Per (Peter) Samuel Drysén

Född:1760-02-09 – Visingsö församling, Jönköpings län
Död:1818-05-10 – Stockholms stad, Stockholms län

Präst, Översättare


Band 11 (1945), sida 475.

Meriter

Drysén, Per (Peter) Samuel, f. 9 febr. 1760 på Visingsö, d. 10 maj 1818 i Stockholm. Föräldrar: prosten fil. magister Johan Drysén och Margaretha Krok. Inskrevs i Växjö skola 17 okt. 1773; student vid Uppsala univ. 27 okt. 1777; disp. pro exercitio 18 dec. 1780; prästvigd i Uppsala 14 dec. 1783; e. o. bataljonspredikant vid Västerbottens reg. 2 april 1784; v. pastor vid Drottninghuset i Stockholm 1785; pastoralex. i Uppsala 16 mars s. å.; ti. v. notarie i hovkonsistoriet en kort tid; ord. och tjänstgörande K. hovpredikant 17 april 1787; kyrkoherde i Adolf Fredriks förs. i Stockholm 3 juni 1788 (samtidigt pastor vid Allmänna barnhuset och Smedjegårdshäktet); pastor primarius, kyrkoherde i Storkyrkoförs. och preses i Stockholms stads konsistorium 4 nov. 1812; teol. doktor vid Karl XIII:s kröning 1809. Led. av Samfundet Pro fide et christianismo 1792 och ordf. där 1812—15; riksdagsman 1809—10, 1810, 1812, 1815, 1817—18; led. av statsutskottet vid dessa riksdagar; led. av förstärkta konstitutionsutskottet 1815; riksbanksfull-mäktig 1809—17; även led. av flera kommittéer. LNO 1810.

G. 1786 m. Maria Christina Arvicander, f. 10 april 1750, d. 15 juli 1822 i Stockholm, dotter av brukspatronen Johan Magnus Arvicander och Catharina Lagerlöf.

Biografi

 I den mån man kan göra sig en bild av D. som teolog, var han en upplysningens företrädare. En mindre angenäm uppmärksamhet .ådrog han sig från ortodoxt håll, när han 1799 trädde fram inför offentligheten med »Försök till en fri öfversättning af Pauli bref till de i Rom varande christna». Med fri översättning avsåg D. att »översätta efter meningen så, som man föreställer sig att auktorn skrivit, ifall han nyttjat översättarens tungomål». Han ville gå en medelväg mellan »den tvungna metafraseringens» dunkel och »den släpande parafraseringens» överdrivna omskrivningar. Det var av största vikt, ansåg D., att »Jesu religion och böcker som den innehåller» ej bli ett monopol för ett enda stånd. »Jag är övertygad, att Jesu lära uthärdar och segrar över den strängaste granskning av det skarpsyntaste förnuft.» Översättningen, som var tillägnad konungen, hade emellertid D., oförsiktigt nog, icke underställt vederbörlig censur. Följden blev, att justitiekanslersämbetet och Stockholms stads konsistorium satte sig i rörelse. Konsistoriet, som stod under presidium av J. G. Flodin, fann att »de i detta Pauli brev befintlige viktige lärosatser om Kristi gudom, hans försonande död för straffvärde syndare och deras därpå grundade rättfärdiggörelse eller benådande av Gud dels icke synas, dels omklädas i sådiane ordalag, med vilka de icke mer tjäna till läro- och bevisningsgrunder, för vår kyrkas uppå dem stödda trosbekännelse». Aktionens resultat blev också, att försäljningen av boken måste avbrytas. D. ursäktade sig under undersökningens gång med att ocensurerade översättningar utgivits exempelvis av J. A. Tingstadius och S. Ödmann, en notis, som den senare upptog mycket illa och betecknade som direkt »angivelse». J. O. Wallin torde bl. a. syfta på denna för D. obehagliga affär, när han i sin likpredikan över honom ger karakteristiken: »Vis genom mången bitter lärdom, talte du icke gärna, där du kunde tiga, men du teg ej heller där du borde tala.»

D. uppgives även ha utgivit en del skrifter anonymt. »Med namn» utkom ytterligare blott hans två tal 1805 och 1815 (se Tryckta arbeten nedan). Talet 1805 är av intresse, enär D. här ger en bild av, hur han fattar ämbetet och dess bärares uppgifter. Prästen är för honom först och främst »folks-läraren», vilken bör anpassa sättet att framställa religionens sanningar efter »sitt tidevarvs behov... Han skall genomtränga det tjocka förhängsel av fördomar och tillsatser, varmed människor ofta kringskansa religionens inre väsende». Han skall härvid begagna sig av »sin tids särskilda upptäckter, förändringar och förbättringar». Intoleransen är för varje rättsinnig präst en skam. Ingen religionslärare må glömma, »vilken förbannelse det ovisa nitet i alla tidevarv varit för mänskligheten!»

Som förespråkare för »en billig tolerans» framstod även D. som riksdagsman. Här framträdde han för övrigt icke mycket utåt. Hans yttranden äro i regel korta och beröra huvudsakligen praktiska ting. I all synnerhet synes han i ekonomiska frågor ha varit en auktoritet, vilken man gärna frågade till råds och lyssnade till. J. O. Wallin, som blev D: s efterträdare i Adolf Fredrik, talar om hans sällsynta skicklighet för allmänna värv, och detta var utan tvivel vad samtiden vid hans frånfälle mest hade i tankarna. —

Författare

Robert Murray.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från. D. till C. P. Thunberg finnas i Uppsala univ.-bibliotek (sign. G. 300 s).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Wälmeht fägnad, tå slotts pastorn ... Johannes Almqvist, och... Anna Sara Drysen... sammanparades... 1768, yttrad af brudens små bröder. Kalmar u. å. 4:o 2 bl. (Tills, med D. Drysén). - - Disser-tatio philologica de numero conjugationum in lingua hebrasa. Upps. 1780. 4:o 18 s. (Diss., praes. C. Aurivillius). — Tal vid kyrkoherde-valet i Maria Magdalenas kyrka, den 6 oktober 1805. Sthm 1805. 24 s. — Tal, då... doctor Arnold Asplund jordfästes. Hållet i Clarje kvrka d. 19 januarii 1815. Sthm 1815. 32 s.
översatt: Försök till en fri öfversättning af Pauli bref till de i Rom varande christna. Sthm 1799. 115 s. [Även varianttr. med rättelser å s. (116)].

Källor och litteratur

Källor: Clerus Holmiensis, KB; Pastpralexamensprotokoll 1785, Uppsala domkapitels arkiv i Uppsala landsarkiv; Stockholms stads - konsistorii prot. 1799—1800, S. Nicolai husförhörsbok 1819—21, Stockholms stadsarkiv; Brev från S. Ödmann till J. A. Lindblom 20 mars 1800, Linköpings stiftsbibliotek.— Prästeståndets prot. 1809—10, 1812, 1815, 1817—18; Växjö skolas matrikel för åren 1752—1819, utg. genom L. Larsson (1924), s. 31. — E. Thyselius, Förteckning öfver komitébetänkanden 1809—1894 (1896); J. O. Wallin, Den gode tjenarens vandring för Gud, betraktad, då . .. doctor Per Samuel Drysén till sitt hvilorum beledsagades [med personalier av O. P. Utterström] (1818); [A. Westén], Sv. kongl. hofclericiets historia, 1:3 (1814).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per (Peter) Samuel Drysén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17669, Svenskt biografiskt lexikon (art av Robert Murray.), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17669
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per (Peter) Samuel Drysén, urn:sbl:17669, Svenskt biografiskt lexikon (art av Robert Murray.), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se