Erik Drake

Född:1788-01-08 – Kisa församling, Östergötlands län (på Föllingsö)
Död:1870-06-09 – Stockholms stad, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kompositör, Musikteoretiker


Band 11 (1945), sida 414.

Meriter

7. Erik Drake, brorsons sonson till D. 6, f. 8 jan. 1788 på Föllingsö, Kisa sn (Ög.), d. 9 juni 1870 i Stockholm.- Föräldrar: kaptenen Leonard Fredrik Drake och Emerentia Elisabet Stockenström. Student vid Uppsala univ. 2 okt. 1804; tjänstgjorde vid observatoriet i Uppsala 1808—10; kansliex. vid Uppsala univ.; uppges ha varit e. o. kanslist i K. kansliet; associé i Musikaliska akademien 1818; biträdande lärare i musikens teori vid Musikaliska akademiens undervisningsanstalt sedan vt. 1826; professor i samma ämne där 2 juni 1830; inspektor för undervisningen där 29 okt. 1834; akademiens sekreterare 30 jan. 1841; tillika bibliotekarie med lön där 1849; avsked från samtliga befattningar 28 dec. 1860; led. av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1828—30 och 1856—58. LMA 1822; RVO 1852.

G. 25 okt. 1820 m. Elisabeth Catharina Printzensköld, f. 13 jan. 1794 på Bo, Näsby sn (Jönk.), d. 17 juni 1839, dotter av kaptenen Carl Fredrik Printzensköld och Catharina Gustava Silfyersparre.

Biografi

D. växte upp på Föllingsö som nära vän till barnen Rääf på granngården Thomestorp, bland dem L. F. Rääf. Denne, D. och ett par av deras syskon bildade Sällskapet S. S. med litterära tävlingsskrifter och tal. I Uppsala voro L. Hammarsköld, C. Livijn och Rääf hans nära vänner. I denna krets väcktes och stimulerades hans intresse för folkdiktning och folkvisor. Efter.en kortare tids tjänst, enligt uppgift i K. kansliet, slog han sig ned på sitt gods Föllingsö och ägnade sig åt lantbruk samt bedrev musikstudier för den svensk-tyske tonsättaren, hovkapellmästaren J. N. Eggert och pianisten Carl Schwencke, som voro hans gäster. Han beställde noter från Rääf, särskilt klaverutdrag av operor och av sonater »helst något av Beethoven». Redan 1809 (brev 25 april) skrev D. en liten opera och sökte även senare, i likhet med Eggert, motiv till ett större dramatiskt verk med nationellt ämne (15 dec. 1812). I sitt arbete att uppteckna och samla melodier till folkvisor hade D. ett värdefullt bistånd av den tyske komponisten. Vid Eggerts frånfälle (1813) kom han att efterträda denne som en av den nya skolan högt skattad domare i musikaliska spörsmål, varvid D. kom att bli känd som en motståndare till den franska och italienska smak, vilken Du Puy (se denne) företrädde. D:s kompositioner äro ej talrika, förutom pianostycken och ett par stråkkvartetter ett 40-tal sånger, alla tonsättningar av samtida lyrik (bl. a. Atterboms »Blommorna»), vilka äga en blid och intim ton och vittna om säkerhet i det formella handlaget. Ett deklamatorium, »Sappho» (ord av G. A. Silverstolpe), tillhör den populära melodramens genre.

D: s beslut att lämna Föllingsö för att verka som pedagog i Stockholm förde honom till Musikaliska, akademien, där han 1826 blev den åldrige Per Frigels biträdande lärare i musikens teori. Han knöts därmed till en institution, inom vilken han skulle göra sin viktigaste insats. Under en mer än trettioårig verksamhet nedlade D. ett omfattande produktivt och uppskattat arbete, varunder han berikade den fattiga inhemska litteraturen med läroböcker i harmonilära och kontrapunkt. Efter hand kom D. att övertaga Frigels samtliga sysslor: blev 1834 inspektor för undervisningen och 1841 sekreterare, i vilken egenskap han även hade tillsyn över akademiens instrument och musikalier. Hans samlarnit kom självfallet biblioteket till godo; talrika avskrifter av äldre musik och värdefulla anteckningar om proveniensen vittna om hans intresse för historiska sammanhang. Tillfälliga anslag för samlingarnas ordnande och utökande förekommo sparsamt. Sedan den Mazérska samlingen förvärvats, inrättades 1849 en särskild befattning, vilken anförtroddes D., samtidigt som biblioteket blev offentligt och erhöll reglemente för utlåningen. Vid sidan av dessa maktpåliggande göromål togos hans kunskaper i anspråk för andra uppgifter. Vid redigeringen av »Svenska fornsånger> svarade D. för den musikaliska sidan. På A. I. Arwidssons önskan sammanförde han sina egna och medarbetarnas uppteckningar i en prydlig samlingsvolym (nu i KB). Samlingen omfattar 200 visor samt 185 melodier till danslekar. Den har betydelse för studiet av äldre folklig visa tack vare sin omfattning, ålder och renskrivarens tillförlitlighet. Afzelius uppdrog åt D. att förse melodierna i »Afsked af swenska folksharpan» med ackompanjemang. För musikbilagan till Bellmans »Valda skrifter» (utg. av Sondén) utarbetade D. en i förhållande till Olof Åhlströms avfattningfri pianostämma, tydligen i känsla av att denna upplaga av skaldens verk ej gjort rättvisa åt det fria och improvisatorjska i hans föredragskonst. I en kommentar framhåller D., att ganska få melodier kunna tillskrivas Bellman, att andra visor tillkommit genom reminiscenser, som han förändrat efter behag, och att största delen torde utgöra ett lån bland tidens populära melodier. Han föreslår källor för ett trettiotal sånger och visar därmed vägen för en senare tids forskning. »Biografiska anteckningar ...» (endast i manuskript) innehålla bl. a. egna iakttagelser av intresse rörande samtida svenska musiker, medan läroböckerna till största delen utgöra översättningar och sammandrag av utländska verk, avsedda för den elementära undervisningen. — På grund av försvagad synförmåga blev D. 1859 nödsakad taga tjänstledighet i viss utsträckning. Vid sitt avsked erhöll han pension av rikets ständer. De sista åtta åren var han helt blind. D. »var en reslig man, barsk men humoristisk». Som gammal »gjorde han intryck av en ovanligt fin, sympatisk man med ett stilla väsen. Han spelade piano utomordentligt vackert. Som blind satt han helst och fantiserade i ensamheten» (Malin Mattsson)

Författare

Åke Vretblad.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— D: s omfattande bibliotek överlämnades till Musikaliska akademien av hans son.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: A. A. Afzelius, Afsked af swenska folksharpan... Melodierna harmonierade af E. Drake. Sthm 1848. — A. I. Arwids.son, Svenska fornsånger ... D. 1—3. Sthm 1834—42. (Enl. föret.) — [G. Stephens], Bihang till Frithiofs saga. Episk dikt af Esaias Tegnér. Sthm 1839. 3:e uppl. ¦öfvers. o. tillökt, 1841. Ny uppl. 1849. — Bortresan. Orden af Choraeus (Nordmanna-harpan, n:o 6, s. 15). — Fyra sånger med piano-forte. [1. Akta dig; 4. Återkomsten]. Sthm [1836]. (Tills, med J. I. Dannström). — Kyssene, af Baggesen (Tidning för teater och musik 11 juni 1836). — Musik till Valda skrifter af C. M. Bellman. H. 1—3. Sthm 1836—37. (Anon.; H. 3 undert.: E.D.). Ny uppl. 1881. — Musik ur J. B. Struves Missa pro defunctis, requiem, upförd första gången vid hans sorgfest. Klaverutdrag, med bortlemnade sångstämmor. Sthm u. å. — Rondoletto. Tillegnad demoisellerne Hilda och Emma Stokoe (Nordmanna-harpan, 4, s. 6—11). — Skandinavisk sång. Orden af J. D. Valerius. Musiken af B. Crusell. Klaverutdrag. Sthm u. å. — Stabat mäter [för sopran, alt och bas]. U. o. o. å. — Six eccossaises pour le piano-forte å quatre mains. Sthm u. å.

Allmänna grunder i musik och clavérspelning, fröknarna Louise och Sophie Taube tillegnade. Sthm 1830. Tv.-4:o 6 bl., 16 s. — Elementar-cours i harmonie-läran. D. 1—1:2. Sthm 1839, 40. 4:o 3 bl., 53, (1) s.; 4 bl., 71 s. 2:a uppl. 1:1—2. 1841, 45. 3:e tillökta uppl. 1851, 57. 3 bl., 54 s.; 4 bl., 76 s. [Av 1: 1 även:] 4:e uppl. 1857. — Tabell öfver minimi-antalet af de melodier... på hvilka alla psalmerne. .. kunna sjungas... [med suppl.] Sthm 1844. 22 s., 1 bl., 3 s. (Anon.) — Läran om kontrapunkten; elementar-cours. D. 1* innefattande enkla kontrapunkten och utgörande forts, af första delen till, Elementar-cours i harmoniläran. Sthm 1845. 4:o VII, 125 (9) s. — Frågor i harmoniläran, till besvarande vid organist-examen; jemte en kort och lättfattlig method att verkställa utvikningar mellan alla tonarter. Af E. D. Sthm 1846. 24 s.'(Sign.) 2:a uppl. 1849, (Sign.) — översatt: C. Gollmick, Kritisk terminologi för vänner af tonkonsten och theatern. Sthm 1842. 1 bl., 176 s. & tab. I—IV. — C. H. Zöllner, Orgelskola. Op. 71. Sthm u. å. 4:o 8, 16 s.

Handskrifter: a) i KB: Svenska folkmelodier (S. 163). — Siö-qvinnan. Romanz. Orden af herr A. Atterbom (S. 134). — b) i MA: Sappho. Decla-matorium i 1 akt af G. A. Silverstolpe. — Sånger (saml.-vol., 200 s.) — Stråkkvartetter: C-moll och Ess-dur. — Biogr. anteckningar öfver namnkunniga tonkonstnärer med en föregående historisk inledning om musiken. — Exempelsamling till elementar-cours i harmoniläran. — Exempelsamling till läran om kontrapunkten. — Två förstudier (1832, 38) och ms. till Elementar-cours ...; ms. till Läran om kontrapunkten. — L. Cherubini, Theorie för contrapunkten och fugan'(1837; övers.) — Utdrag ur J. B. Logiers System •der musikal..Wissensch: 1827 (1831; övers.) — J. C. F. Schneider, Elementar bok i harmonien och cömpositionsläran. Från 2:a uppl. (Övers.) — c) Musik-hist. museet: 130 exempel i harmoni-läran med förklaring (avslutad 1835). —r I. X. v. Seyfried, Beethovens Studien in Generalbass, Kontrapunkt und der Kompositionslehre (1832; övers.) — d) Kungl. teaterns bibliotek: Rondoletto.

Källor och litteratur

Källor (jfr ovan): Bouppt, RA; Hammarsköldska brevsaml., KB; Rääfska brevsaml., UB; Lovénska brevsarnl. i MA och MA:s protokoll. — Ridd. o. ¦adelns prot. 1859/60, 1 (1859), s. 432 f. — A. Ahnfelt, L. F. Rääf af Småland (1879); -C. M. Carlander, Sv. bibliotek och exlibris, 1—4, 2:a uppl. (1902—03); F. Crpnhamn, Erik Drake (MA Handl., 1870/71, tr. 1872', s. 53—56); Nina .Hammarskjöld, Ätten Hammarskjöld (1915); Irmgard Leux-Henschen, Joachim (Georg) Nikolas Eggert. Bidrag till hans biografi och förhållandena inom Stockholms musikvärld 1803—1813 (Sv. tidskr. för musikforskning, 24, 1942); Malin Mattsson, I Ydre på 1800-talet (1932); O. Morales & T. Nor-lind, Kungl. musikaliska akademien 1771—1921. Minnesskrift (1921); J. Mor-tensen, Clas Livijn (1913); C. Nisser, Svensk instrumentalkomposition 1770— 1830. Nominalkatalog (1943); T. Norlind, Allmänt musiklexikon, 1, 2:a uppl. (1927); K. G. Oden, Östgötars minne (1901—02); S. Walin, Den musikteoretiska undervisningen i Sverige under romantiken fSv. tidskr. för musikforsk- ning, 15, 1933).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Drake, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17628, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Vretblad.), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17628
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Drake, urn:sbl:17628, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Vretblad.), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se