. Under de fem följande åren utförde han för rikskanslerns räkning blystatyer av Pontus, Jacob och Magnus Gabriel De la Gardie, fyra byster (troligen De la Gardieporträtt) av gotlandssten, sex blybyster »á l'antique» för Makalös samt talrika i bly gjutna skulpturer för Jakobsdals (Ulriksdals) trädgård. Bland dessa senare märkas sär- skilt två stora fontäner, den ena med en triton ridande på en delfin, den andra framställande Perseus befriande Andromeda, vidare en Diana, en liten Apollo, en liten Merkurius, fyra putti symboliserande årstiderna, en putto med en orm och en med en bok m. fl. större och mindre skulpturer.

I sept. 1667 avslöt riddarhusdirektionen kontrakt med D. rörande utförandet av två blystatyer, avsedda för Riddarhusets tak. De 4 1/2 alnar höga skulpturerna, föreställande »Amor Dei» (en kvinna med kors och bok) och »Amor Patrias» (en krigare med gyllne svärd), levererades 1668. Samtidigt anförtroddes D. uppdraget att fullborda de av Heinrich Lichtenberg påbörjade norra och södra portalerna å Riddarhuset; 9 aug. 1669 hotade direktionen med anmälan hos överståthållaren, om D. icke snart hade arbetet färdigt.

Till de festligheter, som ägde rum då Karl XI i aug. 1669 dubbades till riddare av strumpebandsorden, utförde D. »Kungl. Maj: ts konterfej uti riddarekläder», formar med allegoriska bilder, lejon, troféer m. m.; det förgängliga materialet till dessa i övrigt okända skulpturverk synes av en räkning att döma ha tillhandahållits av — hovets sockerbagare. D. torde ha varit kvar i Sverige ännu i början av 1672, troligen såsom medarbetare åt sin styvson Lamou-reux, vilken vid denna tidpunkt efterträtt honom som »grev Magni bildhuggare».

Av D:s ganska ansenliga oeuvre återstå numera veterligen endast de två statyerna överst å Riddarhusets tak samt de blystatyer av Jacob och M. G. De la Gardie, vilka ursprungligen torde ha varit placerade på borggårdarna till Jakobsdals, respektive Karlbergs slott och därifrån överförts först till Läckö (de i arkad-nischerna å Läckö borggård uppställda statyerna äro kopior från senaste restaureringen) och senare till det De la Gardieska gravkoret i Varnhems klosterkyrka. I stilhänseende kunna dessa skulpturer betecknas såsom för sin tillkomsttid tämligen gammalmodiga. I likhet med Francois D: s fursteporträtt i Berlin, Potsdam och Köpenhamn företräda de en tung, pompös pseudoklassicism, som hör mera samman med renässansen än med barocken. Med den äldre D:s kraftfulla, individualiserande porträttkonst förmå dock D: s slappa, schablonmässiga De la Gardieporträtt ej ta upp tävlan. Av de i Sueciaverket avbildade Jakobsdalsfontänerna att döma ådagalade D. i dessa kompositioner en relativ modernism, som röjer förtrogenhet med den samtida italienska, av Bernini inspirerade fontänskulpturen. D. var tvivels utan en föga betydande konstnär, och i den internationella miljö, varifrån han utgått, torde han svårligen ha förmått göra sig gällande. I relation till svenska konstförhållanden kring mitten av 1600-talet måste han däremot tillmätas en helt annan rang. Jämte den knappas,t mer än till namnet kände Nicolas Cordier är D. den förste i vårt land verksamme skulptören av »modern» inriktning. Intill 1600-talets mitt hade den efterreformatoriska bildhuggar- och träsnidarkonsten nästan uteslutande varit hänvisad till i trängre mening dekorativa uppgifter: utsmyckning av portaler, prydnadsgavlar, kyrkointeriörer, gravmonument etc. För den från det tektoniska tvånget frigjorda skulpturen erbjöd barockens trädgårdskonst ett friare spelrum, en förmån, som vid denna tidpunkt ännu icke var men sedermera blivit en plastikens oförytterliga rättighet. D. bereddes tillfälle att i en tidigare i vårt land osedd omfattning producera må vara kvalitativt föga märklig friskulptur, en omständighet, som utan övrig förskyllan och värdighet skulle kunna tillförsäkra honom benämningen »vår förste moderne bildhuggare».

Författare

Bertil Waldén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: M. G. De la Gardies saml., RA.; C. R. Berchs ant. till Suecia-verket, Antikvarisk-topografiska arkivet, HA; C. Eichhorns saml., KB; CA. Odelbérgs saml., Nord. museets arkiv; Excerpter i fil. dr E Hultmarks arkiv, Stockholm. - C. Eichhorn, Skulpturen under Karlarnes tidehvarf (Nu 1876 ; A Hahr Konst och konstnärer vid Magnus Gabriel De la Gardies hof (19U5), S' Karling, Trädgårdskonstens historia i Sverige intill Le Notrestilens genombrott (1931), s. 448; G. M. Silfverstolpe, Riddarhuspalatset (Sveriges riddarhus 19261: G Upmark d. ä„ Svenska riddarhuset (1891 ; N. G. Wollm, Ulriksdalsstudier (S:t Eriks årsb. 1926).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jean Baptista Dieussart, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17537, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Waldén.), hämtad 2019-10-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17537
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jean Baptista Dieussart, urn:sbl:17537, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Waldén.), hämtad 2019-10-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se