Johan Adolf Bladin

Född:1856-10-23 – Bladåkers församling, Uppsala län
Död:1902-06-21 – Bladåkers församling, Uppsala län

Analytisk kemist


Band 04 (1924), sida 746.

Meriter

Bladin, Johan Adolf, f. 23 okt. 1856 i Bladåkers församling, d 21 juni 1902 därstädes. Föräldrar: bruksinspektören Lars Adolf Bladin och Hedvig Karolina Westin. Genomgick Uppsala b., allmänna läroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 1 juni 1876; student i Uppsala ht. 1877; fil. kand. 30 maj 1882; fil. lic. 26 apr. 1888; disp. 12 dec. s. å.; fil. doktor 31 maj 1889; vistades såsom innehavare av riksstatens mindre resestipendium våren och sommaren 1894 för kemiska studier i Tyskland, företrädesvis i Berlin. Amanuens vid institutionen för allmän och analytisk kemi 1 jan. 1885—30 juni 1886 samt 1 juli 1889—31 dec. 1897; docent i kemi i Uppsala 21 dec. 1888; tjänstledig vt. och ht. 1898 samt vt. 1899; laborator vid Lunds universitet 15 febr. 1900. — Ogift.

Biografi

B. har gjort sig ett bemärkt namn inom den kemiska vetenskapen genom sin upptäckt av triazol- och tetrazolföreningar och sina vackra undersökningar över hithörande kemiska föreningar. På 1870-talet hade A. von Baeyer i München uppvisat, att å ena sidan färgämnet indigo, å andra sidan åtskilliga inom medicinen högt skattade växtbaser innehålla en komplex av kolatomer och en kväveatom, sammanslutna i en ring, och hade uppfunnit metoder att med konst framställa dylika föreningar. Särskilt på 1880-talet började med anledning härav fackmännen att ivrigt söka efter konstprodukter, som kunde användas såsom läkemedel, och i synnerhet sådana, som kunde ersätta det dyrbara kininet med billigare feberfördrivande medel. Den mest upp- märksammade produkten av detta arbete torde vara det av L. Knorr i Jena upptäckta antipyrinet. Detta innehöll en ring av tre kolatomer och två kväveatomer. Att införa tre kväveatomer i ringformig bindning hade icke lyckats, och utsikterna till en sådan uppgifts lösning syntes minimala. Det väckte därför stort intresse, då B. på ett jämförelsevis enkelt, sätt framställde föreningar, innehållande femlediga ringar med icke blott tre utan t. o. m. fyra kväveatomer, Föreningarna visade sig besitta i teoretiskt hänseende mycket egendomliga, oväntade egenskaper, om de också icke fått någon användning på grand av fysiologiska verkningar. Det område av kemien, inom vilket B: s undersökningar föllo, har emellertid sedan blivit föremål för ivrig bearbetning av talrika forskare och intager numera ett avsevärt rum inom den kemiska litteraturen. — B: s hälsa bröts i förtid, och han blev därför ej i tillfälle att infria de löften om en fortsatt framgångsrik verksamhet, som hans tidigare arbeten gåvo.

Författare

O. WlDMAN.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om inverkan af cyan på para- och ortotoluidin (VA Öfversigt, Årg. 40, 1883, N:o 6, s. 55—62). — Om inverkan af cyan på metatoluidin (ibid., N:o 10, s. 13—15). — Om aromatiska ortodiaminers cyanföreningar (ibid., Årg. 41, 1884, N:o 6, s. 37—51). —¦ Om några ur ¦clicyanfenylhydrazin härledda föreningar (ibid., Årg. 42, 1885, N: o 6, s. 149—157). — Om fenyltetrazolföreningar (ibid., N:o 9, s. 13—19). — Om cymols oxidation och s. k. nitrocymol (ibid., Årg. 43, 1886, s. 85—93; tills, med O. Widman). — Om fenylmetyltriazolföreningar (ibid., s. 253—259). ¦— Studier öfver aromatiska ortodiaminers och fenylhydrazins cyanadditions-produkter. Upps. 1888. 80 s. (Gradualavh.; även i UUÄ 1889.) — Om några 'nya triazolderivat (VA Öfversigt, Årg. 46, 1889, s. 139—152). — Om bisfenyl-metyltriazol (ibid., s. 153—156). — Om amidoximer och azoximer inom triazol-och tetrazol-serierna (ibid., s. 339—354). — Om ditriazolföreningar (ibid., s. ¦647—654). — Om oxidation af fenylmetyltriazolkarbonsyra. 1. n-fenyltriazol-karbonsyra. 2. Fenvltriazoldikarbonsyra och «-fenyltriazolkarbonsyrans konstitution (ibid., Årg. 47, 1890, s. 295—304, 465—472). — Om fenyletyl-, fenyl-propyl- och fenylisopropyltriazolföreningar (ibid., Årg. 48, 1891, s. 309— 324). — Om dicyanfenylhydrazins kondensationsprodukter med alifatiska aldehyder (ibid., s. 549—558). — Om inverkan af acetättiketer på clicyanfenylhydrazin (ibid., s. 559—570). — Om triazol (ibid., Årg. 49, 1892, s. 135—144). — Om tetrazol (ibid., s. 207—213). — Ueber Triazol- und Tetrazol-verbindungen. Upps. 1893. 4: o (4), 143 s. (Nova.acta R. soc. scient. Upsal., Ser. 3, Vol. 16, N:o 3.) — Om oxidation af azimidotoluol (VA Öfversigt, Arg. 50, 1893, s. 571—588). — Thiele's undersökningar öfver nitro- Och amidoguanidin (Sv. kem. tidskr., Arg. 8, 1896, s. 8—12, 26—28; ref.). — Något om tetrazolföreningar (ibid., s. 66—71, 83—85). — Flertalet av de i VA Öfversigt publicerade uppsatserna ingå därjämte i Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft, 1885—1893.

Källor och litteratur

Källa: Universitetskanslerns avgjorda ärenden, Lund, 15 febr. 1900, RA.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Adolf Bladin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18356, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlDMAN.), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18356
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Adolf Bladin, urn:sbl:18356, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlDMAN.), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se