Biografi

Dücker, släkt. En adlig ätt D. (Duker, Dukere) uppträder i Limburg och Brabant redan från 1190 samt är från 1375 påvisbar i Estland och Livland, varifrån olika grenar kommit till Sverige; en linje fick österrikisk friherrevärdighet 26 juni 1671. Den ena svenska grenen (Diker, Dyckert, Duchert, Ducker) härstammar från Johan D. (d. omkr. 1569) till Wartz och Arknal (Estland), vars sonsons son Gustaf D. (d. omkr. 1680) naturaliserades som svensk adelsman 1634; han blev hovjunkare 27 juli 1641. Ätten levde ännu 1715 men utdog troligen snart därefter. — Den andra grenen D. (Dücher, Dycher, Dyker) härstammar från Helmold D. (d. omkr. 1503) till Pastfer (Estland). Hans ättling i sjätte led majoren Carl Fredrik D. var fader till Carl Gustaf D. (Dücher; se nedan), som blev friherre 1711 och greve 1719. Med C. G. D. förväxlas ibland hans äldre bror överstelöjtnanten vid Smålands kavalleri Johan (Hans) Henrik D. (f. omkr. 1660, d. 1710), som var med vid Pultava 1709, blev fången vid Perevolotjna men lössläpptes s. å. Han medverkade vid uppsättandet av Stenbocks armé hösten 1709. I slaget vid Hälsingborg 28 febr. 1710 stod J. H. D. på högra flygeln och tillhörde den styrka, som under brodern C. G. D: s befäl på Stenbocks befallning ryckte till vänstra flygelns hjälp och därmed avgjorde slaget. Genom giften förvärvade C. G. D: s ätt småningom de skånska godsen Eliinge och Örtofta, och grevarna D. blevo i flera generationer bemärkta jorddrottar i Skåne. C. G. D:s son överstelöjtnanten greve Carl Fredric D. (f. 1714, d. 1783) på Eliinge var en av landskapets främsta hästkännare och blev 1777 led. av direktionen över kronohingstinrättningen. Dennes äldste son greve Gustaf Wilhelm D. (f. 1744, d. 1803) gick efter 1772 års statskupp i rysk tjänst och blev rysk generalmajor; brev 1791—96 från honom finnas i arkivet på Ellinge. Hans bror, den myndige men godhjärtade magnaten greve Carl Fredric D. (f. 1747, d. 1828) på Ellinge, verkade mycket för enskiftet, var en av de första ledamöterna av Malmöhus läns hushållningssällskap samt inlade som ordf. i lasarettsdirektionen i Lund stora förtjänster om detta sjukhus; kor-respLLA 1815; KmstkVO 1821. Kända äro även den sistnämndes söner greve Carl Fredric D. (f. 1800, d. 1889) på Ellinge och greve Christian Wilhelm Rutger D. (f. 1805, d. 1872) på Uddarp, vilka båda hade framträdande bildningsintressen, voro vänner (särskilt den förre) till Adolf Törneros samt hade nära förbindelser med universitetskretsarna i Lund. Greve Christians maka Charlotte D., född Wachtmeister (f. 1814, d. 1909), »grevinnan på Uddarp», vilken som änka styrde godset, är känd som varm kristlig filantrop. Deras kusin majoren greve Carl Fredric D. (f, 1787, d. 1854) på Örtofta deltog livligt i hushållningssällskapets arbeten och erhöll dess pris 1849 för en framställning angående cirkulationsbruk. Den grevliga grenen utgick i Sverige på manssidan 1892. De tre grevarna C. F. D: s papper (ävensom bl. a. 132 brev 1836—67 från Christina Brita Gyllenkrok, född D., till Marianne D., född von Rosen) finnas i Dückerska familjearkivet hos friherre Gustaf Wrangel af Sauss, Ellinge, Eslöv. Den estländska ätten D. utdog på manssidan med f. d. ryske amiralen Richard von D., som avled 1932 i Frankrike.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: Biographica, RA; det ovan anförda Dückerska familjearkivet på Ellinge, vari även två handskrivna släkthistoriker över österrikiska grenen D. — P. Johansen, Die Estlandsliste des Liber Census Daniae (1933); Sv. riksrådets protokoll, 3 (1885), s. 32, o. 8 (1898), s. 667. — G. Broomé, Tal öfver majoren ... grefve Carl Fr. Dücker ... (1828); dens., Tal vid enkefru-grefvinnan Eva Margareta Dückers . . . jordfästning... 1839 (1840): Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften: Estland, 1—2 (1931 i—35, 1929—36); Louise Gyllenstierna, Minnen från mor och mormor (1928); A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 1 (1920—21); Chr. Caval-lin & A. Th. Lysander, Smärre skrifter i urval, utg. af M. Weibull (1891), s. 192, 511; A. Quennerstedt, Mina första lundaminnen (Skrifter utg. af Fören. Det gamla Lund, 3, 1921), s. 27; Elisabet von Rosen, Bogislaus Rosen aus Pommern 1572—1658 (1938); C. Sprinchorn, Malmöhus läns hushållningssällskaps historia (Skrifter utg. av de skånska hushållningssällsk., 11, 1922); A. Stille, Kriget i Skåne 1709—1710 (Militärlitteraturfören:s förlag, 88, 1903); W. Swahn, Ur minnenas sekretär (1942), s. 145 f.; Svenska kulturbilder, N. F., Bd 3 (1936), s. 294, o. 4 (1937), s. 212; Adolf Törneros' brev... utg. ... av J. Landquist, 1—2 (Memoarer och sedehistoria, 3, 1925); C. G. Weibull, Skånska jordbrukets historia intill 1800-talets början (Skrifter utg. av de skånska hushållningssällsk., 1, 1923), s. 177; F. Wernstedt, Om främmande adels naturalisation och introduktion på svenska riddarhuset under storhetstiden (Per- sonhist. tidskr., 38, 1937, tr. 1938), s. 129, 143.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Dücker, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17749, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17749
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Dücker, släkt, urn:sbl:17749, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.