Meriter

Bolinder, Johan (Erik), f. 4 nov. 1768 i Söderhamn, d 24 mars 1808 i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Johan Bolinder och Sara Norelius. Student i Uppsala sept. 1783; elev av L. Sparrgren; studerade från okt. 1783 vid Konstakademien, där han ämnade utbilda sig till historiemålare; erhöll andra medaljen 1785 för figurteckning samt 1789, 1790 och 1791. AgréFrKA 1799; LFrKA 1804. — Ogift.

Biografi

Redan tidigt ådrog sig B. uppmärksamhet. Den 28 jan. 1793 skriver landshövdingeämbetet i Gävleborgs län till överintendentsämbetet, att Söderhamns kyrka skall prydas med en ny altartavla, som församlingen vill uppdraga åt eleven vid målarakademien J. E. Bolinder »såsom dess inföding» att utföra, under förhoppning, att den skall bli färdig till kyrkans förestående jubelfest: Ehuru B. från början intresserade sig för historiemålning och ännu i aug. 1798 tävlade i Konstakademien om prisämnet »Gustav Vasa underrättas om Stockholms blodbad», kom han att ägna sin huvudsakliga verksamhet åt miniatyrmålningen, en konstart, som sedan 1700-talets mitt varit synnerligt populär. Hos oss hade den då sina mest framstående representanter i P. A. Hall och N. Lafrensen d. y. Mot 1700-talets slut ägnade sig allt flera bland de yngre konstnärerna åt denna konstgren. Populärast vid sekelskiftet blev här den år 1796 inkomna, i Triest födda italienaren Domenico Bossi, som genast tog ledningen och erhöll talrika uppdrag av hovet och aristokratien såväl som av den större allmänheten. Hans varma färg, lätt igenkännlig på den högröda karnationen med de gula reflexdagrarna, sökte hans svenska kolleger efterbilda. Bland dem stod B. främst. Bossi's kraftiga naturalism mildrade han dock särskilt i färgen, varjämte hans pensel ej är så bred som förebildens. Bägge voro de för övrigt mycket goda tecknare. Redan innan B. kom under Bossi's inflytande, hade han utfört sitt mästerverk, det 1796 målade porträttet av Gustav IV Adolf, som denne beställde av honom för det ryska frieriet och som också medtogs på friareresan, ehuru det aldrig kom att överlämnas till den tillämnade bruden. Snarast påminner detta arbete med sin smältande färg och franska elegans om Lafrensen, dock mera i tonaliteten än i tekniken. På sista åren har porträttet varit ute i konsthandeln. Det såldes senast på Bukowskis auktion n:o 204 år 1915 för 3,430 kr. till en konsthandlare och finnes numera i konsul Hjalmar Wicanders utmärkta samling. B. var mycket flitig. Under åren 1798−1808 utställde han fyrtiofem porträtt på Konstakademien. Hans arbeten lämna tack vare i främsta rummet hans säkra teckning ypperliga bidrag till tidens fysionomi. Det var under detta produktiva skede, B. (1804) vann inträde i Konstakademien, sedan preses uppvisat några av hans miniatyrporträtt, varav akademien »med nöje insåg, att artisten alltmera närmar sig till den fullkomlighet, som kan göra honom berättigad till en plats bland ledamöterna». Det porträtt, varvid akademien främst fäst sig, var en bild av biskopen i Karlstad Olof Bjurbäck. Bland B: s arbeten må här särskilt framhållas de båda nationalmuseums samlingar tillhörande, i modifierad Bossistil utförda porträtten av skådespelerskan Ulrika Eleonora Säfström (f. 1770) vid omkring trettio års ålder, vid den tid således, då hon gjorde furore i operetten »Nina eller den av kärlek svag-sinta» samt porträttet av källarmästaren David Broberg. I Göteborgs museum är B. företrädd genom porträtten av greve Magnus Fredrik Brahe och hans grevinna Ulla Koskull.

Författare

L. LOOSTRÖM.

Källor och litteratur

Källor: Konstakademiens prot. och matriklar; C. M. Carlander, Miniatyrmålare i Sverige (1897); E. Lemberger, Die Bildnisminiatur in Skandinavien (1912). — Se i övrigt: Fören. De gamles dag utställning i Stockholm af äldre sv., porträttminiatyrer 1915 (katalog av K. Asplund) samt K. Asplund, Den sv. porträttminiatyrens historia (Konsthist. sällskapets publikation, 1916).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (Erik) Bolinder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17909, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. LOOSTRÖM.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17909
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (Erik) Bolinder, urn:sbl:17909, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. LOOSTRÖM.), hämtad 2024-04-16.