Meriter

Dryselius, Erlandus Brodderi, f. 1641, d. 24 april 1708 i Jönköping. Föräldrar: bonden Broor (Brodde) Tuvesson i Höslänga, Ljungby sn (Kron.), och Kirstin Erlandsdotter. Inskrevs 18 febr. 1655 i Växjö skola, gymnasist 1661; studerade i Rostock (ej inskriven vid univ.), Wittenberg och Jena 1662—64; student vid Uppsala univ. 2 okt. 1664; disp. där 1672; studerade ånyo i Wittenberg, disp. där 1673 och pro gradu s. å.; teol. magister s. å.; prästvigd i Uppsala 9 febr. 1675; hovpredikant hos änkedrottning Hedvig Eleonora s. å.; tjänstgjorde som sådan hos prinsessan Juliana av Hessen-Eschwegen på Rävsnäs; kyrkoherde i Sorunda 5 sept. 1676, tillträdde 1678; preses vid prästmötet i Strängnäs 1681 (avh. de sacra coena); riksdagsman 1682 och som sådan medlem av den kommission, som hade att granska förmyndarregeringens förvaltning; kyrkoherde i Jönköping 9 dec. 1687, tillträdde 1689; häradsprost 1687; riksdagsman 1697 och som sådan led. av sekreta utskottet.

G. 1) 1675 m. Catharina Ljungberg, f. 1652, begr. 9 april 1690, dotter av frälseinspektoren och gästgivaren i Ljungby Lars Svensson Frimolin (Frimolins barn kallade sig efter födelsesocknen Ljungberg) och Margareta Falkman; 2) m. Catharina Billing, begr. 31 juli 1692, dotter av faktorn i Jönköping Lars Bengtsson Billing och Catharina Pedersdotter; 3) 12 mars 1693 m. Rebecka Korp, dotter av aktuarien i Göta hovrätt Anders Olofsson Korp och Sara Hylthenia.

Biografi

D. var av fadern bestämd till bonde, men hans begåvning upptäcktes av kyrkoherden i församlingen Johannes Canuti, som genom- drev, att D. sattes i Växjö skola. För sina studier åtnjöt han genom förmedling av generalguvernören över änkedrottningens underhållsländer och lagmannen över Östergötland Gustaf Soop ett underhåll på 20 tunnor spannmål i tre år för sin andra utomlandsvistelse. Änkedrottningen sökte även på andra sätt verka för D: s bästa och rekommenderade honom bl. a. hos biskop Scarinius 20 maj 1675 (brevet avtryckt i A, Westén, nedan a. a.) till befordran inom Växjö stift, visserligen utan resultat. Däremot utnämndes D. på hennes förord till kyrkoherde i Sorunda. Från hans verksamhet här, som vitsordats som sällsynt lycklig och nitisk, är att anteckna, att han på ett »bondegästabud» sammanträffade med dåvarande inspektören på Fållnäs, Christoffer Polhammar (Polhem), som anförtrodde D. sina framtidsplaner. D. åtog sig Polhems undervisning, och i sju månader gick denne den 3/4 mil långa vägen mellan Fållnäs och Sorunda prästgård för att undervisas av D. Efter slutad kurs gav D. lärjungen en rekommendationsskrivelse till professor Anders Spole i Uppsala och banade därmed vägen för hans fortsatta studier. Till Jönköping sökte D., med motivering, att han varit präst på Rävsnäs och därför ansåg sig ha samma rätt som hov- och gardespredikanter att söka utom stiftet. D. verkade med synnerlig iver inom församlingen och kontraktet, särskilt med predikan och för barnundervisningens förbättrande. Från trycket utgav D. en ovanligt stor mängd egna predikningar — det uppges 172, därav bönedagspredikningar från åren 1690—1708 143 — och dessutom professor Laurentius Fomelius' i Uppsala »Kyrkio-Postilla» 1697 —98. D. predikade med kraft och eftertryck — särskilt i ett par hovrättspredikningar för Göta hovrätt — men i allmänhet tyngas hans predikningar av alltför många och tröttande hänvisningar, framför allt till Gamla testamentet och svenska historien, så att de understundom få karaktär av anekdotpredikan. D. var efter tidens måttstock en lärd man, särskilt väl hemmastadd i historien. För tryckningen av sin litterära produktion sysselsatte han nästan fullständigt Petter Hultmans tryckeri i Jönköping— den någonstädes synliga uppgiften, att D. själv skulle ägt ett tryckeri, beror antagligen på feltolkning av ordalydelsen i en skrivelse 1712 av magen och efterträdaren Th. A. Junbeck, att »salige mannen använde all sin lilla medel och egendom på sitt tryckeri så till Guds namns ära som publici tjänst och nytta». Det mesta av denna lärda produktion har nu förlorat allt intresse. Märklig är emellertid på sitt sätt magisterdisputationen i Wittenberg »Lineamenta gloriæ Svecicæ», genom den regelrätta götiska historieromantik, varåt den ger uttryck. D. öser flitigt ur denna nationella strömnings alla källor, citerar sålunda Johannes Magnus, J. Bureus, P. Petrejus m. fl., och framhåller, att Sverige är ett av de äldsta rikena i Europa, att folkets tapperhet är större än något annat folks samt anför med stolthet Karl V:s yttrande, att »nästan all europeisk adel leder sitt ursprung från Scandia och Gothia». Även om D: s skrift icke mycket skiljer sig från många andras under denna tid, bör den kanske tillmätas större betydelse därför att den framlades offentligen inför utländsk publik.

Författare

Bror Olsson.

Arkivuppgifter

Ett antal skrivelser från D. samt från olika myndigheter rörande hans litterära arbeten finnas i Kanslikollegii inkomna skrivelser från författare m. fl. (ser. E XIII. 1) i Riksarkivet.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. och konsist. avhandl.: se J. H. Liden, Cata-logus disputationum,! (1778), 5 (1780) och Suppl. av G. Marklin (1820). — b) övriga arbeten: Lineamenta gloria; Svecicas. Wittenberg 1673. 4:o 20 bl. — Gudz barns roo och hwijla uthi grafwen .. . framstält uthi en christelig lijk-predikan, när... h:r Håkons Månszons Ståhles. .. lekamen... befordrades til sin graf... anno 1689. Jönköping 1690. 4:o 26 bl. — Monarch-spegel, eller kort berättelse om de fyra monarchier och hufwud regimenter i werlden, ifrån den förste monarchen Nimrod, in til. .. keisar Leopold I . .. Jönköping 1691, 8 bl., 470 s., 1 bl. — Någre christelige predifcninger, i begynnelsen af Kongl. Giötha hoffrättz sessioner. Jönköping 1693. 4 bl., 159 s. — Luna tur-cica eller turkeske måne, anwij sändes lika som uti en spegel det mahometiske wanskelige regementet, fördelter uti fyra qwarter eller böcker. Jönköping 1694. 8 bl., 515, (3) s. — Kort memorial uppå mag. Erlandi Dryselii... tractater, som han af trycket uthgå låtit, sedan han af högst saligst Kongl. May:tt förordnades til kyrckioherde ijönkiöping 1689. U. o. o. å. [efter 1697]. 4:o 1 bl. (Palmsk. saml., vol. 335, UB). — Swea och Götha-rijkens hiert-rörande klaago-grååt öfwer . . . Carls XI. ... högst beklageligste frånfälle, läm-padt till. .. klage- sorge- boot och bättringz-dagen den 20. augusti inne-warande åhr. 1697. Jönköping u. å. 4:o 2 bl., 52 s. [Av s. 51—52 tre varianter]. — Trones andelige cederschiöld, grundat på twå fasta pelare ... fru Christina Jernschiöld, til tröst och hugswalelse, förestält uthi en christelig lijk-predijkning öfwer dess salige herre . . . Pehr Cederschiöld... då hans sahl. lekamen... blef begrafwen . .. 1698. Jönköping u. å. 4:o 2 bl., 66 s. — Lof och tacksäjelse dagh, öfwer Hans Kongl. May:tz. .. ehrhåldne seger wid staden Klisko i lilla Påland den 9. julij innewarande åhr 1702... Jönköping u.å. 32 s. (Anon.) — Kyrkio-historia. [Jönköping, före 1700]. 4:o 4 bl. (Provark; ex. i UB). — Kort och enfaldig kyrckio-historia öfwer Gamla testamentet... Jönköping 1704.- 4:o 4 bl., 431, (6)s., 1 portr.-bl. Kort och enfaldig .kyrckiohistöria öfwer Nya testamentet... Ibid. 1708. 4:o 6 bl., s. 1—124, .225—718, 13 bl. — Inledning til Kyrkio-historian öfwer Nya testamentet. 'Hennes Kongl. Mayits pager til underwisning upsatt efter sal. probstens JErlandi Dryselii indelning, af Nils Hufwedsson Dal. Sthm 1718. Stor fol. 1 bl. pat. — Kort förklaring öfwer de, af Kongl. May:tt förordnade tacksäijelse texter til den 9. martii, 1706. U. o. o. å. 40 s. — Kort förklaring, öfwer de af Kongl. May:tt högförordnade tacksäijelse dagz texter til den högstönskelige allmenne lof- och tacksäijelse dagz fästen, öfwer... frijden, emillan. .. K: •Carl XII. å den ene, och å den andra sidan... konung Fred: Augustum, som •fijras skal... den 26 aprilis 1707. Jönköping u. å. 24 s. — Förtahl till påfwe-chrönican [jämte: Om de romerske bispar i gemehn; avbrutet arbete]. U.o. o. å. . 32 s. — Utgivit: L. Fornelius, Kyrkio-postilla. .. D. 1—2/3. Jönköping 1697, 98. 4 bl., 612 s.; 4 bl., 360, 184 s.

Betr. D:s predikningar över böndagarna, enl. uppgift 172 st., se J. C. .Stricker, Försök til et sw. homiletiskt bibliotek, 1767, s. 30 ff. och 267 ff., I. Collijn, Sveriges bibliografi. 1600-talet, 1: 1 (Skrifter utg. av Sv. litt.-sällsk., ,10: 19, 1942), samt A. Westén, se nedan under Källor.

Handskrifter: Antiquitates Sorundenses, KB (sign. F. 1. 9:2). — Påf-viska chrönikan (oavslutat arb.; jfr ovan tr. arb. 1708). .

Källor och litteratur

Källor: Växjö skolas matrikel för åren 1651—1751 utg. av L. Larsson (1921), s. 10. — K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, 3 (1899); Jönköpings historia. På uppdrag af stadsfullmäktige i Jönköping utg. af en.. . 1913 tillsatt kommitté, 3 (1919); [A. Westén], Sv. kongl. hofclericiets historia, 1:2 (1801); G. Virdestam, Växjö stifts herdaminne, 7 (1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erlandus Brodderi Dryselius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17668, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17668
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erlandus Brodderi Dryselius, urn:sbl:17668, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson.), hämtad 2024-04-25.