Meriter

1. Johan Samuel Billing, f. 20 apr. 1795 i Södra Rörums församling, d 8 nov. 1851 i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Kasten Kristian Billing och Maria Katarina Lundström. Student i Lund 14 febr. 1810; disp. 12 dec. 1812 (Codex juris vestrogothici, ex vetusto bibliothecæ Regise Holmiensis manuscripto, multum a Stjernhjelmiano discrepante, transcriptus, p. III; pres. E. S. Bring); filol. kand. 14 juni 1813; fil. kand. 19 okt. 1816; avlade teoretisk medicinsk examen 27 mars 1819 samt praktisk medicinsk examen 8 juni 1820; disp. 21 juni 1820 (De vi fehrium in morbos chronicos, pres. J. Sönnerberg); kir. magister 16 apr. 1821; med doktor 22 juni 1825; företog 1827—28 med statsunderstöd en studieresa till veterinärskolor i Tyskland, Österrike och Köpenhamn. Extra läkare vid skånska husarregementet 1819; fattigläkare vid Ramlösa hälsobrunn juni–aug. 1820; pensionär i fältläkarkåren 7 maj 1821; tf. provinsialmedikus på Öland s. d.—apr. 1822; bataljonsläkare vid Vendes artilleriregemente 5 nov. 1821 med tur och lön från 20 aug. s. å.; tf. theoretices professor vid veterinärinrättningen i Stockholm 18 juni 1824 (med tillträde 1 okt.); tillika bataljonsläkare vid livgardet till häst 13 dec. 1828, lärare i hippologi vid artilleriläroverket å Marieberg 2 jan. 1830 samt dessutom i militär hygien därstädes 1 nov. 1836; professor vid veterinärinrättningen i Stockholm 1840; därjämte regementsläkare vid Svea artilleriregemente 21 jan. 1848. RVO 1849.

Gift 11 maj 1842 med Anna Charlotta Hård, f. 8 febr. 1804, d 27 nov. 1877, dotter till gruvfogden vid Lumra gruva Anders Hård.

Biografi

B, utbildade sig ursprungligen till läkare. Hans intresse för djurläkekonsten har antagligen väckts genom hans militära tjänstgöring, och hans senare skrifter visa ju även, att hans uppmärksamhet i hög grad om än ej uteslutande var ägnad åt denna sida av veterinärvetenskapen. Det är emellertid icke känt, att B. på något särskilt sätt meriterat sig för den syssla, som tillföll honom, då han efter den vid 1823 års riksdag beslutade utvidgningen av den 1821 upprättade veterinärinrättningen i Stockholm kallades att förestå den ena av anstaltens båda professurer, den teoretiska med undervisningsskyldighet i anatomi och fysiologi. Åt veterinärundervisningen och den militära sjukvården kom B. därefter att ägna sitt återstående liv. Vid sidan av sitt eget ämne skötte han under sin kollegas och chefs, överdirektören S. A. Norlings frånvaro jämväl ofta den praktiska undervisningen vid veterinärinrättningen. B: s skrifter ha ej blivit föremål för någon mera ingående granskning av kompetenta domare. Han intygas emellertid ha varit en mångkunnig, av veterinärvetenskapen, särdeles intresserad man. Såsom lärare var han grundlig och måhända väl fordrande, men han tillvann sig ändock i hög grad sina lärjungars tillgivenhet.

Författare

John Vennerholm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om mjältbrand (Sv. läkaresällsk. handl., Bd 11, 1827, s. 291—336). —¦ Om den bland hästar nu gångbara katarrh (Tidskr. f. läkare o. pharmaceuter, Bd 1, 1832, si. 28—31). — Om epizootisk vattusot med maskar i lefvern och lungorna (ibid., s. 62—64, 134—135, 170—173). — Om koppors ympning på kor (ibid., Bd 2, 1843, s. 143—148). — Hundens vanligaste sjukdomar och deras behandling (Tidskr. f. jagare o. naturforskare, Årg. 2, 1833, s. 615—624, 727—742; även sep.: Sthm 1833 . 27 s. 2: a uppl. Sthm 1851, 48 s.). — Hofbeslagslära. Sthm 1835. — Grundlinier till hippologi eller kunskap om hästens byggnad, natur och behandling. Sthm 1836. 319 s., 5 pl. 2: a öfversedda uppl. Sthm 1852. (4), 356 s., 5 pl. — Undervisning i hästkännedom för korporals-skolorna vid kavalleriet inom fjerde militär-districtet. Sthm 1837. 12: o 48 s. 3:e uppl. Sthm 1850. — Dessutom smärre uppsatser i tidskrifter och tidningar.

Källor och litteratur

Källor: Landtförs vars dep. handl. 21 jan. 1848 (meritförteckn.), RA. — N. Th. Frykholm, Svensk veterinärmatrikel (1909); J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, 2: 1 (1823) o. Suppl. (1835); J. Vennerholm, Det nya veterinärinstitutet (1912); Veterinärhögskolan hundra år (1921).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Samuel Billing, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18221, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Vennerholm.), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18221
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Samuel Billing, urn:sbl:18221, Svenskt biografiskt lexikon (art av John Vennerholm.), hämtad 2024-04-17.