Jacob Niclas Donner

Född:1749-01-05 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1809-12-06 – Klinte församling, Gotlands län

Affärsman


Band 11 (1945), sida 351.

Meriter

3. Jacob Niclas Donner, broder till D. 2, f. 5 jan. 1749 i Visby, d. 6 dec. 1809 i Klinte. Affärsman.

G. 8 mars 1795 m. Hedvig Helena Romdahl, f. 2 febr. 1778 i Visby, f 4 juli 1840 i Klinte, dotter av kyrkoherden Henrik Pehrsson Romdahl och Elisabeth Molander, samt omg. m. köpmannen N. J. Schwan.

Biografi

Enligt en redan för bortåt hundra år sedan upptecknad tradition blev D. utan någon särskild utbildning för yrket placerad i en backstuga i Klinte för att uppköpa hudar och aska för affären i Visby. Emellertid utvecklade han tydligen från första stund en ovanlig driftighet, och värdet av hans leveranser steg hastigt, så att de i regel uppgingo till 10 á 12,000 dir om året. Vid firmans bildande efter moderns död stannade han kvar i Klintehamn, där han utvecklade en lika storslagen som framgångsrik verksamhet. Han inköpte där och i grannsocknarna flera egendomar, bl. a. Strands och Klintebys. På den förra uppförde han det stora Donnerska byggnadskomplexet, utgörande manbyggnad på 30 rum med skepparkamrar och hållstuga samt vidlyftiga magasiner omslutande ett gårdsrum stort som en marknadsplats. Sitt eget corps-de-logi byggde han på Klintebys, som försågs med en omfångsrik, av stenmur omgärdad park, där han också lät inviga en familjegrav. Även egendomarna sköttes föredömligt; han byggde bl. a. det första tröskverket på Gotland. Den redan av modern idkade kalkugnsrörelsen utvidgades och omfattade enbart i Klintehamn tre kalkugnar, vidare anlades skeppsvarv med skeppssmedja, repslageri, lastbryggor m. m. J. C. Linnerhielm, som besökte Klintehamn sommaren 1804, talar om skeppen och rörelsen i hamnen, de rykande kalkugnarna och om de betydligare byggnaderna, som omgåvos av »prydliga, lummiga trän, ej olikt Pitts lantgård vid Twickenham», troligen syftande närmast på Klintebys. D. inspekterade och övervakade allting själv, och även vid kontoret i Visby, dit han kom alltsomoftast, synes han ha varit den mest drivande kraften. Han tog allting med lugn, säges det, och visste råd för allt. En tradition att det var han, som vid ryssarnas invasion 1808 fick i väg bud till fastlandet är dock oriktig. När han vid 46 års ålder, en vecka efter broderns vigsel, gifte sig med den 17-åriga Hedvig Romdahl, disponerade han sina jordegendomar på samma sätt som denne och skänkte dem som morgongåva åt hustrun. Båda gåvobreven undertecknades av bröderna. Då de även hade förlovat sig på samma dag, så tyckes det, som om »firman» även i detta avseende handlat efter gemensam plan. Vid sin bortgång efterlämnade han en förmögenhet av drygt 100,000 rdr b:ko, som ärvdes av änkan och de tre barnen.

Beträffande själva Firman G. M. & J. N. Donner ägde den brödernas alla industriella verk och inrättningar i Visby, Klintehamn och annorstädes på Gotland, sålunda kalkbruken, skeppsvarven, fartygen och fabrikerna, medan jordagodsen voro brödernas enskilda egendom. Utom kalkugnarna i Ljugarn och Klintehamn hade firman sådana i När och Rone samt sedan 1777 även en part i den s. k. kronokalkugnen i Visby. Rörelsen lämnade länge god vinst men började av olika anledningar att gå sämre ett stycke in på 1800-talet. Vid de båda varven rådde livlig verksamhet, i synnerhet vid Klintehamn. Flera fartyg nybyggdes både för egen och för främmandes räkning, även vid varv i Ljugarn och Ronehamn. Andra inköptes från utlandet eller voro vid Gotlands kuster strandade fartyg, som bärgades och reparerades. Bland nybyggena äro två av särskilt intresse. Det ena var den till örlogsfartyg ämnade fregatten om 262 svåra läster, som 1783—84 på varvet i Visby byggdes för spanska kronans räkning. »Provincen Gothland» befanns emellertid olämplig för sitt ändamål, firman måste behålla fartyget och sätta det i fraktfart. Efter fyra år förliste det i Engelska kanalen. Det andra bygget kom såsom en följd av en K. skrivelse 23 maj 1808, varigenom samtliga stapelstäder i riket ålades att anskaffa ett antal kanonslupar, av vilka två kommo på Visbys del. Emellertid visade det sig, att icke alla förmådde prestera denna utgift, varför i en ny skrivelse 9 febr. 1809 medgavs vissa lättnader i trängande fall. Kronan åtog sig därefter att betala den ena av de Visby ålagda sluparna med 2,333 rdr b:ko. Så skedde också. Fartygen byggdes på Donnerska varvet i Visby. Den skänkta slupen bekostades av stadens handelssocietet, varvid Donners tecknade sig för en fjärdedel. Då den betalda lämnade en obetydlig vinst, återställdes överskottet till deltagarna i proportion till tecknade belopp. På varvet i Klintehamn byggdes återigen den postjakt, med vilken firman efter kontrakt med postverket uppehöll vinterförbindelsen med fastlandet på ruten Klintehamn—Böda, varmed fortsattes så länge en firma Donner ännu existerade eller till 1844.

Det var lysande tider för den svenska sjöfarten under 1770-och 1780-talen, särskilt under det pågående nordamerikanska frihetskriget samt även längre fram, då Sverige till skydd för sina handelsfartyg med Ryssland och Danmark 1800 ingått den väpnade neutraliteten. Förtjänsterna på den utländska fraktfarten blevo stundom så stora, att exporten inställdes. Det blev sålunda i regel ofantliga vinster. Ett enda fartyg, som inköpts för 5,100 dir, lämnade t. ex. under de tre åren 1776—78 en nettoförtjänst av 53,500 dir. Enstaka förluster gjordes naturligtvis, fartyg gingo under. De hade visserligen utländsk assurans, då sådan kunde erhållas, men detta var icke alltid fallet. Så förorsakade »Provincen-Gothland» en förlust av 13,333 rdr b: ko. Vid brödernas frånfälle hade de 15 fartyg och ett sextonde under byggnad. — År 1800 intogs i firman dess bokhållare i Visby N. J. Schwan, och det var denne, som efter Georg Niclas' frånfälle i bolag med änkan övertog affären under förutvarande firmabeteckning. Sedan dessa två ingått äktenskap 1813, blev Schwan ende ledaren ända till sitt frånfälle 1825 och på samma gång styvbarnens förmyndare. Han var en driftig man, och fastän konjunkturerna i många avseenden försämrats, förblev ställningen fortfarande mycket god. Redan 1822 hade emellertid Jacob Niclas' yngre son Mathias tillika med svågern handelsmannen P. H. Cramér, gift med Hedvig Elisabeth D., med sina arvslotter grundat ett nytt bolag, Donner & Cramér, i Klintehamn. Men så dog Cramér redan 1824, varefter affären nedlades och Mathias uteslutande ägnade sig åt lantegendomarna. I stället grundade den äldre brodern Georg Niclas tillsammans med ovannämnde Schwans systerson A. J. Ihre 1825 firman Donner & Ihre i Visby, som bestod till 1844. Tiderna hade blivit sämre, driftkapitalet genom arvskiftena allt mindre, skulderna allt större, särskilt till firman Sutthoff i Stockholm, som slutligen hade att fordra över 150,000 rdr. Så kom slaget 1842, då Sutthoff inställde sina betalningar, vilket omedelbart medförde även firman Donners fall. Efter fruktlösa underhandlingar om ackord begärde sig Donner & Ihre i konkurs i febr. 1843.

Författare

R. Steffen.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Se ovan under Donner, släkt.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Niclas Donner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17599, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. Steffen.), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17599
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Niclas Donner, urn:sbl:17599, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. Steffen.), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se