August Fredrik Dörum

Född:1841-12-21 – Klara församling, Stockholms län
Död:1880-05-22 – Hovförsamlingen, Stockholms län

Skådespelare, Teaterlärare


Band 11 (1945), sida 758.

Meriter

Dörum, August Fredrik, f. 21 dec. 1841 i Stockholm (Klara), d. 22 maj 1880 där (Hovf.). Föräldrar: kopisten i K. norska kansliet Lars Michael Dörum och Emilia Charlotta Falk. Elev vid Konstakademien, sedan vid K. teaterns elevskola 1 juli 1863; skådespelare vid K. teatrarna 1 juli 1866 till sin död; lärare i deklamation vid K. musikaliska akademien 1873—78; studieresa över tyska städer till Paris 1873.

G. 26 sept. 1874 i Stockholm (Hedv. El.) m. Helena Sophia Holmberg, f. 2 jan. 1853 där, d. 12 febr. 1925 där (Hovf.), dotter av bokhållaren Johan W. Holmberg och Josefina Dorothea Vinnberg.

Biografi

D. skulle först bli målare och var en tid elev vid Fria Konsternas akademi. Vid ett samkväm deklamerade han en dikt ur Runebergs »Fänrik Ståls sägner» och tillråddes livligt av skådespelaren Carl Johan Uddman att ägna sig åt scenen. Av K. teaterns dåvarande läkare, professor F. A. Cederschiöld, fick D. ett rekommendationsbrev och sökte inträde vid teaterns elevskola. Han tillbragte där tre studieår, under vilka goda förhoppningar fästes vid hans framtid, och 1866 antogs han till skådespelare vid de K. teatrarna. Betecknande för D: s konst är, att, enligt en uppgift av J. Svanberg, Träffs roll i Frans Hedbergs komedi »Majorens döttrar» skulle direkt skrivits för honom. Uppgiften bär sannolikhetens prägel, ty det allmänna intryck man får av D. stämmer väl med att denne här skulle haft en uppgift, som låg väl till för hans talang. Det är en kalfaktor med en viss sträv, folklig humor, som visserligen är uppbyggd efter den schablon Frans Hedberg brukade begagna för dylika komiska uppgifter men som dock har en nationell färg, så som dåtiden älskade att se saken. D: s rollfack var tämligen begränsat; han erhöll mestadels uppgifter av samma snäva snitt som Träff men tycks samtidigt ha löst dem med en viss personlig stil. Det kan sägas, att han här fortsatte en scenisk folklig tradition.

En av D: s mest lyckade roller var sålunda Lundestad i Ibsens »De ungas förbund» vid reprisen 1874, om vilken Aftonbladet (16 nov.) skrev, att han »träffat ett lyckligt lagom vid återgivandet av bondens på en gång dryghet och slughet». Likaså synes han ha lyckats väl som Aune i Ibsens »Samfundets pelare», om vilken prestation Aftonbladet (14 dec. 1877) säger: »Hr Dörums skeppsbyggmästare Aune utmärker sig för en god måtta och en mycket karakteristisk mask.» På andra områden får han ofta mindre goda omdömen, till exempel som Eubulos i Runebergs »Kungarne på Salamis». Å andra sidan kunde han med sin folklighet och ärlighet vinna framgångar i det svenskhistoriska dramat; om Frans Hedbergs »Kung Martha» skriver sålunda Ny Illustrerad Tidning (15 april 1871): »hr Dörum löser Gustaf Stenbocks tacksamma uppgift på ett sätt, som framkallar det livligaste bifall och innebär ett betydande steg framåt» och om hans medverkan i »Hertigen» — ett Karl IX-drama av Gustaf Björlin — skriver Aftonbladet (4 maj 1878): »hr Dörum var en ganska dugtig gammal ståthållare på Kalmar slott.» Bland andra roller märkas Knut Algotsson i Frans Hedbergs »Bröllopet på Ulfåsa», Magister Bruus i samme författares »Blommor i drivbänk», Einride i Björnsons »Mellan drabbningarna», Kåre bonde i Ibsens »Härmännen på Helgeland» och Orm i Strindbergs »Den fredlöse» vid urpremiären 1871. Alla.de senast nämnda rollerna följa ovan uppdragna linje. Som sammanfattning torde man likväl kunna citera ett omdöme i J. Svanbergs uppsats om D.: »Dörums fack var den simplare borgarens eller allmogemannens, vare sig rättfram eller hederlig, eller klipsk, eller enfaldig och uppblåst.» Understundom trängde D. dock fram till roller av annan typ, och dit höra Ludvig XI i Banvilles »Gringoire», Aristide i Ponsards »Det besegrade lejonet» och även Talbot i Schillers »Orléanska jungfrun».

D. har även intresse genom sin bekantskap med Strindberg, bland vars brevadressaler han befinner sig och som han tydligen lärt känna under dennes elevtid vid K. teatrarna. Som nämnts medverkade D. vid urpremiären på Strindbergs »Den fredlöse», och denne skrev då ett brev, som numera finns i K. biblioteket, och vari han vill förmå D. att framföra till skådespelarna vissa synpunkter på hur skådespelet skulle tolkas. ¦—¦ En dagbok, som bevaras av D:s dotter, skådespelerskan Tyra D. (f. 1878), har mindre teaterhistoriskt intresse; den skildrar D:s Parisresa.

En obotlig sjukdom tvang D. att från våren 1879 avstå från sceniskt uppträdande. Efter att ha vårdat sig i Lysekil sommaren 1879 intogs han i okt. detta år på Sabbatsbergs sjukhus och flyttades i april 1880 till Konradsbergs hospital, där han dog.

Författare

Stig Torsslow.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: J. Svanberg, Kungl. teatrarne under ett hälft sekel 1860 ¦2 (1017—181: teaterrecensioner i Slnrkhnlmsnrpsspn „ ...



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August Fredrik Dörum, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17786, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Torsslow.), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17786
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August Fredrik Dörum, urn:sbl:17786, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Torsslow.), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se