Olof Drake

Död:senast 1490

Slottsfogde


Band 11 (1945), sida 393.

Meriter

Olof Drake, omtalas från. 1436, levde ännu 1487 men var d. 8 juli 1490. Föräldrar: väpnaren, bergsmannen och borgaren i Västerås Jeppe Nilsson Drake och Margareta Olofsdotter. Uppges av Stiernman ha varit hövitsman på Nyköpingshus 1450, men uppgiften har ej kunnat verifieras i källmaterialet; konung Karl Knutssons fogde på Stockholms slott möjligen redan 18 nov. 1450 och säkert från 1 dec. 1451 till 15 mars 1457; lekbroder i Helga leka mens gille i Stockholm 1451; broder i S:ta Gertruds gille där 1453. Ägde bl. a. sätesgården Holm i St. Tuna sn (Kopp.) samt flera gods i Finland (jfr nedan).

G. 1) m. Sunniva, vars namn tyder på norsk släkt, syster i Helga lekamens gille i Stockholm, d. mellan 25 juli 1452 och 10 juni 1453; 2) m. Birgitta Henriksdotter (Bidz), d. före febr. 1470, dotter, av riksrådet och riddaren Henrik Bidz och Anna Klasdotter (Djäkn); 3) före 17 febr. 1470 m. Karin Pedersdotter (Svärd), som levde ännu 4 okt. 1508, dotter av domhavanden i Nedre Satakunta härad Peder Svärd och Karin Håkansdotter (Frilie), samt omg. m. väpnaren Peder Ivarsson (balk med halva liljor) i Holm,.som levde ännu 1505, men var d. dec. 1506.

Biografi

D. framträder tidigast 1436 i sin hemtrakt Dalarna, då han jämte sin bror Nils sålde en gård på Falan vid Kopparberget med en därtill liggande tägt till biskop Oluf Jakobsen Knop i Västerås. D: s öden under 1440-talet äro okända. Under Karl Knutssons strid med den aristokratiska oppositionen, ledd av Oxenstiernorna, ingick det i konungens politiska system att bl. a. besätta förvaltningsposter också med män av mindre hög börd. Ett av många exempel härpå är utseendet av D. till fogde på huvudstadens slott. Sturekrönikan vittnar, att D. »stort namn i Sverige bar». När krisen 1457 kom, och konung Karl natten mellan 23 och 24 febr. avseglat till Danzig, hade han anförtrott Stockholms slott åt riksrådet Arent Bengtsson (ulv) och riddaren Örjan Karlsson (Skanke), vilka således skulle vara D. överordnade. Då herr Örjan omedelbart efter Karls avresa tillfångatogs av Stockholms borgerskap, som öppnade stadsportarna för ärkebiskop Jöns Bengtssons. (Oxenstierna) trupper, blev det emellertid herr Arent och D., som skulle försvara själva slottet. Inför ankomsten av en dansk flotta under Olof Axelsson (Tott) och sedan en stor del rådsherrar samlats i Stockholm, fann man dock tydligen situationen hopplös, och underhandlingar inleddes. Genom kapitulationsakten 15 mars s. å. tillförsäkrades herr Arent, D. och ändra konungens, män fritt avtag, trygghet till person och egendom samt frikallelse från allt ansvar och efterräkning. Medan segrarna tillämpade denna milda politik mot herr Arent, som t. o. m. erhöll förläning, tycks D., kanske just på grund av sin lågfrälse börd, ej ha varit persona grata. Riksrådet, som redan 20 mars lät Uppsätta en anklagelseskrift till Danzig mot konung Karl, besvärade sig sålunda bl. a. mot övergrepp, som D. tidigare skulle ha begått mot en tysk skeppare, vilken, då han befanns inneha danskt lejdebrev av Olof Axelsson (Tott) i Visby, i febr. s. å. berövats sina varor och fängslats. I en rundskrivelse till de vendiska hansestäderna 13 april s. å. försvarade Karl Knutsson sig bl. a. med, att det var allmänt känt, att han beskyddat farande köpmän; om D. eller någon annan fogde begått orätt, så skulle konungen, därest däröver klagades, hjälpa vederbörande till rätt.

D. räddade sig efter kapitulationen 1457 över till Finland. När de finska ständerna vid möte i S:t Gertruds gillesstuga i Åbo midsommardagen s. å. enats om att ansluta sig till svenska ständemas val av Kristian av Danmark till konung, var D. bland de relativt få, som beseglade brevet. Detta D: s plötsliga framträdande som representant för finskt frälse tyder på, att han kanske redan nu var gift med Birgitta Henriksdotter, vars bror, dåvarande domprosten och senare biskopen i Åbo Kort Bidz, var en av brevets främsta utfärdare. I varje fall blev D. genom detta gifte nära befryndad med det finska högfrälset; hans svärmor var dotter till Klas Lydekesson Djäkn (se ovan s. 315). För åtminstone två årtionden tycks D. nu ha varit bosatt i Finland, där han efter hustrun ärvde två gods i Uskela sn (Egentliga Finland), vilka han (före mars 1475) sålde till sin svåger biskop Kort. D. hade vid denna tid genom ett tredje gifte ytterligare befäst sin ställning i Finland; hans svärfader Peder Svärds farbror, Henrik Svärd, var en annan av Klas Lydekessons mågar (jfr s. 315). Emellertid hade D. ej släppt all beröring med hembygden utan besökte 1476 Dalarna. När han 1477 sålde sitt gods Munkila i Pemars sn (Egentliga Finland), var detta kanske ett uppbrottstecken. Från 1480 tycks han åter ha varit bosatt i Dalarna, ehuru han 1481 i Finland skiftade arv med svågern Gustaf Slatte efter svärfadern Peder Svärd. Godset Holm (St. Tuna sn), som åtminstone delvis synes ha kommit från D:s mödernefränder, blev hans sätesgård. År 1484 bodde han där, och 1487 gav han hustrun östra Holm i (förnyad) morgongåva. Med sina söner Peder och Matts D. skiftade änkan arv i Dalarna ¦8 juli 1490, varvid sönerna fingo två gods i Kimito sn (Egentliga Finland). Holm gav Karin Pedersdotter, som gift om sig och åter blivit änka, 1498 till en sin systerdotter.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Pergamentsbrev, RA; K. H. Karlssons och C. Annerstedts ovan under släktart. anförda arbeten. — Diplomatarium Christierni primi... udg. af C. F. Wegener (1856); Diplomatarium Dalekarlicum, 1, 3 (1842, 46) & Suppl. (1853); Finlands medeltidsurkunder, utg. genom R. Hausen, 4 (1924), 5 (1928); Handlingar rörande Helga lekamens gille i Stockholm... utg. av I. CoUijn, 1 (KB Handl., Bil., NF 2: 1, 1921); Hanserecesse von 1431—1476, Ibearb. v. G. von der Ropp, 2 (1883); Nya källor till Finlands medeltidshistoria... utg. af E. Grönblad, 1 (1857); Registrum ecclesias Aboensis eller Abo domkyrkas svartbok... utg: genom R. Hausen (1890); Två gambla svenske rijmkrönikor ..., uthg. aff J. Hadorphio, 2 (1676); Stockholms stads jordebok 1420—1474, utg. ... genom H. Hildebrand (Stockholms stadsboer ker, 1:1, 1876), s. 210; Sv. medeltidens rimkrönikor..: utg. af G. E. Klem-ming, 3 (1867—68), s. 18 ff.; Sv. medeltidsregéster. .. 1434—1441, utg. av S. Tunberg (1937); Sverges traktater med främmande magter, utg. ,af O. S. Rydberg, 3 (1895). — N. Ahnlund, Överståthållarämbetets förhistoria, uppkomst och grundläggningstid (Överståthållarämbetet 1634—1934, 1934), s. 14; G. Ekström, Västerås stifts herdaminne, 1 (1939); Karin Hagnell, Sturekrönikan 1452—1496 (1941); B. Hildebrand, Esbjörn Blåpanna och hans arvingar (Personhist. tidskr., 35, 1934, tr. 1935); G. E." Klemming, Små-stycken på forn svenska, [1] (1868—81), s. 313; G. A. Lögdberg, De nordiska konungarna och tyska orden 1441—1457 (1935), s. 257, 295; E. Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397—1457 (1934), s. 305, 321; jully Ram-say, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, [1]—4 (1909-:-16); L. Sjödin, Gamla papper angående Mora socken, 2 (1937); Alexandra Skoglund, De yngre Axelssönernas förbindelser med Sverige 1441—1487 (1903), s. 61; N. Staf, Marknad och möte (1935); A. A. von Stiernman, Swea och Götha höfdinga-minne, 1 (2:a uppl., 1836); C. G. Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia, 3 (1870), s. XCVIII f., 90; dens., Skandinavien under unionstiden (3:e uppl., 1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Drake, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17639, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17639
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Drake, urn:sbl:17639, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se