Meriter

Jonas Carlsson Dryander, f. 5 mars 1748 i Göteborg, d. 19 okt. 1810, begr. i St. Anne's Church i London. Föräldrar: lektorn Carl Leonard Dryander och Brita Maria Montin. Intogs i Göteborgs trivialskola 27 aug. 1759; student vid Uppsala univ. 4 sept. 1765; disp. pro exercitio 12 okt. 1768; student vid Lunds univ. 11 nov. 1776; fil. kand. 18 dec. s. å.; disp. pro gradu s. å.; fil. magister (absens) 23 juni 1778. Reste till England sommaren 1777; anställd hos sir Joseph Banks, från 1782 som bibliotekarie; bibliotekarie i Royal Society från 1785; en av stiftarna av Linnean Society 1788; dess bibliotekarie s. å. och v. president från 1794 till sin död. Utländsk LVA 1784; associé i Société d'histoire naturelie i Paris 1790. — Ogift.

Biografi

Redan 1757 hade D. förlorat sin far; modern blev då omg:ift med kyrkoherden i Halmstad Gudmund Djuberg, själv änkeman efter makan till företrädaren, Hans Dryander, lektor C. L. D:s bror. I morbrodern, den framstående botanisten och Linnélärjungen provinsialphysicus Lars Montin, torde den unge D. haft en faderlig vän. I Uppsala responderade D. 1768 pro exercitio för ett parti av Johan Ihres »Analecta Ulphilana». Disputationen blev celeber genom kronprins Gustavs närvaro och den häftiga polemik några av Ihre tillfogade teser framkallade, även i pressen. Att D. skulle dragas över till naturvetenskapen låg, med hänsyn till morbroderns inflytande, nära till hands. Troligen bevistade D. Linnés undervisning i Uppsala; därför talar också D:s nära och tidiga vänskap med C, P. Thunberg. Hösten 1772 var D. informator på Hornö i Jumkils sn, Uppland, hos frih. M. W. Leijonsköld och sedan i kanslirådet G. W. af Sillens familj å Ryda kungsgård nära Enköping (Sillen var enligt D. kusin till hans mor). Under den senare konditionen hade D. tillfälle att i Uppsala driva sina egna studier. Senhösten 1776 kom D. till Lund. Gradualdisputationen framlades under E. G. Lidbecks presidium och handlade om svamparnas natur. Utgångspunkten var en av den bekante kanslern för Göttingens universitet greve Münchhausen framlagd uppseendeväckande teori, att svamparna ej vore växter, utan djur, en uppfattning, som. avhandlingen avser att gendriva. I brev till Thunberg meddelar D. sin avsikt att till våren med hjälp av ett stipendium överresa till England samt »stanna så länge p[enningar]ne räcka».

D.anlände till England 10 juli 1777. Resan blev avgörande för hans framtid. Av allt att döma har han omedelbart av den äldre Linnélärjungen Daniel Solander, den rike och inflytelserike sir Joseph Banks' intime vän och medhjälpare, införts hos denne och var ett år senare botanisk medhjälpare åt Banks. I början av 1779 införde D. Thunberg i Banksska kretsen. År 1781 anlände Linné d. y., av D. omtalad med rätt motvilligt erkännande. Själv skymtar D. i Linnés brev hem, då denne omtalar, hur Banks, Solander och han själv tillbragte förmiddagarna med bestämmande av nya växter, varvid D. tog fram litteratur.

Medan Linné d. y. vistades i London, dog Solander 12 mars 1782, och D: s ställning hos sir Joseph kom att bli än mer betydelsefull. Till sin död förblev D. införlivad med dennes vetenskapliga stab som Banks' förtroendeman i fråga om samlarverksamheten. I sin egenskap av president i Royal Society (från 1778), genom, sin rikedom m. m. intog sir Joseph en enastående ställning i Englands vetenskapliga värld. I hans magnifika bostad vid Soho Square samlades regelbundet vad landet hade framstående inom vetenskapens värld. Av den ringa del av D: s korrespondens, som bevarats, framgår, att denne ofta fick bli förmedlare, då det gällde för resande främlingar att utverka en inbjudan att bese samlingarna. Då det gällde nyförvärv, var han ofta Bänks' rådgivare och mellanhand (så t. ex. vid inköpet av Cliffords herbarium), liksom framför allt vid komplettering av biblioteket. Som Banks' bibliotekarie kom D. att spela en betydande roll. Hans vän botanikern Robert Brown har i sina skrifter uttryckligen även erkänt värdet av allmänt samarbete med D. »both as to the formation of genera and respecting synonyms, on which points his sound judgment and unrivalled erudition so well enable him to decide».

D:s förnämsta insats blev den med mönstergill noggrannhet utarbetade katalogen över Banks' bibliotek (1798—1800). Redan 1785 säger han sig sedan två år vara sysselsatt därmed och ämnar börja trycka »nästa vinter». Under tiden arbetade han med bibliotekets komplettering, bl. a. genom publicering av desideratalistor. När katalogen såg dagen, utmärkte den sig för enastående fullständighet. D. har här gjort en systematisering av litteraturen, som kan synas långt driven, men som måste ha erfordrat ovanlig kännedom om densamma och vidsträckt sakkunskap. I en minnesruna över D. yttrar hans vän J. E. Smith, att »ingen vetenskap äger något liknande». I företalet till sitt kända arbete »Thesaurus literaturæ botanicæ» 1851 yttrar Gr. A. Pritzel: »Efter Séguier, Linné och Haller, som under förra århundradet utgåyo viktiga arbeten, är endast värd att nämna den evigt minnesvärde författaren till Bibliotheca Banksiana, Jonas Dryander. Hans arbete, som i alla avseenden överträffar samtliga andra böcker om den botaniska litteraturen, är emellertid så sällsynt, att ej ens de offentliga biblioteken kunna förvärva det» (upplagan lär ha varit endast 250 ex.). Sitt botaniska vetande har D. framför allt nedlagt i det under W. Aitons namn utgivna verket »Hortus Kewensis». Första upplagan av denna förteckning över de i Kew Gardens odlade växterna utkom i tre band 1789. Den var granskad i korrektur av D. och bestämningen av många av de nya växter, som här först publicerades, torde härröra från honom, då Aiton mera var trädgårdsodlare än botanist. Det har också framhållits, att dessa växter snarare bort bära D: s auktorsnamn än Aitons. D. har dock även tillgodogjort sig andras bestämningar, framför allt Solanders, men även den yngre Linnés från den tid denne arbetade hos Banks (Linnés auktorsnamn har i senare upplagan, 1810—12, ersatts med Willdenows). Även med denna upplagas två första band var D. verksam ända till sin död, såsom den yngre Aiton erkänner.

D. var även bibliotekarie hos Royal Society sedan 1785 med en årslön av £ 20. Det har uppgivits, att D. efter Solander innehaft en anställning vid British Museum, och det är möjligen riktigt. Däremot torde påståendet att han blivit med. doktor i Oxford vara ogrundat.

D. kom att spela en betydande roll vid tillkomsten av den av J. E. Smith 1788 stiftade Linnean Society och konsolideringen av dess ställning. Han underskrev stiftelseurkunden, blev strax dess »honorary librarian» och senare, från 1794, en av dess vice presidenter. Sedan Smith 1796 flyttat till Norwich och ej längre kunde regelbundet leda sammankomsterna, föll detta värv på D. När sällskapet 1802 kunde utverka en kunglig »charter», hade de för fastställelse. inlämnade stadgarna D. till författare. Till dess »Transactions» har han lämnat bidrag.

Invalet 1784 i Svenska vetenskapsakademien kvitterade D. genom att, när morbrodern Lars Montin 1785 avlidit och lämnat honom sitt stora herbarium i arv, överlämna detta till akademien. Därmed följde ej få från Linné härrörande växter. — D. förblev ungkarl. Ett brev till Thunberg förråder vissa planer att fria till en miss Hamilton, dotter till en dam, hos vilken. D. hyrde rum i grannskapet av Banks' hus i Soho. Han drog sig dock tillbaka. Vid sin död disponerade han några rum hos Galazzi, tydligen en av de talrika italienare, som bodde i denna stadsdel. Han begrovs i St. Anne's Church i London. D. var en stillsam, värdig gammal gentleman, som skötte sina sysslor plikttroget men föga brydde sig om, att andra fingo äran av hans arbete. Pehr Afzelius, som 1785 av honom infördes hos Banks, fann honom »kunnig, men litet storpraten och skryter i synnerhet med det han blivit medlem av svenska vetenskapsakademien». D:s behov voro ytterst små. Vännen Robert Brown tog vid hans frånfälle hand om den ringa kvarlåtenskapen. Som bevis på D:s små anspråk berättas, att, när sir Joseph vid något tillfälle velat höja hans lön, D. bestämt motsatt sig detta; han hade nog för sina behov. Av hans antagligen omfattande korrespondens finns endast bevarad en obetydlig brevbunt, som vid skingrandet av Banks' manuskript försåldes och sedermera hamnat i British Museum of Natural History. Thunberg hade tillagt ett japanskt växtsläkte sin vän D: s namn. Då detta emellertid sedan befanns böra sammanslås med ett tidigare uppställt, tillägnade Robert Brown honom det släkte av Proteaceae, som ännu bär namnet Dryandra, utvalt med hänsyn till dess nära släktskap med släktet Banksia, som uppkallats efter deras gemensamme beskyddare och vän. — Brev från D. till P. Wargentin, J. C. Wilcke och O. P. Swartz finnas i Vetenskapsakademiens bibliotek. I Uppsala univ.-bibliotek finnas brev från D. till bl. a. C. P. Thunberg (sign. G. 300 g).

Författare

Arvid Hj. Uggla.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Theses varii generis. Göteb. 1763. 4:ö 2 bl. (Diss. gymn., prass. H. Harckehs). — Analecta Ulphilana. P. 6 [jämte: Theses miscel-laneae]. Upps. 1768. 4:o 2 bl., s. 93—108, 1 bl. (Diss., pra:s. J. Ihre). — Dissertatio gradualis fungos regno vegetabili vindicans. Lund 1776. 4: o lös. (Diss., pra?s. E. G. Lidbeck; även på tyska i J. J. Roemers Archiv fur die Botanik, Bd 2, 1799—1801, s. 202—209). — Anmärkningar vid örtslägtet Albuca, med beskrifningar på tre nya slag (VA Handl. 1784, s. 289—298; .även på tyska i Schwed. Akad. d. Wissensch., Neue Abh., 5, 1786, s. 291— 299). — Botanical description of the Benjamin tree of Sumatra (Philos. transact., 77, London 1787, s. 307—309; även i London medical journal, 1788, s. 80—84, och på tyska i Magazin fur Botanik, St. 2, s. 69—71). — Deside-.rata pro Bibliotheca Banksiana. [London] 1790. 27 s. [Flera uppl. synas ha utkommit.] — Observations on the genus of Begonia (Transact. of the Linnean soc, Vol. 1, London 1791, s. 155—173, 3 pl.-bl.; även på tyska i J. J. Roe-aners Archiv fur die Botanik, Bd 1: St. 3, 1798, s. 65—79). — On genera and species of plants which occur twice or three times, under different names, in professor Gmelin's edition bf Linnaeus's Systema naturae (Transact. of the Linnean soc, Vol. 2, London 1794, s. 212—235). — Lindssea, a new genus of ferns (Transact. of the Linnean soc, Vol. 3, London 1797, s. 39—43, 5 pl.-bl.; .även på tyska i J. J. Roemers Archiv fur die Botanik, Bd 2, 1799—1801, -s. 234—237). — Catalogus bibliotheca; historico-naturalis Josephi Banks. T. 1—5. London 1798—1800. VII, 309 s., 7 bl.; XX, 578 s., 15 bl.; XXIII, 656 s., 19 bl.; IX, 390 s., 13 bl.; 1 bl., 531, (1) s. — Chloris Novae Hol-landiaä or a catalogue of plants in New Holland and Van Diemens land (König's & Sims' Annals of botany, 2, London 1806, s. 504—532).

Översatt: Historien om Lysimachus. Öfwers. ifrån fransöskan. Göteb. 1760. 4 bl. — Utgivit: W. Roxburgh, Plants of the coast of Coromandel. P. 1—2. London 1795—98. — Om D:s medverkan vid utg. av Aiton's Hortus Kewensis, Ed. 1. och 2., se ovan och i Th: Krok, Bibliotheca botanica suecana (1925).

Handskrift: Index to the species of the larger genera in Willdenow's ed. of Linnasus' Species plantarum (Brit. mus. of nat. hist.).

Källor och litteratur

Källor: Brev från D. till C. P. Thunberg m. fl. i UB; handlingar och brevväxling i Brit. mus. of nat. hist., spridda brev i Brit. mus. och Linnean soc. of London; om de senare se Warren R. Dawson, The Smith papers (Catalogue of the manuscripts in the library of the Linnean soc. of London, P. 1, 1934). — Biografier över D. av J. E. Smith i Encyclopaedia Britannica, Suppl., Vol. 3 (1824), av G. S. Boulgér i Dictionary of national biographv, Vol. XVI (1888). — J. H. Maiden, Sir Joseph Banks, the father of Australia (Sidney 1909); J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, Suppl. (1835); Edw. Smith, The life of Sir Joseph Banks (London 1911); Lady Pleasance Smith, Memoir and correspondence of the late Sir James Edward Smith, 1—2 (1832).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Carlsson Dryander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17665, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Hj. Uggla.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17665
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Carlsson Dryander, urn:sbl:17665, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Hj. Uggla.), hämtad 2024-04-25.