Johan (Jan) Boom, van

Född:1807-09-15 – Nederländerna (i Utrecht)
Död:1872-03-19 – Stockholms stad, Stockholms län

Pianist, Pianolärare, Tonsättare


Band 05 (1925), sida 449.

Meriter

Boom, Johan (Jan) van, f. 15 sept. 1807 i Utrecht (dopboken), d 19 mars 1872 i Stockholm. Föräldrar: flöjtisten, musikläraren Jan van Boom och Maria van der Linden. Idkade musikstudier (piano) för J.N. Hummel och Ignaz Moscheles; företog konsertresor, bl. a. till Stockholm; bosatte sig därstädes 1825; privatlärare; avslöt sin offentliga virtuosbana 1847; lärare i pianospelning vid Musikaliska akademiens konservatorium ht. 1848; erhöll professors namn, heder och värdighet 10 juni 1859. LMA 1844; RVO 1850; RNO 1869; innehade dessutom utländska ordnar. — Ogift.

Biografi

B., som tillhörde en ansedd holländsk artistsläkt, var enligt den nekrolog, som ägnades honom av K. V. Bauck i Musikaliska akademien, utrustad med utmärkta gåvor för konsten, som i föräldrahemmet sorgfälligt vårdades. Den avslutande utbildningen till pianovirtuos förvärvade han under ledning av J. N. Hummel och Ignaz Moscheles. Som yngling kom han (1825) på en konsertresa till Stockholm, och den uppskattning hans talang där vann, fäste honom för alltid vid denna stad. Han fann sitt uppehälle som privatlärare och framträdde även offentligt; därjämte utövade han en omfattande kompositörsverksamhet, som kulminerade på 1830- och 1840-talen. Sedan han 1848 anställts som lärare i pianospelning vid Musikaliska akademien, utövade han i mer än två decennier en lärarverksamhet, vars resultat främst framträdde i den alltid säkra teknik och den färdighet, han förstod att bibringa sina lärjungar. Flera av våra mera bekanta kompositörer och pianister åtnjöto hans undervisning, bland dem Ludvig Norman; en av hans sista elever var Rickard Andersson. Till sina lärjungar stod han i ett gott förhållande. »Hans stundom barska väsende injagade hos dem ingen skräck, emedan de visste, att det utgick från hans lynne, ej från hans hjärta; detta yttrade sig i den samvetsgranna omsorg, varmed han vårdade deras musikaliska bildning och övervakade deras första steg på den offentliga banan.»

Trots det erkännande, som sålunda tillkommer B: s gärning i vårt land, märktes redan i minnesorden vid hans död en reservation, som återkommit i senare uttalanden om honom. Han hade, har en bekant musikskriftställare (Norlind) sagt, olyckan att överleva sig själv. Den konservatism, som sålunda hämmade hans utveckling, framträder typiskt i hans ur andra synpunkter förtjänstfulla arbete »Theoretisk och praktisk pianoskola» (1870), som vann ett visst anseende även utanför Sverige. Framställningen baserar sig helt och hållet på Kummels stora pianopedagogiska verk, och Hummel synes i allo ha varit B: s musikaliska och pianistiska ideal: han kallar honom i sin »Pianoskola» »den finaste pianist världen ägt». Nyare metoder förkastade han: det är med den gamla rätta metoden (dvs. Hummels) som med sanningen — den blir aldrig gammalmodig. I B: s konst övervägde det virtuosmässiga. »För den finare musikaliska poesien ägde hans spel föga uttryck; det väckte alltid beundran, sällan hänförelse. Hans konst hade egentligen blott en riktning: det var den breda, präktiga stilen, uppburen av glänsande klangeffekter, och detta område behärskade han fullkomligt. Hans ej fåtaliga kompositioner bära samma karaktär: de äro ej framsprungna ur snillet, men effektuera, när de finna exekutörer, som förmå överväldiga dem.» I själva verket var B: s -stil 1830-talets, och han karakteriseras som en kvardröjande aktningsvärd representant för dessa virtuostidens glansdagar.

Författare

Julius Rabe.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck: a) instrumenialmusik: Introduction et variations sur un théme original pour le piano (a-moll). Hamburg & Leipz. u. å. (Op. 7.) — Trois polkas de salon. Hamburg & Leipz. u. å. (Op. 12.) — Premier grand trio pour piano, violon et violoncelle. Hamburg & Leipz. u. å. (Op. 14.) — Grande fantaisie brillante sur des airs nationaux Suédois pour le piano (G-dur). Hamburg; & Leipz. u. å. (Op. 20.) — Frithiof på hafvet. Tonmålning för piano (C-dur). Sthm u. å. (Op. 22.) — Beautés musicales de la Scandi-navie. Fantaisies pour le piano. U. o. o. å. (Op. 40.) — Le salon. Collection d'études elegantes et instructives pour le piano. U. o. o. å. (Op. 45.) — Trois fantaisies de salon pour le piano sur des airs suédois. Berlin & Posen u. å. (Op. 62.)

— La fontana. Impromptu capriccioso pour le piano (Ess-dur). Berlin & Posen u. å. (Op. 63.) — Grand capriccio pour le piano (a-moll). Berlin & Posen u. å. (Op. 64.) — Impromptu espressivo pour le piano (B-dur). Berlin & Posen u. å. (Op. 65.) — Troisiéme impromptu pour le piano (Dess-dur). Sthm u. å. (Op. 73.) — Quatriéme impromptu pour le piano (a-moll). Berlin & Posen u. å. (Op. 74.) — Cinquiéme impromptu pour le piano (C-dur). Berlin & Posen u. å. (Op. 75.) —> Deux grandes marches militaires composées et arrangées pour piano (E-dur och C-dur). Sthm [1867]. (Op. 77, 78.) —¦ Nocturne pour le piano (Ass-dur). Sthm [1864]. (Op. 81.) — Le désir. Impromptu quasi fantasia pour le piano (Dess-dur). Berlin & Posen u. å. (Op. 82.) •— Utan opustal: Fantaisie du couronnement sur les airs nationaux suédois: Bevare Gud vår kung, & Svearne fordomdags pour le piano (f-moll). Hamburg & Leipz. u. å. — Stor sonat för piano (f-moll). Sthm u. å. — Trois polkas pour le piano. Sthm u. å.

— Grande valse pour; le piano. Sthm u. å. — Introduction et variations pour le piano. Sthm u. å. — Un petil compliment. Feuillet d'album. Kria u. å. — Theoretisk och praktisk pianoskola. Sthm 1870. — b) vokalmusik: Pilgrims-sånger vid piano eller orgelharmonium. Sthm 1863. (Op. 80.) — Utan opustal: Slumrerskan. Romance med accompagnement af piano. Sthm u. å. — Maria Stuarts bön diktad af. henne sjelf kort före sin död. Sthm [1844]. — Walda sånger ur operan Necken eller Elfspelet med accompagnement af piano. Sthm [1844]. — Sånger vid piano. (Vinterblommor af F. B. Cöster, Den liknöjde, Till henne, Tiggargossen af P. Thomasson. Fruktsäljerskan af F. B. Cöster.) Sthm [1846]. — Svensk flaggsång. Ord af F. B. Cöster. Sthm u. å. Kompositioner i handskrift (i MA bibi.): a) instrumental musik: Ouverture fur das grosse Orchester zu der Oper Necke oder das Elfenspiel. — Grosse Concert-Ouverture fur das Orchester (a-moll). — Introduction und Consert-AUegro fur grosses Orchester (d-moll). (Op. 75.) — Introduktion N : o 1 (g-moll). — Marche triomphale. — Paradmarsch. — Grand rondo brillant pour le piano-forte avec accompagnement de grand orchestre (E-dur). (Op. 17.) — .Grosse Concert-Symphonie fur Piano und Orchester (e-moll). (Op. 24; pianostämman tr. Sthm u. å.) — Grand quatuor pour piano, violon, alte et violoncelle (E-dur). (Op. 6: tr. i stämmor, Leipz. [1843].) — Andra quartetten för piano, violon, alt, violoncell' (c-moll). — Andra trion för piano, violon och violoncell (h-moll). — Granda sonate pour le piano et violon (g-moll). (Op. 29.) — Fantaisie brillante pour piano et violoncell ou violon (e-moll). (Op. 61.) —¦ Introduction et variations' sur 1'air Suédois pour le piano (ess-moll). (Op. 16.) — Grand capriccio för piano-forte (c-moll). (Op. 17.) — Grosse Sonate fiir das Piano (c-moll). (Op. 18.) —¦ Grande valse pour le piano (Ass-dur). (Op. 50.) — Six grandes études pour le piano. (N: o 1 c-moll, N: o 2 Dess-dur, N:o 3 C-dur, N:o 5 C-dur, Ne o 6 d-moll; N:o 4 fattas.) — Bagatelles pour le piano-forte. N: o 2 Impromptu (ess-moll). — Capriccio (Ess-dur). — Éssai sur, la fugue pour le piano (N: o 1 C-dur, N: o 2 D-dur, N: o 3 e-moll, N: o 4 f-moll). — Fantaisie för piano (ess-moll). —- Ruhe und Unruhe. Grosse Fantaisie fiir Piano (a-moll). — Scherzo för piano (Ess-dur). — Preghiera. An-dante för physharmonica (Ass-dur). (Op. 67.) — Sonate fiir das Orgelharmonium oder Piano (d-moll). (Op. 68.) — Idylle. Impromptu fiir das Orgelharmonium (oder Piano) (B-dur). (Op. 69.) — Andante för orgel i andelig styl (Essdur). — b) vokalmusik: Halleluja för mansröster, orgel, 2 valthorn, 3 basuner, pukor och trumpeter (C-dur). (Pianostämma med sångpartitur tr. Sthm n. å.) — Benedictus, för solo, blandad kör och orkester (F-dur). (Op. 74.) •— Jubelcantate, för mansröster med orgelackompagnemang (F.-dur). —• Sorgkantat, komponerad' med anledning av, H. K. H. Prins Gustafs död, för solo, kör och orgel (ess-moll). — Sång. till H. M. Konung Oscar I (Ess-dur). (Komp. 1847). — Credo, för kör och orgel (Ess-dur). — Hymn för mansröster med orgel-ackompagnemang (C-dur). — Ynglingens monolog på sjön, för en röst vid piano. (Op. 31.) — Sånger vid piano. (Resignation. Den underbara blomman. Flickan vid forsen. Om våren.) (Op. 50.) — En finsk Bonde-Piges Kjaarligheds-Sang, för en röst vid piano. — Vid Grefvinnan S. von Fersens graf, för en röst vid piano. •— Blomman, för en röst vid piano.

Källor och litteratur

Källor: Meddelande från Utrechts stadsarkiv: Kongl. Musikaliska akade- miens handlingar 1872—73 (1874).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (Jan) Boom, van, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17965, Svenskt biografiskt lexikon (art av Julius Rabe.), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17965
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (Jan) Boom, van, urn:sbl:17965, Svenskt biografiskt lexikon (art av Julius Rabe.), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se