Meriter

Beurling, Pehr Johan, f. 3 dec. 1800 i Stockholm, d 4 dec. 1866. Föräldrar: hovurmakaren Per Henrik Beurling och Kristina Maria Strömmenberg. Student i Uppsala 17 juni 1813; disp. 13 dec. 1817 (Flora Runsteniensis, p. IV; pres. K. P. Thunberg); fil. kand. 21 dec. 1820; disp. 2 maj 1821 (Disquisitiones arithmeticæ, p. IV; pres. J. Svanberg); fil. magister 14 juni s. å.; jur. utr. kand. 19 juni 1822. Auskultant i Svea hovrätt 4 juli 1822 och i Stockholms rådhus- och kämnärsrätter 12 juli s. å.; förordnad att biträda vid protokollet hos södra förstadens kämnärsrätt 30 aug. s. å.; e. o. kanslist i K. M:ts nedre justitierevision 31 aug. s. å.; förordnad att förestå brottmålsnotarietjänsten vid ovannämnda kämnärsrätt samt att biträda som domare vid civila och brottmål 12 dec. 1823; brottmålsnotarie därstädes 27 juli 1825; transporterad till notarie vid brottmålsprotokollet i Stockholms stads kämnärsrätt 25 maj 1827; stadsnotarie vid rådhusrätten samt tf. förste stadsnotarie 17 juni 1831; uppförd på förslag till rådman 28 nov. 1834; tf. magistratssekreterare 20 febr. 1835; förste stadsnotarie 15 maj s. å.; rådman 29 okt. 1847; ledamot av politi-, ämbets- och byggnadskollegiet 12 nov. s. å.; förflyttad till justitiekollegiet 12 maj 1848; medlem av drätselkommissionen 31 dec. 1849; ledamot av rådhusrättens andra avdelning 5 mars 1852 samt av handels- och ekonomikollegiet; värderingsman för fastigheter 23 apr. 1852.

Gift 1839 (lysning uttagen 26 juli) med Gustava Amalia Hellström, f. 8 jan. 1808, d 5 mars 1843, dotter till tullvaktmästaren Anders Hellström.

Biografi

B. framträdde som botanisk författare år 1842, då de skandinaviska naturforskarnas tredje möte hölls i Stockholm 13–19 juli. Den 18 juli föredrog han därvid en liten uppsats om »Stockholms-florans physiognomik», som följande år trycktes i mötesförhandlingarna. Med en växtälskares nöje och en viss poetisk flykt uppräknade han Stockholmstraktens många olika beskaffade ståndorter med deras förnämsta artsamfund, »den bild jag uppfattat av växternas åskådande i denna omväxlande, sköna och blomsterrika nejd». Uppsatsen åsyftar ej en uttömmande artlista. År 1843 företog B. en botanisk resa till Norrland i sällskap med filosofie magistern Karl Lagerheim. Resan varade 29 juni–27 aug. och gick genom Roslagen, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland och Medelpad. Den gav anledning till en avhandling: »Botaniska iakttagelser under en resa genom några af rikets medlersta och nordligare landskap år 1843» — huvudsakligen växtlistor från en stor mängd platser (däribland Åreskutan) och ståndorter. En avhandling av liknande innehall blev följden av B:s vistelse i Bohuslän 1854: »Några ord om vegetationen vid Strömstad i norra Bohuslän». Den är en karakteriserande uppräkning av fanerogamerna etc på skilda ståndorter (t.ex. i havet, på stränder, stenrös, busksnår, backar, betesmark, sandmo, ljunghed, tuvmyr, kärr, äng, vid källor m. m.). Genom kursiv stil anges de arter, som tack vare sin massförekomst bestämma »fysionomien». Följande år besökte B. samma trakt i sällskap med sedermera professorn O. T. Sandahl, K. sekreteraren J. Bergman och två studerande, den ene den lovande, tidigt bortgångne M. G. Brandelius; härom utgav han en ny uppsats, kompletterande den föregående och med samma titel.

Huvuddelen av B: s författarskap ägnades åt utredningar av några kritiska grupper i vår flora, varvid början gjordes med »De svenska arterna af Sparganium» (1852). Hithörande skrifter utgöras av fullständiga artlistor med ymnigt angivande av synonymer samt korta resonemang och argument för arträtten, delvis genom beskrivningar. B. ger ej sällan mycket goda skäl för det lämpligaste namnet i motsats till den då brukliga nomenklaturen och representerar i talrika fall en uppfattning, som först i våra dagar kommit till heders. Till denna grupp hör även B:s sista arbete, »Plantæ vasculares seu Cotyledonese Scandinavise» (1859), en namnlista över Sveriges och Norges fanerogamer i systematisk ordning med talrika noter, till plan och utseende närmast lik E. Fries' »Summa vegetabilium ScandinaviaB» (1845). Ett annat område beträdde B. med en avhandling över en liten, numera i riksmuseet förvarad växtsamling å 220 arter, som J. E. Billberg 1826 hemfört från Porto Bello på Panamas nordkust. I denna, »Bidrag till Portobellos flora», uppställas inemot fyrtio nya arter.

B. efterlämnade ett stort, utmärkt preparerat herbarium, vari särskilt Stockholmsfloran från århundradets mitt var rikt representerad. Genom testamente tillföll det riksmuseet 1868, inrymt i nio prydliga mahognyskåp och omfattande vid pass 12,000 arter. (Däri ingick även F. A. Wrangels herbarium.) Till lynnet säges B. ha varit vänlig och välvillig, ehuru något otillgänglig och tvär mot obekanta, även i botaniska frågor. Om hans skämtsamma läggning vittnar ett svar, som han i Botaniska notiser gav på en i arrogant ton hållen polemik av doktor J. Ångström. Hans varmhjärtade syn på naturen framlyser ur mångja skildringar i hans skrifter. Sin sista lilla bok, »Plantas vasculares», tillägnade han botanisten och vännen J. E. Wikström, intendent vid riksmuseet.

Författare

C. A. M. Lindman.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stockholms florans physiognomik (Förhand! vid de Skand. naturforskarnes 3:dje möte, Sthm 1842, s. 623—626). — Botaniska iakttagelser under en resa genom några af rikets medlersta och nordligare landskap år 1843 (VA Handl., 1843, s. 273—302; ett referat härav av J, E. Wikström och P. F. Wahlberg i VA Öfversigt, Årg. 1, 1844, s. 36). — De svenska arterna af Sparganium L. (VA Öfversigt, Arg. 9, 1852, s. 191 —193). — Bidrag till Portobellos flora [i rubriken: Primitiaä flora? Porto-bellensis sive enumeratio plantarum vascularium quas juxta oppidum Porto-bello in isthmo Panamensi Americas centralis mense Aprili anno 1826 legit Joh. Eman. Billberg] (VA Handl., 1854, s. 105—148; även sep. Sthm 1856). — Några ord om vegetationen vid Strömstad i norra Bohuslän (Bot. notiser, 1854, s. 129—137; jämte tillägg ibid., 1855, s. 97—104). — Graminearum Scandinavia; conspectus (Bot. notiser, 1856, s. 65—73). — Plantas vasculares seu Cotyledoneae Scandinaviae, nempe Svedas et Norvegiae, juxta regni vegetabilis systema naturale digestas. Sthm 1859, (6), 69 s.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av godsägaren Konrad Beurling, Margreteberg, Lilleskog; Stockholms magistrats inneliggande handl. 15 maj 1835, Stockholms rådhusarkiv; Stockholms rådhus och råd, 2 (1915—18).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Johan Beurling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18139, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. A. M. Lindman.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18139
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Johan Beurling, urn:sbl:18139, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. A. M. Lindman.), hämtad 2024-04-19.