Gustaf Björnram

Född:1746 – Finland (i Savolax)
Död:1804-03-28 – Stockholms stad, Stockholms län

Mystiker, Tolk


Band 04 (1924), sida 668.

Meriter

Björnram, Gust af, f. 1746 (3?) i Savolaks, d 28 mars 1804 i Stockholm. Föräldrar: löjtnanten Per Björnram och Anna Margareta Amnorin. Åtnjöt skolundervisning; student i Åbo 1768. Överflyttade till Stockholm; informator för guldsmeden Per Zethelius' barn; återvände till Finland, där han skall ha varit verksam som advokat; återvände till Stockholm och uppges där ha innehaft lägre befattningar vid krigsmakten; handsekreterare hos hertig Karl; tolk (translator) i finska språket 24 aug. 1780; antagen till konungens tolk å kustflottan med 400 rdr sp. i lön 13 mars 1781; erhöll protokollssekreterares titel 4 apr. s. å.

Gift 15 nov. 1787 med Anna Botilda Thorsman, f. 14 sept. 1771, d 11 nov. 1837, dotter till överinspektören vid sjötullen i Visby Johan Peter Thorsman och omgift med assessor Jakob Dubbe.

Biografi

Efter avskedet frän. sin militära tjänstgöring fann B. i Stockholm en blygsam utkomst genom informatorsverksamhet och renskrivning, bl. a. av handlingar rörande frimureriet. Härigenom kom han i beröring med höga frimurare, särskilt Elis Schröderheim, och synes då ha kommit på idén att för egen vinning begagna sig av tidens ockulta intressen och vidskepelse. Han tyckes ha varit en tarvlig och obegåvad person men ägde en viss förslagenhet, vilken han också väl behövde, då hela hans »kunskap» bestod i en del signerier och trollkonster, som han lärt i Finland. Genom Schröderheim blev han införd hos Gustav III. Denne synes ha trott på hans andebesvärjelser och förutsägelser om kommande tilldragelser. Bland de förra omtalar L. von Engeström en, som ägde rum i Kärnbo kyrkoruin vid Gripsholm i närvaro av konungen, J. G. Oxenstierna och G. J. Adlerbeth. Livmedikus S. A. Hedin har lämnat en berättelse om en annan, i Lovö kyrka, då konungen också var närvarande jämte hovstallmästaren A. F. Munck, Schröderheim och tre andra. Av Hedins skildring framgår, att det hela var ett medelst tygstycken och masker, föreställande spöklika personer, samt genom magisk belysning av B. skickligt anordnat bedrägeri. »Ehuru jag sett hela tillställningen», tillägger Hedin, »kan jag ej neka till att detta spektakel hade något imponerande», och märkligt är, att till och med sådana klarsynta män som Schröderheim och K. A. Ehrensvärd, vilken var med vid en av B: s nattliga andeseanser på Johannes kyrkogård, läto lura sig av eller mer eller mindre trodde på B: s konster. Även i hertig Karls ynnest stod han en tid högt. Det var på hertigens förord, konungen 1781 ansåg sig kunna förläna B. protokollssekreterares heder och värdighet, »då hans föresats bliver oföränderlig att aldrig söka någon befordran inom kansliet». I frimurarorden erhöll han ett ämbete, men han var folkskygg och synes icke ofta ha tagit del i dess sammankomster. Sedan hans spådomar om änkedrottning Lovisa Ulrikas av Gustav III otåligt avvaktade död ej slagit in och Hedin avslöjat hans knep, var hans stjärna i sjunkande. Under sina sista år levde han ett fullkomligt enstöringsliv, omspunnen av rykten, som berättade om hans förbund med den onde och hans farliga trollmakt. Som ett vittnesbörd om hans hänsynslöshet må nämnas, att lian redan under natten efter sitt bröllop övergav sin hustru och rymde med en del av hennes bröllopsgåvor. Hans verksamhet som ordens- vurm och andebesvärjare är emellertid en kulturbild, som ej bör förgätas i det Gustavianska tidevarvets historia.

Författare

C. FORSSTRAND.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Kanslikoll. prot. 24 aug. 1780; prot. i inrikes civila ärenden 13 mars och 4 apr. 1781; G. G. Adlerbeth, Hist. anteckningar, 1 (1892); L. von Engeström, Minnen o. anteckningar, . 1 (1876); Finlands minnesvärde män, 2 (1855—57); E. Schröderheim, Skrifter till Gustaf III:s historia, 2: a uppl. (1892).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Björnram, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18330, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. FORSSTRAND.), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18330
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Björnram, urn:sbl:18330, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. FORSSTRAND.), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se