Meriter

1. Antoine Bournonville, f. 19 maj 1760 i Lyon, d 11 jan. 1843 i Fredensborg. Föräldrar: teaterdirektören Amabel Louis de Bournonville och skådespelerskan Jeanne Ebrard. Elev av den berömde balettmästaren Georges Noverre i Wien 1769; kom till Paris 1779 samt dansade där och i London under tre år; premiärdansör vid K. teatern i Stockholm 1 juli 1782; uppträdde tillika som skådespelare och sångare, bl. a. på Bollhuset i apr. 1789, samt lämnade Sverige i mars 1792; gästspelade på K. teatern i Köpenhamn 17 apr. s. å. och företog därpå en resa till Paris; antog anställning som förste dansör vid K. teatern i Köpenhamn 1792, vilken befattning han förenade med sin anställning i Stockholm, till dess hans kontrakt med K. teatern utgick 31 mars 1795; erhöll avsked från förste dansörbefattningen i Köpenhamn 1816; direktör för dansen s. å.−1823.

Gift 1) 3 dec. 1792 med dansösen och skådespelerskan vid K. teatern i Köpenhamn Mariane Jensen, döpt 20 nov. 1767 i Mariager, d 29 aug. 1797, dotter till dansören vid K. slottet Sebastian Samuel Lever; 2) 15 dec. 1816 med Louise Sundberg, f. 17 febr. 1776 på Karlstens fästning vid Marstrand, d 10 apr. 1859 i Fredensborg, dotter till soldaten Johan Gustav Sundberg.

Biografi

B:s yttre var av en imponerande skönhet. Han hade en elegant, välväxt figur av medellängd, och hans blotta framträdande fängslade ögat genom hans manliga behag. Därtill var han en mästare i balettkonstens alla tekniska färdigheter och förenade med ett livligt temperament den utsöktaste smak. Han uppträdde även såsom sångare och skådespelare samt komponerade några enaktsbaletter. Då B. (1792) dansade såsom gäst på Köpenhamns K. teater, förälskade han sig i dansösen Mariane Jensen, med vilken han sedan gifte sig. Till följd härav, och då utsikterna för den svenska operan, i synnerhet baletten, efter Gustav III:s död syntes ganska mörka, önskade han vinna anställning vid den danska teatern, och kontraktet låg redan färdigt till underskrift, när en tillfällighet hotade att omintetgöra detsamma. Den franska republikens kommissarier i Köpenhamn gåvo med anledning av Toulon's återerövring en festbal hos Rauch (sedermera hotel d'Angleterre), under vilken B., som var självskriven gäst, efter uppmaning improviserade en kotiljong, vari man för första gången såg den sedan så allmänt brukade turen med parens promenad under upplyftade armar. Dagen därpå hade den främmande dansörens avundsmän utspritt det ryktet i hela staden, att den omtalade turen skulle vara en symbolisk framställning av giljotinen. Teaterdirektionen blev orolig över att få in ett så revolutionärt element bland personalen, hovet hade likadana betänkligheter, och underhandlingarna med B. avbrötos. Han måste återvända till Stockholm och återupptaga sin verksamhet därstädes. Efter någon tid blev dock saken ordnad, och såsom dansk medborgare och lojal undersåte framlevde han återstoden av sitt långa liv i Köpenhamn, där han i yngre år var ett stöd och en prydnad för den konst, han utövade. Oöverträfflig var han som Ragnar Lodbrok i »Lagertha», i »Rolf Blaaskjæg» och i den manliga huvudrollen i Vincenzo Galeotti's beundrade femaktsbalett »Romeo og Giulietta». Efter den genialiske Galeotti's död fungerade han åren 1816−23 såsom direktör för dansen vid den kungliga scenen. Han hade emellertid blivit gammal, saknade fantasi och arrangemangsförmåga till mera sammansatta kompositioner och hade icke talang nog att ingjuta nytt liv i de gamla baletterna, i synnerhet som de viktigaste rollinnehavarna också blivit bedagade. Baletten förföll. Vid reduktionen 1823 kom även B. på pensionslistan, han uppträdde sista gången 17 mars 1823 såsom Romeo, vilken han ännu utförde med ungdomlig kraft, och tillbringade sina sista år på Fredensborgs slott, där konungen upplåtit en fristad åt honom. Han levde så länge, att han fick njuta av sin sons triumfer, och efter uppförandet av dennes balett »Napoli» i mars 1842 förärade han honom den diamantring, han själv en gång erhållit av Gustav III.

Författare

N. Personne.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Antoine Bournonvilles Dagboger fra 1792, udg: af, J. Clausen. Kjöbenh. 1924. 60 s.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden ang. B:s giftermål efter källor i landsarkivet för Själland av raadstuearkivar A. Linvald; B:s ovannämnda Dagboger; Aug. Bournonville, Mit Theaterliv (1848); F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); P. Hansen, Den danske Skueplads, 1—3 '(96-6881)

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Antoine Bournonville, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18014, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7103:N. Personne.]), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18014
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Antoine Bournonville, urn:sbl:18014, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7103:N. Personne.]), hämtad 2024-04-19.