Magnus Adolf Gottlob Drake

Född:1833-09-21 – Skedevi församling, Östergötlands län (på Tisenhults säteri)
Död:1906-02-04 – Flens församling, Södermanlands län

Lärare, Baptistpredikant


Band 11 (1945), sida 420.

Meriter

9. Magnus Adolf Gottlob Drake, sonsons sonson till D. 6, f. 21 sept. 1833 å Tisenhults säteri,. Skedevi sn (Ög.), d. 4 (ej 6) febr. 1906 i Flen. Föräldrar: löjtnanten, godsägaren Magnus Gustaf Drake af Hagelsrum och Johanna (Janna) Gustafva Indebetou. Gick i skola i Norrköping och från 1848 i Linköpings gymnasium; student vid Uppsala univ. 29 sept. 1852; inskriven i teol. fakulteten ht. 1854; teol. dimissionsex. där 17 sept. 1856; innehade 1857—58 tillfälliga lärartjänster vid läroverken i Linköping och Västervik; blev efter dop och anslutning till baptistsamfundet 17 juni 1858 pastor Anders Wibergs sekr. och medhjälpare i baptistmissionen, redigerade dess organ. »Evangelisten» under Wibergs utlandsresor 1864—67; lärare vid Betelseminariet 1866—1906; grundade baptistsamfundets organ »Wecko-Posten» och var dess redaktör 1868—88 samt medredaktör 1889—1906; teol. hedersdoktor vid Bucknell Univ., Lewisburg, Pa., U. S. A., i nov. 1896.

G. 17 juni 1867 m. Hedvig (Hedda) Maria Christina Stenberij, f. 24 juli 1833 i Adre sn (Gotl.), d. 3 juli 1924 i Stockholm, dotter av v. häradshövdingen Johan Albin Stenberij och Christina Dorotea Strömbäck.

Biografi

Adolf D. var äldste sonen i ett välbärgat adelshem och bestämd att bli militär men var för klen för yrket. Det bestämdes då, att han skulle bli präst. Under Linköpingsåren knöt han en innerlig vänskap med Waldemar Rudin, i vars hem han ofta och gärna vistades. De blevo även förbundna genom likartade religiösa erfarenheter, bl. a. från deras gemensamma konfirmation 1849. I Uppsala tillhörde de de föraktade »läsarna». Under en informatorstid hösten 1853 hörde D. i Linköping P. Fjellstedt, den enda »levande predikan» han vid denna tid hört, och 28 aug. s. å. upplevde han den religiösa omvändelsen. I Uppsala sökte sig läsarstudenterna gärna till Henschenska bönsalen, och den frisinnade rådman Henschen övade ett betydelsefullt inflytande över dem. D. lärde sig. alltmer älska umgänget med väckelsens män; med C. O. Rosenius, O. Ahnfelt, Bernh. Wadström, P. Fjellstedt, G. E. Beskow och främst Rudin. kände han andlig släktskap. Snart började D. också predika, och även om han med vederbörligt tillstånd ibland uppträdde i kyrkor både i Linköpings stift och ärkestiftet, så trivdes han redan nu bäst i den intima troendekretsen. Tidigt hade D. börjat undervisa i söndagsskola. Från tanken på prästbanan drogs han alltmer. Under inflytande av Henschen fördes D. till en allmän liberal grundsyn: frihet i stat, familj och kyrka. Erfarenheterna bland läsarna och de nya frisinnade idéerna avhöllo D. från att låta prästviga sig, då han 1856 stod färdig därför. För hans föräldrar var detta en svår missräkning, och värre blev det, när också hans läroverkstjänst syntes omöjliggjord. Redan våren 1857 förklarade biskopen i Linköping, att stiftets läroverk icke längre stodo honom öppna, då han förbrutit sig genom konventiklars hållande. Ett par ansökningar att bli lantbrukselev ledde ej till resultat. En kallelse att bli sekreterare i den då nybildade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen ansåg han sig ej kunna antaga, då det skulle inneburit »ett stödjande av det statskyrkliga skicket, om vars brist, på överensstämmelse med det gudomliga ordet jag redan var övertygad». Emellertid fick D. våren 1858 tillfällig tjänstgöring vid Västerviks läroverk. Han blev övertygad om det rätta också i troendekretsens natlvardsgemenskap, och under intryck av Anders Wibergs »Det kristliga dopet» började D. även vackla i tron på barndopet. Samtal med Rosenius och andra hjälpte icke, utan i juni 1858 tog D. det uppseendeväckande steget att låta döpa sig och anslöt sig så till baptisternas då förbjudna och förföljda sekt. Därmed hade han i religiöst avseende brutit med hem och nära vänner samt mänskligt sett stängt alla framtidsutsikter.

För D. öppnades dock nya vägar. Wiberg, som efter sitt avsked från prästämbetet blivit baptist 1852 och sedan vistats tre år i U. S. A., hade återkommit och tagit ledningen av det unga baptistsamfundet. Wiberg utgav från 1856 tidskriften »Evamgelisten» och hade en omfattande korrespondens jämte sin tjänst som församlingslärare och ledare av baptistmissionen i hela landet. Då Wiberg sommaren 1858 tog hand om D. i sitt hem och skaffade honom nya uppgifter som skriftställare och predikant i baptistsamfundet, förvärvade han åt detta samfund en av de ädlaste och kunnigaste män detta någonsin ägt. Tack vare amerikanska trosvänners ekonomiska stöd kunde Wiberg utvidga den svenska verksamheten, där D. blev en av huvudgestalterna under nära ett halvt sekel. Hans publicistiska begåvning var en stor tillgång, hans lärargärning uppskattad och fruktbärande. Med en mycket knapp lön stod D. troget på sin post till sin bortgång. Långa tider på 1860-talet skötte D. Evangelistens redigering på egen hand, skrev dessutom i andra tidningar, predikade flitigt, ledde möten och arbetade i söndagsskola. Redan i aug. 1858 hade Wiberg utfärdat en rekommendation för D. att »såsom kringresande evangelist förkunna ordet och förvalta evangelii stiftelser». I sammanträden och styrelser av olika slag deltog han troget, och som samvetsgrann ordningsmänniska gav han form och reda åt allt. Han förde goda protokoll, uppsatte stadgar, skrev redogörelser, rapporterade till de amerikanska trosvännerna, förde statistik och uppsatte betänkanden i skilda frågor. D. var även översättare.

Vid Betelseminariets upprättande för utbildning av predikanter 1866 blev D. en av dess lärare. Med sin goda pedagogiska begåvning och gedigna karaktär var han i fyrtio års tid en bärande kraft där. I hans anspråkslösa, ödmjuka väsen och nästan pedantiska rättrådighet hade lärjungarna en föresyn. Han inskärpte ständigt, att all kunskap endast var medel till tjänst i Guds rike.

Den andra huvuddelen av D:s livsverk var den publicistiska. Under arbetet med »Evangelisten» kom han ofta in på religionsfrihetsfrågorna. Hans liberala grundsyn förde honom i förbindelse med meningsfränder vid riksdagarna, vilka framförde flera av hans förslag i form av motioner. För religionsfrihet verkade han redan under 1860-talet och gjorde anmärkningar till motioner och lagförslag. År 1868 mognade hos honom och hans vänner en plan att utge en politisk tidning, ett bihang till »Evangelisten» med nyhetsavdelning och politiska och kyrkliga översikter. D. ville därmed nå »den arbetande befolkningen», med språket och priset avpassade därefter. Han avsåg »att bland en större allmänhet inverka på opinionen för sanning och rättfärdighet även i borgerliga frågor». I politiskt avseende ville tidningen, »Nyhetsbladet», »befrämja de frisinnade idéernas framgång» (provnumret 24 dec. 1867). De kyrkliga redogörelserna skulle »hållas i en fördomsfri, mot allt prästväsende och samvetsförtryck ivrande anda». Målet skulle vara sann religionsfrihet, och uppmärksamheten riktas på det borgerliga äktenskapets införande, likställighet för alla religionssamfund, så långt samhällets väl det medgiver, och den offentliga skolundervisningens skiljande från kyrkan. I klara, välskrivna artiklar fullföljde D. detta syfte. Intresset för arbetarföreningarna och folkundervisningen var också påfallande i den nya tidningen, som efter ett år ändrade namnet till »Wecko-Posten» och ännu är baptistsamfundets organ.

D. var en vidhjärtad och god människa, som i sin varma kristliga kärlek omfattade alla troende i en innerlig gemenskap. Han var också varmt intresserad av de kristna enhetssträvandena.

Författare

GUNNAR WESTIN.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handlingar wid de swenska baptistförsamlingarnas tredje allmänna konferens, hållen i Stockholm... 1861. Sthm 1861. 81, (1) s. (Medarb. såsom sekreterare). — Handlingar wid de swenska baptistförsamlingarnes fjerde allmänna konferens, hållen .i Bethelkapellet i Stockholm . .. 1.866. Sthm 1867. 80 s. (Medarb. såsom sekreterare). — Uppkomsten af baptistförsamlingarna i Stockholms distriktförening. Årsafharidling, uppläst i Betel-kapellet i Stockholm wid Stockholms distriktförenings 12:te årsmöte... 1874. Sthm 1874. 20 s. — En korsets härold eller Gustaf Palmquists lif tecknadt af hans broder Per Palmquist. Med förord och tillägg af A. Drake. Sthm. 1889.. 160 s., 1 portr.-bl. — Från svenska baptisternas första dagar (Betlehem, kristlig kalender 1894, s. 55—60). — Förr och nu i Linköping. Ett fyratioårs-, minne (ibid. 1897, s. 49—56; anon.) — De svenska baptisternas historia under de första 50 åren 1848—1898. H. 1*. Sthm 1898. 4 bl., '200 s. (Tills, med J. A. Borgström; jfr nedan under övers, arb.)—Ännu ett fyratioårsminne. I Västervik (Betlehem, kristlig kalender 1899, s. 24—32). -r- Det gamla vittnet. Några minnesvärda drag ur Johannes Palmquists lif och verksamhet... af T. Truvé. Med några fullständigande tillägg efter olika källor af A. Drake. Sthm 1902. 174 s. — Om bibelspridningen i Sverige [Brittiska och utländska bibelsällskapets verk i Sverige] (J. Grytzell, Bibelns segertåg, 1904, s. 44—49). — De franska baptisterna (Betlehem, kristlig kalender 1904, s. 115—-126). — För femtio år sedan (ibid. 1905, s. 70—73). — Norrköpingsminnen (ibid. 1906, s. 21—26).

Smärre artiklar av uppbyggligt eller biografiskt innehåll i Betlehem, kristlig kalender 1894—1906 (utom 1903); artiklar i Evangelisten, Wecko-Posten, dagspressen och utländska baptisttidningar.

Översatt: C. H. Spurgeon, Davids skattkammare. Utläggning af Psal-taren. Öfvers. af Adolf Drake och V. Emanuelsson. D. [1]—2. Sthm 18[95]— 96—98. 2 bl., 674 s., 1 portr.-bl.; 1 bl., 988 s. — Redigerat: Evangelisten. Ärg. 3 (1858) —18 (1873). Sthm 1858—73. (Red. anon.; huvudsakl. medred., men några år under 60-talet även huvudred.) — Kristlig tidskrift för exegetik, apologetik, homiletik och svenska baptisternas historia. Sthm 18[98]— 99. (Tills, med K. O. Broady och J. A. Borgström; häri en uppsats av D.: Svenska baptisternas historia, sign. A. D.; jfr ovan tr. arb.) — Nyhetsbladet, 1868. Sthm 1868. (Red. anon.; Bih. till Evangelisten n:o 1—21). — Wecko-posten. Sthm [såsom huvudred.] 1869—88 [och medred.] 1889—1906. .

Källor och litteratur

Källor: Dagböcker (huvudsakligast från 1860-talet), brev, brevkopior och div. koncept till olika dokument, Betelseminariets i Stockholm arkiv; 16 brev (1844—55) från D. till brukspatron Govert Indebetou, tillhöra direktör G. Indebetou, Stockholm. — Betelseminariet [i Stockholm] 1866—1926 (1926); J. A. Borgström, Adolf Drake (Betlehem 1907; även sep., övers.'till tyska och engelska); Janna Drake, Doktor Adolf Drake. En levnadsteckning (1923); [G. Westin i] Svenska folkrörelser, 2 (1937), s. 426 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Adolf Gottlob Drake, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17635, Svenskt biografiskt lexikon (art av GUNNAR WESTIN.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17635
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Adolf Gottlob Drake, urn:sbl:17635, Svenskt biografiskt lexikon (art av GUNNAR WESTIN.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se