Meriter

Brag, Axel Herman Theodor, f. 1 apr. 1860 i Kalmar. Föräldrar: byggnadssnickaren Olof Andersson och Fredrika Danielsson. Elev vid Kalmar h. elementarläroverk ht. 1870; avlade mogenhetsexamen därstädes juni 1879; student i Uppsala ht. s. å.−vt. 1884; idkade musikstudier för I. Hedenblad i Uppsala, för Julius Stockhausen i Frankfurt am Main 1886 och för G. B. Lamperti i Milano 1890. Debuterade i Pilsen 1888; engagerad i Metz en säsong, vid K. operan i Stockholm 1891 och vid hovoperan i Dresden. 1898−1902; innehade därefter kortare engagemang för gästspel vid olika teatrar i Tyskland samt studerade tillika för den berömda sångerskan Lilli Lehmann 1903−06; engagerad i New York 1906−07; lärare i sång och dramatisk framställningskonst i Berlin; har meddelat undervisning i Stockholm från 1918.

Gift 19 juli 1892 med Ida Moritz, f. 18 apr. 1866, d 11 apr. 1921, dotter till lantbrukaren Edvard Moritz.

Biografi

B. började studera naturvetenskap i Uppsala, men sedan hans vackra basröst skaffat honom inträde i sångsällskapet O. D., tog hans sångarintresse alltmera överhand. Universitetsstudierna fingo ge vika, han lämnade 1884 Uppsala och fortsatte i utlandet sin genom lektioner av I. Hedenblad grundlagda utbildning. Efter fleråriga, med offentliga framträdanden och engagemang omväxlande studier i Tyskland och Italien bands han (1891−98) vid K. operan i Stockholm. B., som redan i Tyskland utfört ett flertal stora roller i barytonfacket, mottogs av den svenska kritiken som en god ackvisition för vår sångscen, särskilt passande för det komiska facket. Under hans verksamhet i Stockholm föll ett ganska betydande antal större uppgifter på hans lott. År 1898 medföljde han emellertid på O. D:s turné till Tyskland, vilket för hans del resulterade i engagemang vid Dresdens hovopera, och han förblev sedan verksam i utlandet som utövande konstnär och lärare, ända tills han under världskriget återvände till hemlandet. Bland hans roller kunna framhållas Marcel i Meyerbeers »Hugenotterna», varmed han år 1888 debuterade i Pilsen, Figaro, Rocco i Beethovens »Fidelio», Bartholo i »Barberaren i Sevilla», Falstaff i Nicolais »Muntra fruarna», Plumkett i Flotows »Martha» och Sulpiz i »Regementets dotter» av Donizetti. Vid Mozartfestspelen i Salzburg 1906, då 150-årsminnet av Mozarts födelse firades, uppträdde han som Leporello mot d'Andrade som Don Juan. Hans goda välutbildade röst och kultiverade framställningskonst ha inbragt honom stort erkännande. — B:s maka Ida Moritz var sångerska och hade fått sin utbildning dels av Julius Günther vid Konservatoriet i Stockholm, dels i Paris hos St. Yves Bax och delle Sedie. Hennes förnämsta roller voro Julia i »Romeo och Julia» och Margareta i »Faust», Elisabet i »Tannhäuser» och Elsa i »Lohengrin», titelrollerna i Verdi's »Aida» och Tschaikowskys »Jolantha» samt Santuzza i Mascagni's »På Sicilien». Som sånglärarinna var hon under sina senare år mycket anlitad.

Författare

J. Rabe.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av B.; recensioner i in- och utländska tid- ningar; Sv. musiktidning, 1897, s. 33.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Herman T Brag, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18033, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7479:J. Rabe.]), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18033
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Herman T Brag, urn:sbl:18033, Svenskt biografiskt lexikon (art av [a:7479:J. Rabe.]), hämtad 2024-04-19.