Pehr Dubb

Född:1750-01-14 – Mariestads församling, Skaraborgs län
Död:1834-01-06 – Kristine församling, Västra Götalands län

Läkare


Band 11 (1945), sida 478.

Meriter

1. Pehr Dubb, f. 14 jan. 1750 i Mariestad, d. 6 jan. 1834.i Göteborg (Kristine). Föräldrar: stadskassören och vågmästaren Gustaf Dubb och Johanna (Jeanna) Billinggren. Gick i skola i Mariestad och Skara; student vid Uppsala univ. 12 sept. 1768; med. kand. där 18 dec. 1775; med. lic. 16 dec. 1776; disp. 1 nov. 1777; med. doktor 19 nov. 1778; med. jubeldoktor 15 juni 1827; fattigläkare vid Sätra brunn 1774—76; studieresa maj 1779—dec. 1780 i Tyskland, Holland, Frankrike och England; amiralitetsmedikus vid arméns flotta i Göteborg 20 aug. 1781—1812; läkare och styresman vid Sahlgrenska sjukhuset där 1782—1804; förste fältläkare vid västra fördelningen 1788, likaså 1801 och 1808; behöll enligt generalorder 15 juli 1808 som sådan högsta inseendet över sjukhusen i Göteborg, Strömstad och Tingvalla samt över all läkarstat tillhörande 5:e och 6:e brigaderna; led. av borgerskapets äldstes beredningskommitté för förbättrade försörjningsanstalter i Göteborg 1795 och ordf. i direktionen över arbetshuset och fattigförsörjningsanstalterna där 20 dec. 1799—1829; led. av karantänskommissionen i Göteborg 27 dec. 1804—4 sept. 1818; led. av kommittén till beredning av en allmän fattigvård i riket 10 jan. 1810. Ämnessven i VA 1778; LVVS 1786 (preses 1805—06); LFS senast 1794; LVA 1795; led. av Patriotiska sällskapet 1802; RVO 1805; KVO s, å.; RCXIIIO 1811; hedded. av Collegium medicum 1811; led. av Svenska läkaresällskapet 1813; led. av hushållningssällskapen i Göte-' borgs, Värmlands och Skaraborgs län s. å.; led. av bibelsällskapet i Göteborg s. å.; korrespLLA 1814; KmstkVO 1826. — Ogift.

Biografi

D: s tidiga naturvetenskapliga intresse gick i fysikoteologiens tecken (han studerade W. Derhams arbete i A. Nicanders övers.) och närdes av Vetenskapsakademiens skrifter. I Uppsala var D. lärjunge till bl. a. Linné och Torbern Bergman, fick god läkarhandledning av I. Uddman och var repetent (amanuens) hos S. Ziervogel. Då Clas Alströmer, som led av förlamningssjukdom (muskelatrofi), hos Bergman utbad sig en yngre medikus för att ge Alströmer elektrisk behandling, sändes D. till Göteborg hösten 1776 som Alströmers husläkare. Såsom sällskap utrikes 1779—80 åt N. Sahlgrens dotterson greve G. A. Sparre studerade D. bl. a. sjukhusorganisation i Paris (särskilt Charité-sjukhuset). År 1782 kallades D. av Alströmer till chef för det av dennes svärfar stiftade Sahlgrenska sjukhuset, som helt organiserades av D., vilken även lotsade det genom svåra ekonomiska kriser, bl. a. 1785—86 efter Sahlgrenska handelshusets iråkade obestånd. D. genomdrev även inrättandet > av ett särskilt stadens sjukhem för obotligt sjuka 1801, varigenom Sahlgrenska sjukhuset erhöll en nödvändig avlastning. I sina mellanhavanden med stadens myndigheter kunde D., som den kraftnatur han var, även använda sig av en mycket öppenhjärtig ironi för att genomdriva sina syften. På Sahlgrenska sjukhuset, som 1782 hade 24 sjuksängar (antalet mer än fördubblat vid D:s avgång 1804), vårdades 1782—92 omkring 165 patienter per år, under följande årtionde 420 och under nästa 450 per år. Vid sjukhuset inrättade den framsynte D. även en särskild psykiatrisk avdelning. Tillsammans med läkarna Chr. Carlander (se denne) och Chr. H. Ewert bildade D. den s. k. fakulteten eller societeten, i vars samkväm och diskussioner även andra stadens läkare deltogo; »Pappa Dubbs» kulinariskt högtstående kök bidrog till sammanhållningen. Även som kommunalman var D. högst betydande och inflytelserik; han hade »mycket att säga hos alla de äldre handlande» i Göteborg. Särskilt ägnade han sig åt fattigvården, som på D:s initiativ och under hans ledning organiserades. D. ville utrota tiggeriet med dess följder, superi, osedlighet och brottslighet, samt använde härvid delvis även mycket stränga metoder. En beredskapskommitté tillsattes 1795, men det blev D:s plan — stadens fördelning i fattigrotar, kontroll genom sysslomän, inrättande av arbetshus o. s. v. — som godtogs 1797 och stadfästes 1799 genom K. reglemente. Under trettio år ledde D. sedan arbetet. Belöningen blev en av borgerskapets äldste 1806 slagen och 6 mars 1807 överlämnad medalj i guld över D. samt senare även Vasaordens storkors, som ej utdelats i Göteborg sedan Sahlgrens tid. Det var för fattigvårdsarbetets skull,
som D. lämnade chefskapet för sjukhuset. Även för karantänskommissionen och karantänsanstalten på Känsö, den första i vårt land, torde D:s idéer varit normgivande; för sitt arbete härvidlag fick D. av konungen en briljanterad gulddosa 1807. Särskilt intresserade D. sig också t. ex. för brandväsendet och framkom även här med vidlyftiga reformförslag, dock utan att därvid vinna större framgång. Som nära vän till W. Chalmers inspirerade han dennes donationer (se art. W. Chalmers). Som praktiker var D. typen för en gamla tidens husläkare. Bland svenska läkare och kommunalmän var han en karakteristisk gestalt. Han var en boren  härskare, en upplyst despot, en kraftfull och praktisk initiativtagare, överlägsen som organisator och  administrativ ledare, outtröttligt arbetsam, strängt punktlig och mycket öppenhjärtig. Samtidigt var han den för sjuka och fattiga verkligt ömmane läkaren och människan, som ej drog sig för att vara fordrande inför de styrande, då det gällde andras bästa. Med nykter uppfattning, stor erfarenhet, lugn värdighet samt humor styrde han enväldigt på många olika områden, även inom Göteborgs frimurarloge, där han 1800 blev styrande mästare. Också i Bachelors club var han en stödjepelare. Som jovial sällskapsbroder förvärvade han
en korpulens, över vilken han själv skämtade, och var enligt traditionen så tjock, att han i trappuppgångar utan ledstång måste halas upp med tåg om livet. När D. som gammal och sjuk låg instängd på sitt rum, ställdes, skriver Sacklén, stadens klockor alltjäimt efter hans ur — en symbol för den förtjänte medborgarens livsgärning och betydelse i rikets andra stad. Hans begravning anordnades av frimurarna under mycket högtidliga ceremonier.

Författare

C, D. Josephson Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Brev från D. finnas i K. biblioteket, Vetenskapsakademiens bibliotek, Karolinska institutets bibliotek (sign. 26:70—74, 35:41 och 45:26—28), Uppsala univ.-bibliotek och Lunds univ.-bibliotek. .

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 1 (1778). — b) övriga arbeten: Consultation om kanslirådet baron Ahlströmers sjukdom (Journal de medicine, mars 1781). [Enl. Sacklén, nedan a. a.] — Berättelse om Sahlgrenska sjukhuset uti Götheborg (Upfostrings-sälskapets tidningar, 1784, N:o 14, s. 105—111 och 1785, N:o 6, s. 44—47).

— Kort berättelse om Sahlgrenske sjukhuset i Götheborg. Sammandragen af Upf.S.Tidn. N:o 14. 1784 (Vecko-skrift för läkare och naturforskare, Bd 5, 1784, s. 151—154). — Bref till G. D. och R. af A. [ang. lepra-fall i Göteborg] från... hr. D:r P. Dubb, dat. d. 17 mardi [och 3 april] 1784 (ibid. s. 154— 162). — [Betänkande vid överläggning med direktionen för brandförsäkringsinrättningen i Göteborg ang. återupptagande av dess verksamhet] (Handlingar ifrån beredningen til en förnyad brandförsäkrings-inrättning för Götheborg, 1794, s. 33—71). — Anledning til widtagande anstalter i Götheborg, för de torftigas uppehälle utan tiggeri; til prof ning och widare utarbetande upgifwit uti Götheborgs tidningar n:o 43, 48, 51 och 54, för 1795. Göteb. [1795]. 4:o 16 s. (Anon.; undert.: D). — Åminnelse-tal, öfver cancellie-rådet. . . friherre Clas Alströmer, upläst i K. vet. acad. den 1 junii 1796. Sthm 1796. 1 bl., 95 s. — Berättelse om början och framgången af Götheborgs allmänna fattigförsörjningsanstalt, til och med decemb. 1800. U. o. o. å. 4: o [Forts, av:] Redogörelse öfwer Götheborgs förbättrade arbetshus och fattigförsörjnings-anstalt [med växl. titlar samt bih.] 1801 — 1829. Göteb. u. å. t. o. m. 1830. 4:o. — Beskrifning på de soppor, som til de fattigas försörjning bereddes uti sopphusen i London, åren 1798—1801 med tillägg om den rumfordska soppan. 2:a upl., tilökad med tariffer och underwisning om ängelske digestorernes bruk, som nu nyttjas wid götheborgska fattig-anstaltens sopphus. Utg. af fattig-försörjnings directionen. Göteb. 1802. 4:o (8) s., 2 vikta tab. (Anon.) [1 :a uppl. möjligen: C. M. Blom, Om den rumfordska soppan... (Ny journal uti hushållningen, 1800, s. 3—5)]. — Underrättelse för sysslomännen wid Götheborgs allmänna fattig-försörjningsanstalt. Göteb. 1802. 4:o 19 s. (Anon.) — Götheborgs allmänna fattigförsörjnings directions reglemente för beställnings-personer och fattighjon uti Holtermans barack... Göteb. 1816. 4:o (16) s. (Anon.) ¦— Anteckningar om sillfisket i Bohus län (VA Handl., 1817, s. 32—52 & pl. 1—2; omtr.: Bohuslänsk fiskeritidskr., 2, 1885, s. 304—317). — Om den svenska qvarantaines-anstalten på Känsö (VA Handl., 1818, s. 29—64). — Berättelse om Chalmerska slöjde skolan i Götheborg, wid dens öppnande till wetenskaplig underwisning den 5 november 1829. Göteb. 1829. 32 s., 2 pl.-bl.

— Utgivit: Samling af rön och uptäkter, gjorde i senare tider, uti physik, medecin, chirurgie, natural-historia... jämte biographier öfver de mäst betydande lärde män. Bd 1—2. Göteb. 1781. 384, (8) s., 3 pl.-bl.; 384, (8) s., 1 pl.-bl. (Anon. utg. tills, med J. T. Fagrasus). — Handlingar, rörande Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg. Göteb. 1785. 4: o 2 bl., 63 s. [jämte:] Fortsättning af Handlingar... Göteb. 1792. 4:o 2 bl., 99 s.

Handskrifter: se i F. Stenströms nedan anf. monografi, passim.

Källor och litteratur

Källor: Personalvers, KB; Götheborgs dagbl. n:o 5—6, den 11 och 13 jan. 1834 [om D:s begravning]; Pehr Dubbs dräpa (personalvers, ibid. n:o 11, den 25 jan. 1834); Biografi öfver Pehr Dubb (VA Handl. 1833). — C. Forssenius, Minnestal vid firandet af Sahlgrenska sjukhusets hundraåriga tillvaro... 1882 (1884); H. Fröding, Det forna Göteborg (1903), s. 55—61; dens., Berättelser ur Göteborgs historia under gustavianska tiden (1922); dens., Berättelser ur Göteborgs historia under nyare tiden (1924); A. Godhe, Minnestal öfver ... ledamöter af Götheborgs Kongl. vetenskaps och vitterhets samhälle, 1 (1850); H. Nordlund, Den Carlanderska societeten (Svenska läkartidningen, 26, 1929); J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, 1 (1822) & Suppl. (1835); G. Samuelsson, Lantvärnet 1808—09 (1944); F. Stenström, Läkekonstens och hälsovårdens företrädare, i Göteborg under 1600- och 1700-talen (1929); dens., Per Dubb och hans livsgärning [jämte: G. Clemensson, Släkten Dubb] (1933); U. Willers, Glimtar från 1800-talets början (Sv. intendentur-tidskrift, 26, 1935); C. F. af Wingård, Aminnelse-tal öfver... Pehr Dubb hållet i allmän frimurare löpe den 19 oct. 1835 118351.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Dubb, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17671, Svenskt biografiskt lexikon (art av C, D. Josephson Bengt Hildebrand.), hämtad 2020-04-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17671
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Dubb, urn:sbl:17671, Svenskt biografiskt lexikon (art av C, D. Josephson Bengt Hildebrand.), hämtad 2020-04-08.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se