Lotten Dorsch-Bosin

Född:1849-10-29 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1908-08-30 – Stockholms stad, Stockholms län

Skådespelare


Band 11 (1945), sida 362.

Meriter

Dorsch-Bosin, Carolina Charlotta (Lotten), f. 29 okt. 1849 i Stockholm, d. 30 aug. 1908 där. Föräldrar: hattmakaren Adolf Fredrik Dorsch och Carolina Christina Hedbom. Elev vid de K. teatrarna 1866—68; engagerad vid olika teatersällskap i den svenska landsorten 1868—72 samt 1872—74 vid Nya (senare Svenska) teatern i Helsingfors; sedermera verksam vid olika scener i Stockholm (Nya teatern 1879—81, K. Dramatiska teatern 1881—89, Svenska teatern 1889—90); bildade 1892 eget sällskap och bereste svenska landsorten; for 1893 till Amerika och försökte att där få uppträda på scenen inför svensk-amerikansk publik men misslyckades häri och måste efter något mera än ett år återvända till Sverige; var 1895—96 engagerad hos August Lindberg, 1896—97 vid Vasateatern och från 1898 vid Dramatiska teatern; lämnade denna teater 1907 och tog kort efteråt engagemang vid Axel Hultmans sällskap; Litt. et Art. 1906.

G. i Helsingfors 14 juni 1874 (skilsm. 17 maj 1889) m. regissören och skådespelaren Axel Bosin (se denne).

Biografi

Fru D: s teaterbana var till en början rik på motigheter. Efter andra elevåret förklarades hon olämplig för scenen och måste lämna elevskolan. Den utbildning hon fått var dock tillräcklig för att skaffa henne engagemang vid landsortsteatern (Hesslers sällskap), där hon gjorde sina första praktiska lärospån. Tiden i Helsingfors medförde större uppgifter och ökad scenvana. Att hon utvecklats och mognat visade hon för stockholmspubliken på hösten 1875, då hon framträdde på Nya teatern som Hjördis i »Kämparna på Helgoland». Denna roll, som förträffligt passade hennes energiska, icke så litet hårda temperament, gav henne en förstarangs-plats bland den uppväxande teatergenerationen. Från början hade det varit hennes hopp att få komma över till Dramatiska teatern, men detta lyckades tills vidare icke. Hon debuterade visserligen där under spelåret 1878—79 två gånger, dels som Agnes i »Dagvard Frey», dels som Marguerite, i »En fattig, ung mans äventyr», men framgången blev mycket måttlig, och något anbud, om fast anställning fick hon ej möttaga. Hon fortsatte sålunda sin verksamhet vid Nya teatern, som nu leddes av Ludvig Josephson och Viktor Holmquist. Betydande uppgifter inom de mest skilda områden kommo under denna tid på hennes lott; hon spelade sålunda både Ophelia, Gretchen i »Faust», Katarina i »Så tuktas en argbigga», grevinnan Orsina i »Emilia Galotti» och Lady Macbeth. Den sistnämnda rollen ansågs allmänt som en verklig rangprestation; de framstående egenskaper, som kännetecknat hennes Hjördis, visade sig här i mera fördjupad och förädlad form.

Under sin fortsatta konstnärsbana var det främst inom Ibsen-dramat, som fru D. vann sina lagrar. Hon utformade under årens lopp en hel rad av Ibsenska kvinnogestalter (Rebecka West, Fru Borkman, Fru Alving, Hedda Gabler). Särskilt i sistnämnda uppgift ansågs hon utomordentlig; enligt Georg Nordensvans mening har hennes utformning av denna roll aldrig uppnåtts på svensk scen. Också som Rebecka West prisas hon för sällsynt intelligent rolluppfattning och psykologisk intensitet i spelet, överhuvudtaget var den samtida kritiken ense om att roller, som krävde djupgående genomarbetning och baserades på en stark intellektuell anspänning, passade henne bäst. För omedelbara känsloreaktioner och spontana stämningar hade hon däremot svårt att finna uttryck, och all lyrik var hennes väsen fullständigt främmande. I roller som t. ex. Julia och Portia kunde hon därför ej göra sig gällande.

Repertoarkrav medförde, att Lotten D. ofta togs i anspråk för roller inom det av samtidens publik så högt uppskattade franska konversationsstycket, fastän dessa knappast lågo för henne. Tack vare säker teknik och stor scenisk rutin lyckades hon dock i regel även bemästra dessa uppgifter och ibland t. o. m. skapa briljanta paradnummer,'t. ex. hertiginnan de Réville i »Sällskap där man har tråkigt och hertiginnan av Marlborough i »Ett glas vatten». Genom imponerande apparition och osviklig säkerhet i replikföringen tog hon ut ur dessa roller allt vad de kunde giva av stil och elegans; att något torrt och mekaniskt trots allt kom att vidlåda prestationen var mindre hennes än rollernas fel.

Också inom den svenska repertoaren fyllde fru D. en mängd uppgifter. I Frans Hedbergs »Bröllopet på Ulvåsa» var hon en ypperlig Sigrid den fagra; i »Glanskis» (av samme förf.) gav hon en livlig och träffande bild av den intelligenta fru Schröderheim. Inom tendensdramat framträdde hon som Viola i Alfhild Agrells »Räddad», Bertha i Anne Charlotte Lefflers »Sanna kvinnor» och Sofie Weiss i Per Staaffs »Sveas fana». En Strindbergsroll, som låg väl till för henne och som hon gav med mycken intensitet, vår Thekla i »Fordringsägare»., Under sin sista tid, då hon redan var märkt av den obotliga sjukdom (magkräfta), som tog hennes liv, spelade hon dessutom, fru Heyst i »Påsk». — Även som lärarinna var fru D. verksam, och talrika ungdomar sökte sig till henne för att draga nytta av hennes ypperliga undervisning, vilken omfattade både röstbehandling och scenisk framställningskonst.

Författare

O. WlESELGREN.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: E. Gfrandinson], Lotten Dorsch (Ord och bild, 1, 1892); G. Nordensvan, Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar, 2 (1918); nekrologer i dagl. tidningar 1908.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lotten Dorsch-Bosin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17603, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17603
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lotten Dorsch-Bosin, urn:sbl:17603, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se