Johan Christoffer Boklund

Född:1817-07-15 – Allerums församling, Skåne län (på Kulla Gunnarstorp)
Död:1880-12-09 – Stockholms stad, Stockholms län

Historiemålare, Porträttmålare


Band 05 (1925), sida 270.

Meriter

Boklund, Johan Christoffer, f. 15 juli 1817 på Kulla-Gunnarstorp, d 9 dec. 1880 i Stockholm. Föräldrar: förvaltaren Johannes Kristoffer Boklund och Ingrid Agneta Fernström. Erhöll undervisning i litografi av ritläraren i Lund M. Körner 1832—36 samt biträdde denne vid hans arbeten; studerade vid Konstakadei-mien i Köpenhamn och på J. L. Lunds ateljé därstädes 1836—37; elev vid Konstakademiens läroverk i Stockholm 1837; reste med sin elev J. F. Höckert till München 1846, där han stannade i åtta år; företog under denna tid sommarresor till Bajern, Tyrolen och Norditalien; erhöll ett extra stipendium på 1,500 kronor från akademien hösten 1853 och understöd därifrån för fortsatta utrikes studier 21 mars 1854; avreste till Paris nyåret s. å. och studerade där på T. Couture's ateljé; återvände till München sommaren 1855 och återkom till Stockholm 9 dec. s. å.; tf. lärare vid Konstakademiens nyinrättade målarskola 23 mars 1856; v. professor 7 maj s. å. ; valdes av akademien till professor för teckningen s. d.; erhöll K. fullmakt å tjänsten 31 maj s. å.; lärare för kronprinsen Karl s. å.; upprättade privat målarskola s. å.; erhöll historiemålarlönen 17 juni 1858; ledamot i kommittén angående nationalmuseets inredning 12 apr. 1861—18 dec. 1862; tf. kamrerare vid K. museet 1861—65; ledamot i kommittén angående urval av oljemålningar för nationalmuseum 21 apr.—13 juni 1865 samt i kommittén angående förevisande av nationalmuseum 27 okt. 1865—26 apr. 1866; föreståndare för Konstakademiens konstsamlingar; intendent vid nationalmuseum 28 dec. 1866; föreståndare för dess konstavdelning s. å.; hovintendent med lön samt föreståndare för Karl XV: s enskilda samlingar 1 mars 1867; ledamot i nämnden för inköp av konstverk till nationalmuseum 24 maj s. å.; direktör för Konstakademiens läroverk 25 maj s. å. LFrKA 1856; RVO 1858; RNO 1869; innehade dessutom ett flertal medaljer och utländska ordnar.

Gift 15 juli 1858 med Karola Stuttgardter, f. 5 juli 1833, d 11 okt. 1897, dotter till grosshandlaren Stuttgardter i Fürth vid Nürnberg.

Biografi

Under sin elevtid uppehöll sig B. genom litografering och undervisning i teckning och målade små vardagsscener i tidens anda (Fattig flicka, Flicka med blommor, Köksinteriör, utställda 1840 o. f.) samt försökte sig även med historiska kompositioner (Gustav II Adolfs avsked från Maria Eleonora, prisämne vid Konstakademien, utställt 1845). I München målade han porträtt, arkitektur- och landskapsmotiv samt små kostymstycken som Den nyfikne trumpetaren (utställt 1853). Parisvistelsen betecknar ett genombrott i hans måleri, färgskalan ljusnar och behandlingssättet vinner i lätthet och finess. Till hans senare år i utlandet höra Marketenterskan, Ordonnans från 30-åriga kriget, Savojardgosse (studie i naturlig storlek), porträtt av trädgårdsmästaren Schieck (målat 1855 i München, alltså efter Parisvistelsen, nationalmuseum).

Efter sin återkomst till Stockholm utvecklade B. en betydande produktivitet. Konstakademien äger hans faders porträtt (1857). Mest målade han genretavlor i kostym från 1500- eller helst 1600-talet: Bakhållet (1856), Rådplägning (Gustav Adolf jämte tre officerare, s. å., tillhör staten, Lunds universitets galleri), Plund- rande soldater i ett kloster, Lennart Torstensson som gosse hos en vapensmed (båda utställda 1858), Gustav Adolf i samråd med Axel Oxenstierna (1859, tillhör staten, Stockholms slott), En ung krigare, som tillfångatagit en polack, framföres till Karl X Gustav (s. å., tillhör staten, Lunds universitets galleri), Tekla mottager budskap om Max' död (scen ur Schillers Wallensteins död, 1860). 1861 tillkommo två större målningar, Kristus i örtagården, altartavla i Allerums kyrka i Skåne, och Drottning Lovisa i maskeradkostym, 1600-talsdräkt (helfigursporträtt, målat för riddarsalen på Ulriksdal). Bland B: s senare arbeten märkas Klarinettblåsare(1862), Meranskyttar efter målskjutning (målad i Tyrolen 1862, nationalmuseum), Klostergård i Tyrolen (1863), Köksinteriör (s. å., Stockholms högskola, ett av hans bästa alster), En lärd (även kallad Doktor Faust i studerkammaren, 1863, Göteborgs museum), Utkiken på förskansningarna (1874), Marodör förföljer sitt rov (1875). Till omväxling målade B. bondflickor, som binda kransar, korgosse som leker med kaniner eller idkar byteshandel med en liten trasvarg, djur (Tupp, Hönsfamilj, Besök hos ankorna, utställda 1877) samt även blomsterstycken och mindre betydande landskap (»Kalles klimp» vid Edsviken, Ulriksdal). Hans sista fullbordade målning var Karl XV :s porträtt (1880, Lunds universitet). Hemvändande meranskyttar stod vid hans död ofullbordad på staffliet. B:s konstnärsskaps karaktär framstår klarast i hans historiska genretavlor och i Tyrolerbilder. Han uppsöker målerisk arkitektur och befolkar den med kostymfigurer, som han uppställer i livlig gruppering. Han söker målerisk hållning, behandlingssättet är omsorgsfullt, penselföringen delikat, hans bästa verk äga mycken koloristisk charm.

Som lärare arbetade B. såväl i akademien som vid en privat målarskola, vilken han öppnade 1856; tack vare hans initiativ bildades jämväl 1856 en särskild avdelning för kvinnliga lärjungar vid akademien. Hans undervisning verkade uppryckande på den unga konstnärsgenerationen. Han representerade sin tids realism i målningssättet, undervisningen i målning vid akademien stod på hans tid högre än undervisningen i teckning.

Under B:s senare skede var det så gott som endast på de stunder, hans mångahanda ämbetsgöromål lämnade honom ledighet, som han hade tid att måla. Någon tid efter sin hemkomst stiftade han, 11 okt. 1856, Konstnärsklubben, där han under en följd av år var en av de sammanhållande krafterna. I hög grad togs B. i anspråk för det omfattande organisationsarbete, varigenom statens konstskatter i det nya nationalmuseum gjordes tillgängliga för en bredare allmänhet. Han var Karl XV: s närmaste förtrogne »konstnärsvän» och förmedlare av hans inköp av konstverk. Han var outtröttlig i att verka för sina kollegers väl, och de vittna villigt och enstämmigt, att hans intresse för dem och hans hjälpsamhet i råd och dåd var vida större än någon hade rätt att begära. Sina mångahanda åligganden skötte han samvetsgrant efter bästa förmåga. Han blev emellertid utarbetad och övernervös, och när han avled i slutet av 1880, skrev Scholander, att »dödskampen varat hela detta år». — B: s porträtt, målat av A. J. G. Virgin, finns i Konstakademien, ett annat, målat av E. Perséus, i Gripsholmsgalleriet. — B:s son arkitekten Axel Harald Boklund (f. 1868, d 1924) började efter studier vid tekniska högskolan i Stockholm och i Berlin samt praktik i Tyskland självständig verksamhet i Malmö 1894. Bland hans arbeten märkas Teleborgs slott vid Växjö, stationshuset i Trälleborg, byggnader i Malmö och Kristianstad, infartsbroar i Malmö (1913), Maglarps kyrka (1913) och lantgården Asbjer (1918). Av trycket har han utgivit bl. a. Våra bostäder (1907) samt redigerat Byggnadstidningen, tidskrift för byggnadskonst och byggnadsteknik (1908 o. följ.) och Knippan, organ för Odd-Fellow-kunskapens spridande (1911—12).

Författare

G. Nordensvan.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En mängd brev till B. från samtida konstnärer ägas av nationalmuseum och Konstakademien; i akademiens arkiv finnas dessutom en samling »papper rörande Boklund», bland dem även en levnadsteckning av B:s dotter Isabella, gift Malmberg.

Källor och litteratur

Källor: Konstakademiens prot. o. handl., konstakademiens arkiv; brev till B. i nationalmuseums arkiv. — F. von Dardel, Minnen, 3, 1866—1870 (1912); G. Wennerberg, Bref och minnen, saml. af Signe Taube, 1–3 (1913—16). — Cecilia Bååtth-Holmberg, Carl XV som enskild man, konung och konstnär (1891); G. Nordensvan, Sv. konst och sv. konstnärer i 19:e århundradet (1892); dens., Konstnärsklubben 1856—1906 (1906).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Christoffer Boklund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17896, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Nordensvan.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17896
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Christoffer Boklund, urn:sbl:17896, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Nordensvan.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se