Meriter

David Drummond, f. 1593, d. efter 12 mars och före 24 maj 1638 i tysk fångenskap, möjligen i Spandau. Föräldrar: skotske adelsmannen David Drummond och Margaret Graham. Uppges (Björlin) ha varit löjtnant vid greve Ernst Mansfelds reg.; löjtnant vid svenska Livgardet 24 nov. 1617—24 juni 1619; kapten vid Östgöta landsreg. 1619—20, vid Arvid Hands fältreg. 1621; överstevaktmästare vid Johan Banérs fältreg. 1622; överstelöjtnant vid Patrik Ruthwens reg. från Småland 1623—26; överste för sistnämnda reg.. (Kalmar reg.) 5 juni 1627—38; kommendant i Pillau (jämte G. Weissmeyer) 17 okt. 1627; riddare s. å.; kommendant i Kalmar 14 dec. 1629; generalmajor 1634 före 27 mars; kommendant i Stettin sommaren 1631; tillika chef för ett värvat tyskt infanterireg. 1632—38; kommendant i Gartz, Pommern, nov. 1637; tillfångatagen 22 febr. 1638 av brandenburgska trupper.

G. m. friherrinnan Cecilia Spens, som 17 okt. 1645 dikterade sitt testamente och dagen därpå anges som död, dotter av ambassadören James (Jacob) Spens, friherre Spens, och Asnes Durie_

Biografi

D., som utbildats i utländsk krigstjänst, blev svensk officer senast 1617. Han deltog i Rigas belägring 1621 och i höstfälttåget i Kurland s. å. Nyåret 1622 förflyttades han till Johan Baners nyuppsatta fältregemente, som ingick i den armé, varmed Gustav II Adolf opererade mot Mitau. Vid vapenvilan kort därefter återvände' regementet till Östergötland. När Ruthwens regemente 1615 överfördes till Livland uppdrogs åt D. att i Ruthwens frånvaro föra befälet. Hösten s. å. tilldelade konungen Gustaf Horn trupper med bl. a. D: s regemente. I jan. 1626 var D. stationerad i Kokenhusen. Under fälttåget 1627 var han kommendant i Pillau. Smittsamma sjukdomar härjade svårt bland manskapet, och före årets slut var D. i Kalmar för att sätta sitt regemente i krigsdugligt skick. Rekryteringen, som skedde under inseende av pfalzgreven Johan Casimir, mötte många svårigheter, och pfalzgreven överflyttade manskap från Konga härad till D: s Kalmarområde. Utrustningen tog också lång; tid. Sommaren 1628 överfördes D:s regemente över Pillau till Elbing, dit man anlände 23 aug. Regementet fördelades därefter så, att fyra kompanier lågo i Marienburg och fyra i Dirschau. Sedan polska kriget avslutats genom stilleståndsfördraget i Altmark sept. 1629, återskickades småningom regementet till Sverige. D. blev kommendant i Kalmar och omorganiserade regementet i samband med nya utskrivningar, varvid delar av Ruthwens forna regemente införlivades med hans eget. Som kommendant i Kalmar blev D. i regel tidigt och väl underrättad och förmedlade ibland korrespondensen mellan konungen och pfalzgreven Johan Casimir.

När Gustav II Adolf 1630 gjorde sitt inträde i trettioåriga kriget,, fick D., sannolikt på grund av misstron mot Danmark, kvarbliva i Kalmar, men i slutet av sept. s. å. hemförlovades D: s regemente- från garnisonstjänsten och mönstrades på hösten s. å. av D. själv. Först i maj 1631 fick D. överföra Kalmar regemente till Pommern. I brev till konungen 2 juni s. å. uttalade D. önskan att få följa honom i de rörliga operationerna men så skedde ej. I stället stationerades D. i Stettin ända till mitten av 1634. Han var en sträng men rättvis befälhavare och upprätthöll stark manstukt.

D. fick i slutet av 1631 befallning att upprätta ett värvat tyskt infanteriregemente, vilket vållade honom stora svårigheter, men han synes ha haft det färdigorganiserat hösten 1632. Då Banér 1634 blivit fältmarskalk, utsågs D. till generalmajor vid hans armé och deltog under årets slut med utmärkelse i hans fälttåg. I juni tvingade han fästningen Krossen att dagtinga. Under det för Banér bekymmersamma året 1635 var D. en tid befälhavare i Erfurt, där han fick lida mycket av sachsarnas angrepp, och rapporterade i Egeln till Banér angående hertig Wilhelms av Weimar förehavanden. Mot årets slut tycks han åter ha varit placerad i Stettin. Nyåret 1636 deltog han i Baners och Herman Wrangels försvar av Pommern mot Gallas. D. klagade i brev till Axel Oxenstierna juli s. å. över sin dåliga ekonomi. Under Wrangel deltog D. med utmärkelse i erövringen av Gartz 1637 och blev hösten s. å. kommendant där. När staden överrumplades av brandenburgska trupper 22 febr. 1638 blev D. emellertid sårad och tillfångatagen. Han fördes först till Kustrin. Vid D: s sista brev till Oxenstierna, dat. Spandau 12 mars 1638, är fogad en relation om Gartz' fall. Då ny chef för Kalmar regemente utsågs 24 maj, måste D. ha dött dessförinnan. Hans stoft hemfördes och begrovs i Riddarholmskyrkan.

D. förlänades 6 aug. 1631 med Slevringe i Åtvids sn (Ög.), som han 12 okt. 1619 fått som lönehemman och boställe. Slevringe, som var säteri 1631, innehades sedan enligt K. brev 7 sept. 1639 av D: s änka, som levde i små omständigheter, men indrogs efter hennes död 1645 till kronan.

Författare

A. Kugelberg. Bengt Hildebrand.

Arkivuppgifter

— I Riksarkivet finnas brev från D. till bl. a. K. M:t, rådet, pfalzgreven Johan Casimir (Stegeborgssaml.), Axel Oxenstierna, Johan Baner, J. Adler Salvius och Åke Tott. Likvidationer rörande D. finnas i Kammararkivet och Krigsarkivet.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Biographica, brev (se ovan), A. Hammarskjölds Anteckningar om skottar i svensk tjänst och P. Sondéns Biografiska notiser från 1600-talet, 1, RA; personreg. till rullor, KrA; J. A. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 3 (handskr. hos förf.); meddel. av majoren

F. Rudelius, Djursholm. ¦—¦ Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia, 1—-2 (1854—60); Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 1:3—4 (1900, 09), 1:7 (1926), 2:1 (1888), 2:5—6 (1893), 2:9 (1898); Sv. riksrådets protokoll, 2 (1880), 4—5 (1886, 88), 7 (1895). —

G. Björlin, Johan Baner, 1—3 (1908—10); B. Ph. v. Chemnitz, Der königlich schwedische in Teutschland gefiihrte Krieg, 2 (1653); I. Hoppe, Geschichte des ersten schwcdisch-polnischen Krieges in Preussen (Die preussischen Ge-schichtsschreiber des 16. und 17. Jahrh:s, 5, 1867); W. Huschke, Herzog

.Wilhelm von Weimar als Statthalter Gustav Adolfs in Thuringen undschwe-discher Generalleutnant 1631—1635 (Beiträge zur neueren Geschichte Timringens, 4, 1936); A. Kugelberg, Kungl. Första livgrenadjärregementets historia, 5 (1930); G. Petri, Kungl. Första livgrenadjärregementets historia, 2 (1928); W. Ridderstad, Gula gardet 1526—1903 (1903); F. Rudelius, Kalmar regementes chefer 1623—1907 (Skr. utg. af Personhist. samf., 2, 1908); [dens.j, Kalmar regementes ursprung (1923); dens., David Drummond och Kalmar regemente 1630—1638 (Eksjötidningen 29, 31 maj och 3, 5 juni 1929, ex. med införda källhänvisn. hos förf.); Sveriges krig 1611—-1632 [utg. av Generalstaben"!, 2—4 (1936—37); Sveriges kyrkor. Stockholm. 2. Riddar- holmskyrkan (19[28}

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David Drummond, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17661, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kugelberg. Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17661
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David Drummond, urn:sbl:17661, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kugelberg. Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-25.