Meriter

Bohman, Johan. (John, Jonas), f. 22 nov. 1790 på Tomestorp i Kisa, d 1 nov. 1842 i Kuddby. Föräldrar: tingsskrivaren, sedermera inspektören Anders Bohman och Maria Elisabet Falk. Åtnjöt skolundervisning i Söderköping och Linköping; student i Uppsala 28 sept. 1810; genomgick prästseminarium; prästvigd 18 okt. 1815. Adjunkt i Trehörna 1815, i Varv 1817 och i Häradshammar s. å.; adjunkt hos komministern i Norrköping 1819 och tillika lärare vid därvarande skola; adjunkt i Rogslösa 1822; vice pastor därstädes 1827; adjunkt i Herrestad 1830; komminister i Kuddby 7 maj 1831 (tillträdde 1832); utnämnd till komminister i Skeppsås och Älvestad 15 juli 1842 men hann icke tillträda platsen.

Gift 2 nov. 1834 med Helena Maria Widberg, f. 23 dec. 1811, d 10 apr. 1889, dotter till rådmannen i Söderköping Karl Widberg.

Biografi

B. var en man med mångsidig läggning. I sina yngre år konditionerade han på handelskontor i Göteborg och hade ämnat utomlands utbilda sig för yrket, då en plötslig sjukdom hindrade hans avresa och kom honom att slå dessa planer ur hågen. En tid tjänstgjorde han som lärare samtidigt i ritning och i främmande språk vid lärdomsskolan i Norrköping. Han hade stor fallenhet för musik och kunde förfärdiga gitarrer, som påstås ha varit lika goda som verkliga instrumentmakares. På prästbanan, åt vilken han efter någon tvekan ägnade sig, avancerade han icke synnerligen långt, men han ansågs som en framstående predikant, att döma av att 1831 års prästmöte gav honom uppdraget att predika vid nästkommande möte. Hans största intresse var dock naturens studium, vartill hans håg väckts redan under skoltiden genom hans lärare J. D. Vallman i Linköping. Längre fram tog sig detta intresse uttryck i några topografiska skrifter, vilka skaffat honom ett i större kretsar känt namn. Den första och även mest berömda av dessa behandlade »Omberg och dess omgifningar» (1829), en på både autopsi och grundliga bokstudier baserad beskrivning av det märkliga bergets yttre utseende, mineralier, källor och vattendrag, växt- och djurgeografi, ekonomiska betydelse och traditioner ävensom omgivningarna, bland vilka Alvastra kloster utförligt behandlas. B:s lilla arbete väckte rätt mycken uppmärksamhet både för sitt gedigna innehåll och sin livfulla, målande stil; bl. a. hämtade F. M. Franzén därifrån en del upplysningar och citat i kommentaren till sin dikt »Svante Sture eller mötet i Alvastra». Till ett näraliggande ämne återkom B. några år senare i ett arbete om »Wettern och dess kuster» (1834, 1840), som emellertid icke blott avhandlar de föremål titeln angiver utan även — i sin förra del — är ägnat Göta kanal, dess byggnadshistoria, topografi och grundläggare Baltzar von Platen, till vilkens son greve B. J. E. von Platen boken är dedicerad. Samma förmåga av exakt, grundlig framställning som i dessa arbeten visade B. i en samling historiska, naturvetenskapliga samt det borgerliga och religiösa livet berörande upplysningar och förklaringar till »Swenska kyrkans högmässo-texter» (1839).

Författare

Gr. Jacobson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal vid prostinnan högädla fru Eva Charlotta Eks jordfästning i Rogslösa kyrka tisdagen d. 29 april 1823. Linköping 1824. 23 s. — Omberg och dess omgifningar. Linköping 1829. 125, (_3) s. — Reflexioner öfwer menniskoslägtet i allmänhet och wåra förfäder under hedendomen samt Nordens förste apostels, ärkebiskop Ansgarii, lefwerne, eller försök att framställa betydelsen af 1830 års jubelfest, så widt den rörer christendomens införande i Swerige. Linköping 1830. 81 s. 2: a uppl. Ibid. 1830. 81 s. — Wettern och dess kuster. Första resan. Ett helt för sig, innefattande Götha kanal, Carlsborgs fästning, och Motala mekaniska verkstad, jemte drag ur grefve von Platens lefverne. Norrköping 1834. (16), 256 s., 1 pl., 1 tab. Andra resan;. Ett helt för sig, innefattande W.etterns specialbeskrifning jemte hithörande äldre märkvärdigheter. Örebro 1840. VIII, 312, (4) s. — Swenska kyrkans högmässo-texter förklarade samt de i texterna förekommande personer, orter och främmande ord beskrifna och uttydda, enligt äldre och nyare hjelpredor. Örebro 1839. VIII, 369, (1) s.

Översatt och bearbetat: A. von Humboldt, Natur-målningar med wetcn-skapliga upplysningar. D. 1—2. Linköping 1829. 134, (1) s.; 117, (1) s. — M. Everat's Oumbärliga brandbok för alla stads- och landsförsamlingar . .. Bearb. efter parisiska sprutcorpsens grundsatser af J. G. Petri. Linköping 1830. 6, 56 s. (Anon.) — O. von Kotzebue's Nya resa omkring jorden under åren 1823, 24, 25 och 26, bearb. för ungdomen af C. Fr. Dietzsch. Linköping 1831. 136 s., 4 pl. — Fr. Thaarup, Beskrifning öfver Köpenhamn och dess nejder. Örebro 1831. IV, 242 s., 4 pl., 1 karta. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: F. M. Franzén, Sami. dikter, 3 (1867); Linköpings stifts matrikel (1835); K. G. Oden, Östgötars minne (1902); J. A. Westerlund & T. A. Setter- dahl, Linköpings stifts herdaminne, 3 (1919)!

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Bohman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17868, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17868
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Bohman, urn:sbl:17868, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gr. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.