Meriter

Boberg, Carl Gustaf, f. 16 aug. 1859 i Mönsterås. Föräldrar: timmermannen Nils Petter Jonsson Boberg och Hedvig Gustava Jonsdotter. Genomgick Mönsterås folkskola; tog hyra å ett kofferdifartyg 1875; var därpå någon tid anställd i handel; genomgick en slöjdskolekurs i Nybro under halvtannat år och tjänstgjorde sedan som slöjdlärare i köpingens pedagogi och folkskola 1877−78; studerade vid missionsskolan i Kristinehamn 1879−82; predikant vid Mönsterås missionsförening 1882−89; ägnade sig tillika ät journalistisk verksamhet; redaktör för Sanningsvittnet 1889−1916; förvärvade äganderätten till tidningen 1894; tillika predikant i Florakyrkan 1890−92 och i Immanuelskyrkan i Stockholm 1892−1909; ledamot av Svenska missionsförbundets styrelse och skolstyrelse 1897−1902; deltog i redigerandet av missionsförbundets sångbok; ledamot av riksdagens första kammare från 1912 och här därunder bl. a. varit ledamot av opinionsnämnden 1918 lagt. och 1919 lagt., av andra lagutskottet 1919 lagt. och 1920—21 samt av jordbruksutskottet fr. o. m. år 1922; statsrevisor fr. o. m. år 1921; ledamot av Allmänna valmansförbundets överstyrelse. Erhöll medaljen Litteris et artibus 1916; RVO 1917; RNO 1923.

Gift 1) 5 jan. 1884−31 juli 1915 med Anna Maria Elisabet Pettersson, f. 1 aug. 1865, dotter till klädeshandlanden Per August Pettersson i Oskarshamn; 2) 23 nov. 1915 med Selma Charlotta Elisabet Ydrén, f. 28 juni 1880, dotter till godsägaren Axel Jakob Ydrén och änka efter arkitekten Frans Kristian Lindskog.

Biografi

Vid aderton års ålder blev B. starkt påverkad av de religiösa väckelserörelser, som då gingo fram över hans hembygd. Ett år senare bildade han i Mönsterås en kristlig ynglingaförening, som vann livlig tillslutning och inom vilken hän hängivet verkade. Efter genomgången kurs vid missionsskolan i Kristinehamn, som — med pastor E. J. Ekman som föreståndare — övertagits av det nybildade Svenska missionsförbundet, och en tids verksamhet i Mönsterås missionsförenings tjänst, överflyttade B. till Stockholm som redaktör för veckotidningen Sanningsvittnet. För den journalistiska verksamheten hade han förberett sig dels teoretiskt genom trägna och omfattande självstudier, dels praktiskt genom medarbetarskap i både orts- och Stockholmspressen. Under den mångåriga predikantverksamhet, som B. utövade i huvudstaden vid sidan av sina tidningsmannavärv, samarbetade han med P. P. Waldenström. Tillika företog han på kallelse vidsträckta predikoresor landet runt och var en bland huvudtalarna vid de stora andliga sommarmötena i skilda provinser. I Svenska missionsförbundets styrelse invaldes han 1897 och stod kvar till 1902, då han avgick på grund av önskan att stå utanför de meningsdivergenser, som då uppstått mellan Waldenström och Ekman och slutligen ledde till definitiv brytning dem emellan. I redigerandet av missionsförbundets sångbok har B. tagit verksam del och riktat den med många allmänt, sjungna andliga sånger. Han har ock av trycket utgivit flera diktsamlingar, i vilka en religiös ton av mycken innerlighet är förhärskande och där i de bästa alstren en osökt folklighet harmoniskt förmälts med ett litterärt kultiverat uttryckssätt. Flera av hans poetiska arbeten ha spritts i mycket ansenliga upplagor, och detsamma gäller de uppbyggelseskrifter och inlägg i nationella och sociala dagsfrågor, som utgått från hans hand.

I olikhet med flera av den frikyrkliga riktningens män intog B. allt från början en konservativ ståndpunkt i både politiskt och andligt avseende. Hans tidning, i vilken han offentliggjorde talrika uttalanden jämväl i samhälleliga spörsmål, lästes också i både kyrkliga och frikyrkliga hem. Under senare år har han uppträtt som predikant även å statskyrkliga predikstolar, bl. a. i Stockholm. Han är att räkna bland dem, som verka för ett närmande till kyrkan från de fria kristliga samfundens sida och för bevarandet av kristendomsundervisningen i skolorna. — Vid flera tillfällen hade B. vid andrakammarvalen varit uppställd som högerkandidat, i Stockholm, innan han i sept. 1911 av sin hembygds landsting — Kalmar läns södra — insattes i första kammaren. Efter den kort därpå verkställda riksdagsupplösningen blev han ånyo vald, och mandatet har sedan dess förnyats. Inom riksdagen har han i ganska stor utsträckning tagits i anspråk för utskottsarbetet. Under många år tillhörande Allmänna valmansförbundets överstyrelse, har han därjämte varit flitigt verksam som politisk talare i skilda delar av landet.

Författare

E. N. Söderberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: se Svensk bokkatalog 1886—1915.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl G Boberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17838, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17838
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl G Boberg, urn:sbl:17838, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. N. Söderberg.), hämtad 2024-04-25.