Jehubba Petrus Blomkvist

Född:1843-01-10 – Stenåsa församling, Kalmar län
Död:1909-04-09 – Örebro församling, Örebro län

Folkskollärare, Dövskolelärare


Band 05 (1925), sida 54.

Meriter

Blomkvist, Jehubba Petrus, f. 10 jan. 1843 i Stenåsa på Öland, d 9 apr. 1909 i Örebro. Föräldrar: organisten Per Daniel Blomkvist och Brita Kristina Jönsson. Avlade folkskollärarexamen i Stockholm 12 juni 1862. Anställd vid folkskola s. å.; lärare vid Allmänna institutet för dövstumma å Manilla 17 nov. 1863—vt. 1875; utan ansökan kallad till föreståndare för den nyinrättade Örebro läns dövslumskola i Örebro 16 aug. 1875; ledamot av Örebro stads skolråd 1878—90 och 1892—1900 (v. ordförande under flera år av sistnämnda period); v. ordförande i Svenska dövstumläraresällskapet 1881—86 och 1900—02 samt dess ordförande 1903—08; tf. föreståndare för femte distriktets dövstumskola i Örebro 1 jan. 1890; föreståndare för samma skola 1 jan. 1892; ordförande i Örebro pedagogiska sällskap 1903— 08 samt i Örebro läns slöjdförening 1904—07; avgick med pension från sin före,ståndar-befattning 31 dec. 1908. RVO 1905.

Gift 12 sept. 1875 med dövstumlärarinnan Karolina Augusta Berg, f. 28 apr. 1845, d 11 dec. 1900, dotter till ordningsmannen vid Frimurarbarnhuset i Stockholm Karl Erik Berg.

Biografi

B:s inträde på dövstumlärarbanan inföll under en brytningstid. Manilla hade dittills varit en teckenskola, men impulser utifrån till talmetodens införande hade börjat göra sig gällande. Då den nya metoden började tillämpas, grep sig B. med den kraft och energi, som voro utmärkande för honom, an med den nya uppgiften. För att få grundligt studera metoden vid skolor, där den prövats, besökte han på egen bekostnad danska skolor 1866 och med statsunderstöd under läsåret 1872—73 talundervisningens hemland, Tyskland, där han under ledning av talmetodens banerförare i Tyskland och Schweiz, Hill och E. Arnold, fick göra sig grundligt förtrogen med denna. Från sin tyska resa medförde B. en levande övertygelse om talmetodens företräde framför teckenmetoden och blev sedan ivrigt verksam för utbredning och fullkomning av den nya metoden. Över sin resa avgav han en grundlig berättelse, vilken vann välförtjänt uppmärksamhet och med anslag av allmänna medel trycktes i något utvidgad form under titeln: »Om läroanstalter för döfstumma» (1875). B: s levande intresse för alla sidor av undervisningen och hans ivriga deltagande i diskussionen över alla brännande dagsfrågor gjorde honom till den mest produktive författaren på dövstumundervisningens område i vårt land. Redan 1872 förekomma av honom författade tidningsuppsatser, adresserade »till Sveriges landsting» om bl. a. den s. k. externatsformens tillämpning vid inrättandet av nya dövstumskolor. Denna skolform, som då ej varit tillämpad i vårt land, omfattades och försvarades av B. med synnerlig värme och kraft. Den behandlades ock i det av B. 1875 utgivna arbetet »Om döfstumbildningen i Sverige» samt i det 1876 utsända häftet »Externat eller internat vid inrättandet av läroanstalter för döfstumma». B. var den förste, som yrkade på obligatorisk undervisning för Sveriges dövstumma. Han var ock en av de första, som insågo nödvändigheten av barnens delning efter begåvning, och det var han, som på abnormlärarmötet i Kristiania 1884 formulerade den resolution om dylik delning, som skulle bliva av så genomgripande betydelse för dövstumskolans organisation. Men även för dövstumundervisningens mest centrala del, språkundervisningen, blev B. verksamt banbrytande. Efter sin hemkomst från Tyskland grep sig B. an med det mycket svåra värvet att utarbeta en serie ord-, övnings- och läroböcker i svenska språket för dövstumma, där åskådning och språklig gång gingo hand i hand. Han hade härmed fört språkundervisningen in på fast mark och angivit den väg, på vilken denna undervisning i den svenska dövstumskolan sedan fortsatt. Målet med skolarbetet ansåg han böra vara, att den dövstumme fostras till en praktisk och duglig medlem i samhället, med fasta religiösa och sedliga grundsatser, samt utrustas med förmåga att utan större svårighet kunna meddela sig med sin blivande omgivning. Han yrkade härvid på talmetodens användande vid undervisningen av alla dövstumma med normalt förstånd samt normala syn- och talorgan — 80 á 90 % av samtliga dövstumma. Vid den av B. upprättade och ledda skolan i Örebro tillämpades de grundsatser, som han i sina skrifter förfäktade. Denna skola var den första i Sverige, vilken uteslutande använde talmetoden. Härifrån utgingo impulser, som utövade starkt inflytande på undervisningen i andra svenska dövstumskolor, ja, på de nordiska dövstumskolorna överhuvudtaget. Särskilt berömd blev Örebroskolan för elevernas rena uttal. B:s undervisning har av fackmän karakteriserats såsom mästerlig, utmärkt för klarhet, åskådlighet samt förmåga att sänka sig till barnens. ståndpunkt och framkalla deras självverksamhet. I de skarpa strider, som vid dövstumskolans då pågående omdaningsarbete förekommo, deltog B. med värme, vakenhet och sakkännedom men ock med modet hos en kämpe, som är övertygad om, att han strider för en rättvis sak. Han gav och mottog skarpa hugg och sparade ej på starka ord, som dock ytterst härledde sig av ett brinnande nit för den sak, han kämpade för.

Författare

B. Hanson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Små berättelser för döfstumma till bruk vid undervisning i svenska språket. Tr. vid inst. f. döfst. o. blinda 1870. (4), 47 s. 2: a uppl.: 100 små berättelser... Örebro 1878. 55 s. (övers. o. bearb.) — Om döfstum-bildningen i Sverige. Sthm 1875. 64 s. — Om läroanstalter för döf-stumma med särskildt hänseende till tal- och språkundervisningen. Sthm 1875. (8), 244 s. — Den döfstumme. För föräldrar och lärare. Örebro 1876. IV, 1;33, (2) s. — Externat eller internat vid inrättandet af läroanstalter för döf-stumma? Derjemte några underrättelser om externatet i Örebro. Örebro 1876. 96 s. (Tidigare som artiklar i tidningar.) — Ord-, öfnings- och läsebok i svenska språket för döfstumma. [1]—4. Örebro 1879—82. (41, 47 s.; (3), 72 s.; 74 s.; 104 s. 3: e uppl. [D. 3. 4:e genoms, uppl.] Örebro 1908—11. (4), 48 s.; (3), 61, (1) s.; 67 s.; 71 s. — Berättelse <om de efter fullbordad lärokurs från Örebro läns döfstumskola afgångna lärjungarne. Örebro 1885. 15 s. — Om inspektionen i läroanstalter för döfstumma. Örebro 1888. 74 s. [Med anledn. av en skrift av O. Kyhlberg, Om inspektionen i våra döfstumskolor, Sthm 1887, 82 s., vilken i sin ordning var framkallad av en broschyr av M. Palmkvist, En blick på inspektionen i våra döfstumskolor. Örebro 1887. 15 s.] — Förslag till ordnande af undervisning för döfstumma. Örebro 1888. 27 s. — Biblisk historia för döf stumskolan. Örebro 1894. (4), 114 s. 2: a uppl., omarb. o. utg. av Siv Blomkvist. Örebro 1918. 119 s. — Om andaktsstunder eller religiös uppbyggelse för de från skolorna afgångna döfstumma. Gtbg 1903. 27 s.

Årsberättelser för Örebro läns döfstumskola, artiklar i tidningar m. m.

Källor och litteratur

Källor: O. Ahlner, Matrikel över Svenska dövstumskolan 1809—1918 (1918); K. Brg, Jehubba Blomkvist vid 60 år (Nord. tidskr. för döfstumskolan, 1903); Fredrik Nordin, Jehubba Blomkvist (ibid., 1909)


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jehubba Petrus Blomkvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17812, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Hanson.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17812
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jehubba Petrus Blomkvist, urn:sbl:17812, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Hanson.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se