Biografi

Drakenhielm, släkt, härstammar från. Christopher Böös, som 1631 var borgmästare i Örebro och 1649 riksdagsman i borgarståndet. Han hade flera barn, av vilka dottern Anna Maria blev gift med Jean de la Vallée (se denne), medan sönerna Wilhelm och Jonas Böös båda adlades, den förre 1650 med namnet Drakenhielm (se nedan), den senare 1653 med namnet Gyldencrantz.

När den bekanta Marie Sophie De la Gardie (se denna) 1664 besökte baden i Aachen, åtföljdes hon av W. D: s dotter Christina Eleonora D. (f. 1649, d. 1712, g. 1670 m. bankokommissarien Erik Appelgren), som därvid råkade ut för händelser, vilka väckte stort uppseende. M. S. De la Gardie insjuknade nämligen, varvid den olydiga och odygdiga Christina D. insattes i ett kloster för att lära goda seder, språk och handarbeten. Emellertid förmådde, såsom fadern W. D. skrev, »det djävulske partiet» i klostret henne att övergå till katolicismen och avlägga nunnelöfte. Nunnorna vägrade utlämna henne till M. S. De la Gardie, som begärde och fick till stånd ingripande av en svensk diplomat i Tyskland, men förgäves. Senare tröttnade dock Christina D., rymde hem och. förhördes i Malmö dec. 1669 av biskop Z. Klingenstierna, varvid hon avsvor katolicismen. Saken drogs inför K. M:t; genom K. resolution 7 nov. 1670 benådades hon. Av W. D: s övriga döttrar äktade en greve Erik Jönsson Dahlbergh (se denne). Ätten D. utdog på manssidan 1840, på kvinnosidan 1920, De personer med namnet D. (Magnus och Gustaf D.), som förekomma i Z. Topelius' skådespel »Efter femtio år» 1851 (tr. 1881), äro fingerade.

Wilhelm D:s bror Jonas (Böös), adlad Gyldencrantz: (f. 1628, d. 1683), blev sekreterare i K. kansliet 1653, var sekreterare på ambassaden till Moskva 1655 (se art. Bielke, Gustaf, s. 231) men lämnade Moskva 29 jan. 1656. Han tjänstgjorde i Wismar 1657 och på Själland 1658—59, blev hovråd 1672 och. landshövding i Halland 1677. Liksom sin bror W. D. äktade han en av döttrama till den rike Johan Månsson Silfverstierna. Ätten Gyldencrantz utdog på manssidan redan 1710.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. 7 nov. 1670, Muscovitica: prot. vid sv. beskickningen. 1655—1658, Biographica: Böös, Drakenhielm och Gyldencrantz, Brev från. J. Gyldencrantz till Bengt Horn samt P. Sondén, Kungl. kansliets ämbets-och tjänstemän samt vaktbetjänte omkr. 1620—1713, 1, allt i RA. — Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, [utg. av N. Ahnlund] (1933), s. 374. _ J. F. Bagge, Beskrifning om upstaden Örebro (1785), s. 250; A. Bianchini, Sörmländska socknar; 1 (1917), s. 306—311; Ellen Fries,. Svenska kvinnor, 2:a uppl. (1920), s. 323 f. (Christina D. kallas där felaktigt Katarina); H. Lundström, Handlingar angående Kristina Drakenhielms-öfvergång till katolicismen under 1600-talet och om hennes återinträdande i svenska kyrkan (Kyrkohist. årsskrift. 12, 1911).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Drakenhielm, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17641
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Drakenhielm, släkt, urn:sbl:17641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-11-14.