Ferdinand Ludvig Borgström

Född:1821-04-23 – Karlstads stadsförsamling, Värmlands län
Död:1846-11-07 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Botanist, Etnolog


Band 05 (1925), sida 500.

Meriter

2. Ferdinand Ludvig Borgström, den föregåendes son, f. 23 apr. 1821 i Karlstad, d 7 nov. 1846 i Lund. Genomgick Karlstads (lärdoms- och apologist-) skola 1830—37 samt dess gymnasium 1837—40; student i Lund 6 okt. 1840; disp. 3 maj 1843 (Vita S. Gregorii Armeniensis; pres. J. E. Rietz); företog sommaren 1845 med ett av Vitterhetsakademien lämnat understöd på 133 rdr 16 sk. b:ko en forskningsresa i Värmland. — Ogift.

Biografi

B. hade ärvt sin faders begåvning och mångsidiga intressen, av vilka dock redan under skoltiden intresset för botaniken övervägde. Sannolikt under påverkan av sin lärare, den framstående botanisten Sven Hardin, kanske även lockad av det anseende K. A. Agardh, den nyblivne stiftschefen i hans födelsestad, vetat förskaffa sin vetenskap, förlade B. sina akademiska studier till Lund och specialiserade sig därvid liksom sin lärare S. Hardin på studiet av mossorna. Om det förtroende, den lovande unge botanikern vunnit hos sina förmän, vittnar bl. a., att han under de två sista åren av sitt liv fick biträda vid redigeringen av de i Lund utkommande Botaniska notiserna. Det är emellertid icke som botaniker, B: s namn gått till eftervärlden, utan, egendomligt nog, genom en först långt efter hans död publicerad berättelse över en i hans hemprovins företagen forskningsresa, till vilken Vitterhetsakademien beviljat bidrag, »med avseende på vikten av de föreslagna undersökningarna och det fördelaktiga vitsord, hr Reuterdahl lämnat över sökanden och hans studier». B: s resa, som hade ett kombinerat etnografiskt, antikvariskt och lingvistiskt syfte, företogs sommaren 1845 genom västra (dvs. den väster om Klarälven belägna) delen av Värmland. Den till Vitterhetsakademien avgivna berättelsen om resan, vilken B. trots svår sjukdom med okuvlig energi fullbordade före sin död, visar sin författare som en skarpsynt iakttagare och meddelar viktiga bidrag till provinsens historia i alla de avseenden, som uppställts såsom resans syftemål. För varje härad lämnas sålunda efter en karakteristik av dess naturbeskaffenhet goda upplysningar om inbyggarnas lynne, språk, klädedräkt, seder och bruk, förekommande fornlämningar och minnesmärken samt där gängse sagor och sägner. Vid behandlingen av Jösse, Fryksdals och Älvdals härad ägnas särskild uppmärksamhet åt landskapets finnbygder. Till den förut rådande uppfattningen, att Olof Trätälja varit den, som först brutit mark i Värmland, förhåller sig B. välgörande kritisk och är, såvitt känt, den förste, som påvisat förekomsten av ett »stenfolk» i dessa bygder. Fantastisk är däremot hans åsikt om en folkstam (goterna) med gaëlisk eller druidisk kult, »som i Värmland (liksom större delen av Sverige) var den härskande före asainvandringen». I ett bihang meddelas slutligen icke mindre än trettiosex i Värmland och Dalsland upptecknade folkvisor, och det är icke minst dessa och de i själva berättelsen rikligt inströdda sagorna och sägnerna, som göra B: s arbete till en verklig fyndgruva för den nutida folkminnesforskningen.

B., som med entusiasm slutit sig till tidens studentskandinavistiska rörelse, tillhörde bl. a. skalden Talis Qualis' vänkrets, och dennes vackra dikt »Natursvärmaren», vilken sedermera intogs i »Sånger i pansar», var ursprungligen tillägnad B. (den sista okt. 1844) och inskrevs av skalden i B: s ännu bevarade minnesalbum.

Författare

Ernst Nygren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar öfver temperaturen och vårens ankomst till Carlstad 1840 (Bot. notiser, 1841, s. 71—76). — Några bidrag till Verm-lands flora (ibid., 1842, s. 81—86). — Anteckningar öfver vårens utveckling i Lund 1842 och 1843 (meddel. till en sammanfattande uppsats av A. E. Lindblom ibid., 1844, s. 65—75, 2 tab.). — En exkursion i Villands härad sommaren 1844 (ibid., 1844, s. 161—173). — Berättelse öfver en resa i Wermland, anställd sommaren 1845, på Kongl. vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens bekostnad. Kristineh. 1875. 32: o 217 s. (Särtr. ur Christinehamns allehanda, 1875.) [Jämte bihang:] Folkwisor upptecknade i Wermland och Dalsland under sommaren 1845. Kristineh. 1875. 32: o 67 s. (Särtr. ur Christinehamns allehanda, 1875.) Ny uppl.: Berättelse öfver en resa i Vermländ sommaren 1845. Utg. samt försedd med biogr. inledning och register av E. Nygren. Karlstad 1915. 8: o XV, 163, (1) s. (Äldre Värmlandsbeskrivningar, 1; särtr. ur Meddel. från Värmlands naturhist. o. fornminnesfören., 13.) (Omfattar jämväl det ovannämnda bihanget.) Handskrift: Berättelse öfver en resa i Vermland, anställd sommaren 1845, på Kongl. Vitterhets-, historie- och antiquitetsakademiens bekostnad. (I Vitterh.-akad: ns handskriftssamling, liksom konceptuppteckningarna till en del i reseberättelsen intagna sägner och i dess bihang meddelade folkvisor; i dessa konceptuppteckningar ingå även några, som icke medtagits i berättelsen eller bihanget.)

Källor och litteratur

Källa: E. Nygrens biogr. inledning till 1915 års uppl. av B:s Berättelse öfver en resa i Vermland (ined facsimile av Talis Qualis' dikt till B.).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ferdinand Ludvig Borgström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Nygren.), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17988
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ferdinand Ludvig Borgström, urn:sbl:17988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Nygren.), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se