G Oscar Björck

Född:1860-01-15 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1929 – Stockholms stad, Stockholms län

Porträttmålare


Band 04 (1924), sida 540.

Meriter

Björck, Gustaf Oscar, f. 15 jan. 1860 i Stockholm. Föräldrar: gulddragaren Klas Gustav Albert Björck och Augusta Ulrika Pihlgren. Åtnjöt skolundervisning i Beskowska och Klara skolor; började vid tretton års ålder teckna i Konstakademiens, läroverks principskola och. erhöll undervisning i målning av E. Perséus från 1876; elev vid akademiens antikskola 26 mars 1877 och vid modellskolan hösten 1878; erhöll K. medaljen mars 1882; erhöll statens stipendium för figurmålare 20 apr. 1883, förnyat 12 mars 1886; vistades för konststudier utomlands 1883—88. Extra lärare vid Konstakademiens läroverk 1889; innehade åtskilliga förordnanden som professor därstädes under åren 1890—98; kommissarie vid internationella utställningen i Mtinchen 1892; ledamot i kommittéerna för 1893 års världsutställning i Chicago 10 mars 1892—5 dec. 1894, för 1897 års utställning i Stockholm 27 apr.—6 dec. 1894 (ledamot i förvaltningsutskottet och konstkommittén samt kommissarie för konstavdelningen) samt i kommittén för Sveriges deltagande i 1900 års världsutställning i Paris , 16 juli 1897—9 juli 1898; professor vid Konstakademien 1 juli 1898; v. ordförande i kommittén för baltiska utställningen 1914 (chef för konstavdelningen); ledamot av kommittén för världsutställningen i San Francisco 1915; ordförande i kommittén för den svenska konstutställningen i Köpenhamn 1916. LFrKA 1889 (v. preses 14 dec. 1918); RVO 1892; RNO 1897; KV02M 1910; KVOlkl 1914; är dessutom ledamot av danska Konstakademien och Secessionen i München samt innehar ett stort antal utländska ordnar.

Gift 15 okt. 1884 med Ingrid Isaria Karola Boklund, f. 30 maj 1861, dotter till hovintendenten professor Johan Kristoffer Boklund.

Biografi

B. målade i akademiens modellskola prisämnena Lokes fängslande 1880, Gustav Vasa som barn inför kung Hans 1881 och Den förlorade sonens återkomst 1882. Sistnämnda tavla förskaffade honom K. medaljen. Sommaren 1882 tillbragte han på Skagen, målade s. å. Skepparhistorier (två fiskare) och 1883 Skål (porträtt av en kamrat i 1600-talskostym) och sin faders porträtt. Redan under denna tidiga period utmärkte sig B. för en sund, rättfram realism och ett brett, robust behandlingssätt. Våren 1883 begav han sig med statens resestipendium till Paris och därifrån till Skagen, där en krets av betydande konstnärer då var samlad — Kröyer, Ancher, Krogh, Eilif Peterssen m. fl. Under intryck av deras kraftfulla verklighetsstudier målade B. Nödskott — en fiskarhustru med sina barn, lyssnande till nödsignalen utifrån havet. Tavlan utställdes i Stockholm på senhösten s. å. och i Köpenhamn våren 1884, då den blev inköpt för Kunstmuseet. På Skagen målades även friluftsbilden När båten sättes i sjön. Vintern 1883—84 vistades B. i Paris utan att där utföra något större arbete; »man måste först reda alla sina intryck och laga, att man känner sig fullt säker på sig själv och på vad man vill», skrev han till akademien febr. 1884. Sommaren 1884 var han åter på Skagen, vintern 1884—85 i München — där tillkommo ett par porträtt, bland dessa ett av konstnärens hustru, i helfigur, sittande, hållet i dämpad, distingerad kolorit (inköptes år 1922 av nationalmuseum) — sommaren 1885 tillbragtes i Paris, hösten i Venedig, där han målade Grönsakstorg — till .sista penseldraget utförd ute på platsen — Venezianska skomakare m. fl. studier, varefter färden gick till Rom. Där upptogs han hela vintern av Susanna — en stor modellmålning, ett kallt och skickligt studieprov (köptes av Aug. Röhss och skänktes till Göteborgs museum). B. hemsände även som stipendiatarbete till akademien en kopia efter ett av van Dyck målat porträtt, besökte så Paris våren 1886 och tillbragte sommaren i Gréz, där han bl. a. målade ett nytt porträtt av sin hustru, deltta utfört i friluft, återvände uppfriskad till Rom och målade där Romerska smeder med dristigt ljusstudium och kraftig behandling av de halvnakna figurerna i den tredubbla belysningen av eldsken från härden, dagsljus framifrån och en solstråle, som faller in genom en glugg i muren (galleriet i Washington, ett förberedande exemplar i Furstenbergska samlingen i Göteborgs museum). En Ateljéscen från samma vinter föranledde akademiens råd att »uppsöka annan, för hans utveckling gynnsammare studieort, företrädesvis Paris». Han hamnade emellertid i Venedig (juni 1887), målade Veneziansk saluhall med figurer i naturlig storlek (nationalmuseum, f. n. deponerad i Örebro museum), den lilla koloristiskt raffinerade Lördagsmässa i S. Marco m. m. Efter ännu en sommar på Skagen återkom han till Stockholm hösten 1888, där han nästan omedelbart bands vid akademien som lärare; sedan 1908 har han förestått den ena av dess båda målningsateljéer.

Bland B: s målningar efter hemkomsten äro att nämna I fiskboden (1890), Middagsfodring i ladugården (s. å.; nationalmuseum), Jägaren (1891, inköpt av nationalmuseum 1915), och Ladugårdsinteriör (1893; köptes av prinsregenten Luitpold av Bajern), landskapsstämningar: Åskmoln (1892), Motiv från Eskilstunatrakten (åkerfält i uppdragande oväder; s. å.; i prins Eugens samling), Slättmotiv från Skåne (1906; riksdagshuset), Svanor (parkmotiv; s. å.) och Stockholm från Valdemarsudde (vintereftermiddag; 1907; liksom den föregående på Trollenäs) samt dekorativa målningar: Venus och amoriner (plafond på Trollenäs; 1893), tio kompositioner i operakällarens matsal (nymfer, satyrer, backanttåg; 1894—95), Vadstena slott (aftonstämning; 1902; i norra realläroverket, Stockholm), Parkutsikt (1907; Dramatiska teaterns vestibul). De dekorativa målningarna i operakällaren blevo ur sedlighetssynpunkt föremål för hetsiga angrepp, som dessa ej utmanande målningar i själva verket alls ej gåvo anledning till och som föranledde Viktor Rydbergs inlägg »Om nakenhet och klädselsätt».

Framför allt har B. emellertid varit upptagen av porträttmålning. Han har målat en hel rad, än officiella, än intima porträtt. I regel utmärkas de av fasthet i greppet samt trygg och säker behandling. Personkaraktäristiken är rättfram, ofta nog kan den vara fyndig, träffsäker och inträngande. Ibland är ett måleriskt problem löst med energi och. skicklighet. Belysande för B:s porträttkonst i dess olika grenar äro de olika porträtten av konstnärens hustru (förutom de redan nämnda ett i knästycke vid pianot i ljusbelysning, 1889, och ett i helfigur i dubbel belysning från två fönster, 1891; Göteborgs museum), Gunnar Wennerberg (1889), »barnen Janse» (gruppbild 1891), friherre J. Nordénfalk (1892; konstakademien), fru Charlotte Clason (s. å.), fabrikör P. O. Åkerlund (s. å.; liksom det föregående ett av konstnärens allra bästa), Alf Wallander (humoristiskt karaktäriserad; 1893), professor J. G. Agardh (s. å.; skandinaviska kreditaktiebolaget i Malmö), excellensen K. Lewenhaupt (1895; utrikesdepartementet), konung Oskar II (flera olika porträtt, helfigur på Drottningholm, 1891, knästycke, som tillhört kejsar Vilhelm II, 1892, knästycke på Skokloster, 1893, knästycke i kröningsdräkt, Stockholms slott; 1897 — en förberedande skiss i helfigur, 1896; i prins Eugens samling), prins Eugen (vid staffliet; 1895; nationalmuseum), E. Thiel (1899; Thielska galleriet), Gustav V som kronprins (1900; Stockholms slott), fru Olga von Heidenstam (s. å.; Köpenhamns kunstmuseum), Verner von Heidenstam (stående på sin veranda på Djursholm med utsikt över landskap i sommaraftonstämning; s. å.; Göteborgs museum, en förberedande studie i prins Eugens samling), Dagmar Möller (helfigur; 1903), självporträtt (1903), friherrinnan Anna Trolle (två olika; s. å.), prinsessan Ingeborg (1904), fru G. Juel-Westrup (1906), fröknarna Midling (grupp; s. å.), kronprinsessan Margareta (två olika; 1909), Gustav Fredrikson (1909; två olika, det ena i Dramatiska teatern, det andra i Malmö museum), professor V. Leche (1910; Stockholms högskola), konstnärens döttrar (1910 och 1911), bankir Louis Fraenkel (1911; Stockholms handelsbank), Arvid ödmann (i Romeos roll; 1912; musikhistoriska museet), mrs L. Harding (1913), doktor Lindahl (1914; Malmö stadsfullmäktige), generaldirektör K. Linroth (1915; medicinalstyrelsen), arkitekten, generaldirektör Karl Möller (1917; byggnadsstyrelsen), direktör G. Eklund (1920), självporträtt (s. å.) m. fl. Även i Danmark och Finland har B. utfört en del porträtt.

Författare

G. Nordensvan.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden. — Eckl.-dep. handl. 1 juli 1898 (meritförteckn.), RA; Handl. i Konstakademiens arkiv. — G. Nordensvan, Sv. konst och sv. konstnärer i nittonde århundradet (1892); Små konstböcker. N:o 16. Oscar Björck (1913).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Oscar Björck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18281, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Nordensvan.), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18281
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Oscar Björck, urn:sbl:18281, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Nordensvan.), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se