Fredrik Wilhelm Djurberg

Född:1865-12-14 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1933-03-03 – Stockholms stad, Stockholms län

Läkare, Medicinhistoriker


Band 11 (1945), sida 291.

Meriter

Fredrik Vilhelm Djurberg, f. 14 dec. 1865 i Stockholm, d. 3 (ej 4) mars 1933 där. Föräldrar: bagarmästaren Fredrik Oscar Djurberg och Agnes Sofia Djurberg. Elev vid Södra latinlärov. i Stockholm; mogenhetsex. där 22 maj 1883; med. fil. kand. i Uppsala 12 dec. 1884; med. kand. 31 maj 1890; med. lic. vid Karolinska institutet 18 maj 1895; med. hed:doktor vid Lunds univ. 27 sept. 1918; amanuens vid histolog. inst. i Uppsala 1888— 1889; skeppsläkare å ångf. Drott 15 aug.—14 sept. 1894; prakt, läkare i Stockholm 1895—1926; tf. underläkare vid Stockholms stads och läns kurhus 26 aug.—20 sept. 1896; läkare vid postverket 30 dec. 1902—1 juli 1930; lärare i hälso- och förbandslära vid Stockholms navigationsskola 24 juli 1903—31 dec. 1910; marinläkare av 2:a graden i marin]äkarekårens reserv 10 sept. 1903— 18 juli 1913; läkare vid Katarina realskola i Stockholm 1909—19; vid Centralfängelset å Långholmen 22 febr. 1911—1 juli 1930; sekr, i Svenska livräddningssällskapet 1898—1905, i Svenska läkaresällskapets utställningskommitté maj 1908—maj 1909, i medicinska kommissionen för undersökning av skottskadan i Karl XII: s huvud på hans lik i Riddarholmskyrkan juli 1917; led. av Svenska läkaresällskapets kommitté för utredande av drunkningsdöden och dess behandling 1910 och 1912; medlem av Svenska militärläkareföreningen febr. 1919, ordf. i Svenska läkaresällskapet 1921—22, sekr. i Svenska läkaresällskapets med.-hist. sektion 8 jan. 1907—9 nov. 1914. LSkS 1918; RVO 1915; RNO 1923.

G. 11 juli 1896 i Stockholm m. Sigrid Aspelin, f. 7 febr. 1869 i Helsingfors, d. 1 april 1933 i Stockholm, dotter av grosshandlaren. Ferdinand Aspelin och Olga Salamatin, samt förut g. m. stationsinspektoren Carl August von Essen af Zellie.

Biografi

D. har inlagt bestående förtjänster om vårt lands medicinska historia, som han tidigt intresserade sig för. Av sitt material drog han slutsatser med ibland förbluffande skarpsinne. Den 1917 företagna undersökningen av Karl XII:s lik har t. ex. vid röntgenfotografering bekräftat D: s tolkning av konungens vid Pultava ådragna skottsår i foten. D. intresserade sig särskilt för den karolinska tiden. Hans uppsatser äro verkliga kulturbilder med utpräglad tids- och lokalfärg. Han visar ej blott personligt intresse utan också medkänsla för dem han skildrar, och med verkligt medlidande beskriver han Karl XI :s martyrium under hans sista sjukdom, kräfta i bukhålan. D. var sekreterare vid 1917 års undersökning av Karl XII:s skottskada. Med sitt sällsynta spårsinne lyckades han finna handlingarna om Gustav IV Adolfs i största hemlighet med en mindre svit företagna besiktning av Karl XII: s lik. Ett viktigt bidrag till anatomiens historia i Sverige gav D. med sitt arbete 1927 om anatomisalen på Södermalm i Stockholm 1685—1784. Samtidigt som, genom 1907 års stadga för de medicinska studierna, medicinens historia borttogs som examensämne, tillkom framför allt genom D. den medicinsk-historiska sektionen av Svenska läkaresällskapet, i vilken han länge var sekreterare. D. uppmanade ivrigt yngre krafter att ägna sig åt detta forskningsområde. För bildandet av ett medicinskt-historiskt museum inlade D. mycket stora förtjänster. I samband med Svenska läkaresällskapets 100-årsjubileum tillkom på professor C. M. Fursts förslag en medicinsk-historisk utställning med »porträtter, medaljer, litteratur, kirurgiska instrument och redskap för sjukvård från äldre tider, samt föremål av intresse för vår apoteksinrednings historia». D. utförde nästan hela arbetet med utställningen. Denna fick plats i Nordiska museet och omfattade omkr. 1,000 nummer. Tanken på att låta den efterföljas av en permanent utställning
hölls vid liv framför allt av D. Sedan han med statsbidrag besökt den medicinsk-historiska utställningen i London 1913 togs arbetet åter upp och inom kort kunde, även denna gång i Nordiska museet, uppställas en ur medicinsk kulturhistorisk synpunkt mycket värdefull samling, som till slut uppgick till 7,000 nummer. Under omkr. 15 år uppehölls därefter denna utställing, men nu står samlingen, som tillhör Svenska läkaresällskapet, i brist på lokal inpackad i lårar. D. var en utpräglad personlighet, en målmedveten kraftmänniska. »Under en något kärv och skrovlig yta kvällde en åder av humanism och fin bildning, det låg festivitas och glans över hans framträdande» (O. Hult). Hans senare år förmörkades av en ögonsjukdom (gråstarr). Efter operation kunde han i någon mån upptaga sin forskargärning men avled bruten av kroppslig och psykisk depression.

Författare

C. D. Josephson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om första hjerttonen. Ref. efter d:r Kasem-Bek och d:r Krehl (Upsala läkarefören. förhandl., Bd 26, 1890—91, s. 154—157). — Desinfektionsförsök med den Trillatska autoclaven (Förhandl. vid Sv. läkare-sällsk. sammankomster år 1897, s. 121—128; även särtr. s. å., 8 s). — En svensk medicinsk folkskriftsförfattare på 1600-talet. Medicinsk historisk studie [över Johannes Palmberg] (Hygiea, Bd 62: 1, 1900, s. 357—405; Tillägg: ibid. 68: 1, 1906, s. 145—159). — Svenska livräddningssällskapets handbok för räddning af drunknande, skenbart drunknades behandling ... 1 :a uppl. Sthm 1900, s. 3—90. (Anon.; föret, undert.; tills, med V. G. Balck och E. Tjäder). 22:a tus. 1912. — Svenska lifräddningssällskapets statistik öfver drunkningsdöden i Sverige 1881—1895 och simkunnigheten bland Sveriges skolungdom 1899. [Även fransk titel]. Sthm 1901. 77 s. (Anon.; föret, undert.; tills, med B. Henning). — [Yttrande i diskussion efter inledningsföredrag av S. E. Henschen över ämnet Kommer den föreslagna värnpligten att inverka gagneligt eller skadligt på den värnepligtiges kroppsliga utveckling och helsa ?] (Förhandl. vid Sv. läkaresällsk. sammankomster år 1901, s. 97—102). —¦ Protokoll vid medicin sk-historiska utställningskommitténs extra sammankomst 2G/U 1908. Sthm 1909. 15 s. & omsl. (Anon. skämtskrift, tr. i 20 ex.)' — Skrif-velse till Svenska läkaresällskapet från dess den 1 juni 1909 tillsatta kommitté med uppdrag att granska och eventuellt omarbeta 1899 års regler för skenbart drunknades behandling. Sthm 1910. 9 s. (Undert. såsom kommittéledamot). — Ur koppympningens historia (Hygiea, Bd 72:2, 1910, s. 1169— 1236; även särtr. s. å„ 68 s.). — Om regementsfältskären Melchior Neumann och Karl XII:s blessyrer. Lund 1913. 1 bl., 175 s., 1 portr.-bl. (Särtr. ur Karol. förb. årsbok 1912, s. 53—140 & 1913, s. 59—145). [Ref. av C. M. Furst i Hygiea, Bd 76, 1914, s. 743—749]. — Från min vistelse i London (Hygiea, Bd 77, 1915, s. 994—1014; även särtr. s. å., 22 s.) — The history of medicine in England by Norman Moore. Ref. (Hygiea, Bd 77, 1915, s. 1230—1240; även särtr. s. å., 12 s.) — Meddelande om den medicinsk-histo-riska samlingen (Förhandl. vid Sv. läkaresällsk. sammankomster år 1915, s. 539—540; ibid. 1916, s. 625; ibid. 1917, s. 456—457; ibid. 1918, s. 722— 725; ibid. 1919, s. 414—415; ibid. 1920, s. 374—375). — Omsjukvården vid fängelserna å Långholmen år 1913 (Sveriges officiella statistik. Fångvården år 1915, s. 61—80). — Några handlingar och uppgifter om en besiktning af Karl XII:s lik år 1799. Lund 1917. 1 bl., 9 s. (Särtr. ur Karol. förb. årsbok 1916, s. 274—282). — Anförande angående hittills [d. v. s. 1917] verkställda undersökningar av konung Karl XII:s jordiska kvarlevor i Riddarholmskyrkan (Konung Karl XII:s banesår. 1917 års undersökning och i samband därmed gjorda iakttagelser, 1918, s. 31—39). — Ur Hollands medicinska historia. Föredrag vid medicinsk historiska sektionens sammankomst 2 maj 1918 (Hygiea, Arg. 80:2, 1918, s. 921—954). — [Influensan i Stockholm 1918—1919 med hänsyn till fängelserna på Långholmen] (Förhandl. vid Sv. läkaresällsk. sammankomster år 1919, s. 358—364; diskussionsinlägg). — Ur en irländsk läkares [Thomas Arthur Fitzwilliam's] patientjournal på 1600-talet. Föredrag vid medic. historiska sektionens sammankomst 3 maj 1920 (Hygiea, Arg. 82,

1920, s. 805—814). —Fall av främmande kroppar i digestionskanalen (Förhandl. vid Sv. läkaresällsk. sammankomster år 1921, s. 86—93). — Om läkarehonorar enligt världens äldsta lagtext (Sv. läkaresällsk. handl., Bd 47,

1921, s. 81—96). — Om medicinsk historiska museer. Särskilt det i Amsterdam. Föredrag vid medicinsk historiska sektionens sammankomst 26 februari 1919 (Ibid., Bd 47, 1921, s. 13—32). — Ett kungligt cancerfall. Carl XI :s sista sjukdom och död. Sthm 1922. 63 s., 4 pl.-bl., 1 faks. (även i: Hygiea, Arg. 84, 1922, s. 926-958, 1 pl.-bl., lfaks.) — Ett nytt datum till koppympningens historia i Sverige. Föredrag i medicinsk historiska sektionen 4 mars 1925 (Sv. läkartidningen, Arg. 22, 1925, s. 516—525). — När det var anatomisal på Södermalms stadshus i Stockholm 1685—1748. Sthm 1927. 224 s., 1 pl.-bl. [Ref. av O. T. Hult i Hygiea, Arg. 90, 1928, s. 300—302]. — En dödande värjstöt. Kulturbild från Stockholm år 1684 (Samf. S:t Eriks årsbok 1930, s. 174—186). — Läkaren Johan von Hoorn, förlossningskonstens grund-läggare i Sverige. Efterlämnat manuskript utg. genom Lärdomshist. samf. Med ett förord av O. T. Hult. Upps. 1942. 1 bl., 317, (1) s., 1 bl., 1 pl.-bl. (Lychnos-bibliotek 4). — Dessutom smärre meddelanden i Förhandl. vid Sv. läkaresällsk. sammankomster 1896 ff., artiklar i Nord. familjebok, 2:a uppl. (t. ex. Drunkningsdöden, Melchior Neumann, Joh. v. Hoorn), m. m.

Källor och litteratur

Källor: O. T. Hult, Vilhelm Djurberg. Några minnesord (Hygiea, 95, 1933); dens., Vilhelm Djurberg in memoriam (Nord. med. tidskr., 5, 1933); dens., [Förord i D:s ovan anförda arbete Läkaren Johan von Hoorn] (1942); Kvpricrps läkarpriisloria.. 4:1. red. av A. Widstrand (1930).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Wilhelm Djurberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17562, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson.
), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17562
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Wilhelm Djurberg, urn:sbl:17562, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson.
), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se