Paul Johan Christofer Dubb

Född:1822-02-08 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Död:1879-02-06 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Språklärare


Band 11 (1945), sida 482.

Meriter

2. Paul Johan Christof er Dubb, f. 8 febr. 1822 i Malmö (Petri), d. 6 febr. 1879 i Lund. Föräldrar: garvaren Carl Jacob Dubb och Helena Maria Hallbäck. Elev vid lärov. i Hälsingborg; student i Lund vt. 1839; disp. pro exercitio ht. 1840; filol. kand. vt. 1843; fil. kand. vt. 1844; disp. pro gradu vt. 1844; fil. magister 23 juni s. å.; docent i franska språket och litteraturen vid Lunds univ. 1 dec. 1852—59; duplikant (extralär.) vid Lunds katedralskola vt. 1846, ht. 1847 och en del av vt. 1848; vik. adjunkt där läsåret 1850 —51; duplikant där ht. 1851—vt. 1859; disputerade för lektorat 13 sept. 1859; lektor i franska och engelska språken vid h. elem.-lärov. i Lund 21 sept. s. å.; under lektorstiden tidvis adjungerad led. av domkapitlet i Lunds stift.

G. 30 okt. 1861 i Lund m. Augusta Carolina Laurentia Nordström, f. 8 mars 1837 i Lund, d. 3 dec. 1919 i Göteborg (Domk.), dotter av häradshövdingen Per Nordström och Carolina Charlotta Christina Elmelin.

Biografi

Påhl Dubb, som han själv som yngre skrev sig, omhändertogs av släktingar i Hälsingborg och fick tidigt undervisa andra; under större delen av sin studietid var han informator i Hässleholm. Senare som lärare vid Lunds katedralskola hade han nästan ständigt som inackorderingar i sitt hem adliga ynglingar, vilkas studier han ledde eller övervakade. D. var i Lund lärjunge till Shakespeare-tolkaren C. A. Hagberg och för franskans vidkommande till den mera nitiske än pedagogiskt skicklige L. M. Jollain. Det tycks emellertid ha varit tyskarna Eduard Mätzner och Raphael Kuhner, som genom sina skrifter starkast påverkat D., den förre språkvetenskapligt, den senare pedagogiskt. När D. 1848 reste utrikes, var det hans avsikt att inrikta sig på en professur i nyeuropeisk lingvistik. I Tyskland väntade han sig med rätta mycket; där verkade Bopp och Grimm, grundläggarna av den moderna språkvetenskapen. Huruvida D. någonsin kom Grimm nära, vet man ej. Men D. gjorde i Berlin personlig bekantskap med Mätzner, och detta »gav en ny riktning åt hela hans resa». Han sammanträffade även med Johann August Zeune, grundaren av blindundervisningen i Tyskland, vidare med Bopp, Diesterweg och Fröbel; den senares pedagogiska idéer torde dock ej ha påverkat D. Han bevistade även en lärarkongress i Eisenach 1848, vilken efterlämnade starka intryck. Av bevarade dagboksanteckningar att döma förefaller det, som om D. under denna sin vistelse i Tyskland icke fick egentligt vetenskapliga impulser. Men genom bekantskapen med Köchly, de sachsiska gymnasiernas reformator, och Mayer i Eisenach, »en på klassisk grundval stående kämpe för de moderna språkens tidsenliga behandling», styrktes han i sin uppfattning om metoden för undervisning i moderna språk. I Frankrike, dit D. anlände april 1849 för att vistas ett år, ägnade han sig även åt grekisk filologi under ledning av Emile Egger vid Sorbonne och åt litteraturhistoria med Philaréte Chasles och J, J. A. Ampere som lärare, båda vid College de France. Man tror sig kunna spåra dessa båda litteraturhistorikers inflytande i valet av texterna i D: s »Handbok i franska språket», den första litterära franska antologien i Sveriges lärobokslitteratur.

När D. återkom till Lund, förvärvade han snart ett välgrundat rykte som en av sin tids förnämsta kännare av franska språket och Frankrikes kultur och blev 1852 docent i franska språket. Men han hade redan dessförinnan erhållit anställning som duplikant (extralär.) vid Lunds katedralskola. En resa till England sommaren 1855 gav honom vidgad förtrogenhet, med engelska språket och Englands kultur. Därom bär den engelska avdelningen i D: s lektorsspecimen vältaliga vittnesbörd. Till Lunds katedralskola knöts D. 1859 för återstoden av sitt liv i egenskap av lektor i engelska och franska, och åt denna läroanstalt ägnade han i nära tjugu år sina bästa krafter. Han var under en del år därjämte timlärare vid Lunds privata elementarskola. D. fortsatte emellertid arbetet på sin egen utbildning. Han bemödade sig särskilt och med stor framgång om att följa med romanistikens och den nyspråkliga pedagogikens utveckling. Dessa strävanden underlättades helt visst för den av förvärvsarbete strängt upptagne skolmannen genom håns vänskapliga förbindelser med den förutnämnde filologen E. Mätzner, med vilken han flitigt brevväxlade. Men D. företog ännu så sent som 1877 en resa till Tyskland för att i tyska läroverk studera engelskans och i synnerhet franskans undervisningsmetodik. Han var en skarp och kritisk iakttagare, och i sin redogörelse för de erfarenheter han gjort under dessa auskultationer, ger han oss mycket, som kommer att förbli värdefullt för senare tiders språkpedagoger.

I sitt personliga uppträdande var han en synnerligen originell man. Han var utåt avmätt, tillknäppt och fåordig. Men de, som kommo honom nära, fäste sig vid honom med varma känslor. Skolhistorierna om »Monsieur» äro legio. Ett par av dem ha upptecknats av E. Neander och E. Hemberg (se nedan Källor). D. »var av naturen rikt begåvad med framstående läraregenskaper». Hans undervisning präglades av klarhet och skärpa, och stora voro de krav han ställde på sina lärjungar. Han fordrade, att pojkarna skulle äga ett sådant herravälde över det i hans grammatik (»Elementaren») givna förrådet av språkligt stoff, att de med utgångspunkt i en given grammatisk regel kunde omedelbart ur minnet framsäga exempel på denna. D. har i dagboken över sin första Tysklandsresa sagt om Köchlys lektioner i latin, att de utmärkte sig för »en förträfflig takt och raskhet... Ingen, som var osäker, fick lov att ens försöka. Turen övergick ögonblickligen till en annan. Översättningen skulle vara ren och vacker, men vid den minsta skevhet togs genast hänsyn till en ordagrann tolkning ... För mig var det intressant att bemärka, att jag vid min undervisning i Lunds skola omedvetet följt alldeles samma metod.» Det har sagts om D., att han var sin tids skickligaste lärare i franska. Att ha varit D: s lärjunge räknades vid universitetet såsom en mycket stor merit.

D. är upphovsmannen till den första konsekvent genomtänkta metoden för undervisning i moderna språk i Sverige. Han följde i detta sitt arbete liksom i hela sin lärargärning de principer, som han gjort bekantskap med under sina egna studier i de klassiska språken och som han sedermera fann tillämpade i Kühners arbeten. Den sålunda av D. i Sverige införda undervisningsmetoden, som flerstädes i det närmaste oförändrad hållit sig kvar till våra dagar, var en rent grammatiserande metod för konstruktiv undervisning. Den har gjort stora tjänster i arbetet på den svenska ungdomens skolning i logiskt tänkande, och det bästa av den torde komma att bevaras även sedan den psykologiska forskningen anvisat språkundervisningen vägar, som föra till en större färdighet i de främmande språken.

Författare

Albert Sjögren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum ... continuatus a G. Marklin, 2 (1856). — b) övriga arbeten: Handbok i franska språket och litteraturen för skolan, akademien och hemmet. Lund 1853. 6 bl., 656, CIV s. Handbok .. . till bruk vid elementarundervisningen. 3:e uppl., öfversedd och förbättrad. Lund 1873. 4 bl., XXXVIII, 592, CV s. — Franska nominers plural- och femininbildning. Lund 1857. (Anon.) [Enl. Hj. Linnström, Sv. boklex.] — Fransk elementar-bok. Lund 1858. 3 bl., 194 s. Fransk språklära. 4:e uppl. delvis omarb. af Fredrik Wulff. Lund 1879. 4 bl., 383 s. [jämte:] Förklaringar, ändringar och tillägg till Dubbs franska syntax. Sthm 1885. 23 s. (Anon.) ¦—• Grunddragen af tyska litteraturens historia. Lund 1858. 2 bl., 67 s. [Förtr. till förf: s Handbok i tyska språket, se nedan]. — Considérations sur quelques points relatifs k 1'étude des langues francaise et anglaise. Lund 1859. 4:o 1 bl., 23 s. (Diss. consist.) — Handbok i tyska språket och litteraturen för skolan, akademien och hemmet. Lund 1861. 1 bl., VI, 822, XI s. — Reseberättelse [till K. Ecklesiastikdepartementet]. Lund 1879. 4: o 37 s. (Årsberättelse jemte inbjudning till årsexamen vid Carolinska katedral-skolan i Lund, 1879, Bil.)

Källor och litteratur

Källor: D:s dagböcker och brev (hos advokaten K. A. Vinge, Göteborg); S. G. Dahl, Läroverks-matrikel för år 1874 (1875); E. Hemberg, En nitti-årings minnen (1936); E. Neander, För sjuttio år sedan (1929), s. 165— 166; När vi gingo i Lunds katedralskola. Minnen... utg. av C. Sprinchorn (1926); N. J. Scheutz & D. T. Björkman, Matrikel öfver lärarne vid Sveriges elementarläroverk, pedagogier och seminarier, utg. år 1868 (1868); M. Wei- bull & E. Tegnér, Lunds universitets historia, 2 (1868).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Paul Johan Christofer Dubb, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Sjögren.), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17672
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Paul Johan Christofer Dubb, urn:sbl:17672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Sjögren.), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se