Meriter

Bosson, Trued, f. 9 dec. 1833 i Norra Sandby,dt 30 okt. 1916 i Källstorp. Föräldrar: bonden Bo Olsson och Pernilla Truedsdotter. Elev vid elementarläroverket i Kristianstad; avlade studentexamen därstädes 27 maj 1854; inskrevs vid Lunds universitet 28 maj s. å.; fil. kand. 30 mars 1859; disp. 23 maj s. å.; fil. doktor 1 juni s. å.; avlade teoretisk teol. examen 30 maj 1884, praktisk teol. examen 3 dec. s. å. och prästexamen 10 dec. s. å.; prästvigd 12 dec. s. å. V. kollega i Karlshamn ht. 1859−vt. 1860; kollega därstädes 20 juni 1860; folkskoleinspektör för Östra, Medelstads samt Listers och Bräkne kontrakt 6 mars 1874−76 samt för Östra och Västra Göinge, Östra, Medelstads samt Listers och Bräkne kontrakt 24 nov. 1876−1881; kyrkoherde i Källstorp och Lilla Bedinge 18 aug. 1886 (tillträdde 1888); kontraktsprost i Vemmenhögs kontrakt 17 aug. 1895−30 apr. 1904.

Gift 2 . jan. 1870 med Hilma Augusta Kock, f. 18 juni 1844, d 24 jan. 1905, dotter till förste stadsfiskalen Lorens Emanuel Kock.

Biografi

B. ägde en mångsidig och grundlig humanistisk och teologisk bildning. Hans studier för den filosofiska graden koncentrerade sig på historia och levande språk. Hans mest betydande författarskap hör emellertid teologien till. Åt teologiska studier ägnade han sig först under sin mannaålder efter en längre tids tjänstgöring såsom läroverkslärare. Hans första teologiska arbete — pastoralavhandlingen »Den religiösa individualismen sådan den framträder hos A. Vinet. Kritisk framställning» — vittnar om en klar framställningsförmåga och en betydande kritisk skärpa. Med livligt intresse följde han de teologiska strömningarna och brytningarna under samtiden. Resultatet av dessa hans omfattande studier föreligger i hans arbete »Albrecht Ritschls teologi i dess sammanhang framställd och granskad». Ritschls teologi hade vid denna tid börjat utöva ett visst inflytande i Sverige samt blivit häftigt omstridd. Betydelsen av B:s arbete ligger framför allt däri, att det är den första svenska mera ingående framställningen av den ritschlska teologien i dess helhet. Framställningen är klar och översiktlig samt i allt väsentligt korrekt. B. ställer sig i stort sett sympatisk till de nya tankarna och anställer en skarp vidräkning med en del mer eller mindre ytlig kritik av Ritschl. Författarens teologiska ståndpunkt har under inflytande från Ritschl undergått en påtaglig förskjutning från den han intager i pastoralavhandlingen. Någon osjälvständig eftersägare av Ritschl var han emellertid icke. Han deklarerar i flera fall avvikande mening, och det vittnar gott om hans kritiska skärpa, att det härvid icke sällan gäller sådana punkter i Ritschls teologi, som för ett senare teologiskt skede kommit att te sig såsom svaga.

Författare

G. AULÉN.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några bidrag till svenska historien under de ¦ båda förste Sturarna, bearb. efter 1 : sta samlingen af »Nya källor till Finlands medeltids-historia, samlade och utgifna af d: r Edward Grönblad». Malmö 1859. 37, (1) s. (Gradualavh., Lund.) — Om de svvenska folkwisorna (Läsning f. folket, N. F., Bd 5, 1873, s. 135—156). — Några ord om folkskolans uppgift att meddela en kristlig och fosterländsk bildning. Föredrag vid Lunds stifts 14: de allmänna folkskolläraremöte i Karlshamn. Karlshamn 1876. 18 s. — Tegnér såsom swenska folkets skald (Läsning f. folket, N. F., Bd 15, 1883, s. 31—48). — Grunden för vårt hopp om ett evigt lif. Predikan hållen i Karlshamns kyrka den 24 söndagen efter Trefaldighets-söndag 1885. Karlshamn 1885. 23 s. — Den religiösa individualismen sådan den framträder hos A. Vinet. Kritisk framställning. Karlshamn 1885. 83 s. (Konsist.-avh., Lund.) — [Predikan å] Tjugotredje söndagen efter Trefaldighet (Predikningar öfwer de nya högmässotexterna, utg. af» fören. »Kyrkans wänner», 2: dra årg., Sthm 1891, s. 561—569). —¦ Albrecht Ritschls teologi i dess sammanhang framställd och granskad. Lund [tr. Malmö] 1895. VII, 195 s. — Om begreppet »Guds rike». Oration hållen vid prestmötet i Lund den 19 juni 1900. Lund 1900. 28 s. (Även i Handl. rör. prestmötet i Lund 1900, Lund 1901, s. 133—160). — Luther och vår tid (Kristendomen och vår tid, Årg. 2, 1907, s. 351—355). — Berättelser om folkskolorna i Blekinge i Berättelser om folkskolorna inom Lunds stift åren 1872—1876 (Lund 1877) samt om folkskolorna i Östra, Medelstads, Listers och Bräkne samt Östra och Vestra Göinge kontrakt i samma berättelser åren 1877—1881 (Lund 1882).

Översatt: T. B. Macaulay, Biografiska skizzer. Ser. [1]—3. Karlshamn 1869—72. 12: o 154 s.; 190 s.; 285 s. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 18 aug. 1886 (meritförteckn.), RA; stifts matrikel 1908 (1908); A. Lysander, De bortgångnes minne rör. prästmötet i Lund 1919, 1919—20).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Trued Bosson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17997, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. AULÉN.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17997
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Trued Bosson, urn:sbl:17997, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. AULÉN.), hämtad 2024-04-19.