Johan Arent Bellman

Född:1664 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1709-11-28 – Stockholms stad, Stockholms län

Retoriker


Band 03 (1922), sida 106.

Meriter

1. Johan Arent Bellman, f. 1664 i Stockholm (döpt 7 febr.), d 28 nov. 1709 därstädes. Föräldrar: skräddarmästaren Martin Bellman och Barbara Klein. Elev vid Tyska skolan i Stockholm; innehade tillika avlönad anställning. vid hovkapellet; student i Uppsala 24 apr. 1678; disp. 15 maj 1686 (Primogenitura praisertim Hebreeorum breviter exposita; pres. G. Peringer) och 5 juni 1690 (De sermone humano; pres. P. Lagerlööf); frånvarande promoverad till fil. magister 10 dec. 1691 under vistelse i Finland. Adjunkt i filosofiska fakulteten 1694 (erhöll lön 1697); anträdde jan. 1698 såsom följeslagare åt framlidne riksrådet Klas Flemings son Herman en utrikes resa, som varade i två och ett halvt år och utsträcktes till Danmark, Tyskland, Nederländerna, England, Frankrike och Italien; eloquentise professor vid Uppsala universitet 27 juni 1700 (tillträdde 21 aug.); universitetets rektor juli—dec. 1704.

Gift 4 febr. 1704 med Katarina Elisabet Daurer, f. 3 aug. 1687, d 5 okt. 1709, dotter till assessorn i kommerskollegium Jakob Daurer.

Biografi

B. var av naturen rikt begåvad. Hans ovanliga språkskicklighet, särskilt hans färdighet i latin, som skulle bliva hans egentliga livsuppgift, röjdes tidigt, och det berättas, att han redan vid tolv års ålder i Stockholm höll en latinsk oration. Lika framstående var hans begåvning både som sångare och musiker, och efter sitt första framträdande i hovkapellet fortsatte han som student att idka musik både i Uppsala och Stockholm. Då B. med sin vittra och musikaliska läggning även förenade en ren och öppen karaktär och ädla tänkesätt, förvärvade han många : gynnare och den medellöse skräddarsonen, som efter faderns död dessutom fick sörja även för moder och syskon, saknade därför ej understöd. Av stor betydelse för B:s bildningsgång var hans långa utländska resa, som förde honom genom Europas förnämsta kulturländer. Under denna skrev han en utförlig dagbok, som numera icke kunnat återfinnas men förelåg för Joh. Upmarck, då denne år 1710 över sin i sorgen över hustruns död bortryckte vän höll sitt ur alla synpunkter vackra minnestal. Upmarck skildrar efter dagboken ganska utförligt resans förlopp och framhåller, hurusom B. ej försummade något tillfälle att hämta lärdom eller bildning. Särskilt prisar Upmarck honom därför, att han — i motsats till många andra — kommit hem från utlandsresan lika ädel, oförvitlig och älskvärd, som han var, när han for ut. Några bevarade brev från resan bestyrka det intryck av B: s personlighet, som erhålles genom Upmarcks minnestal. Jämte sin forne lärare och företrädare i ämbetet P. Lagerlööf och sin jämnårige vän Upmarck bildar B. det triumvirat av utmärkta latinska vältalare, som vid övergången mellan det sjuttonde och adertonde århundradet gjorde Uppsala universitet framför andra frejdade lärosäten i Europa till den stilrena vältalighetens förnämsta skola. B:s undervisning som professor gick förnämligast ut på inövning och fullkomning av den latinska språkskickligheten. Hans föreläsningar bestodo därför mest i grammatisk analys och kommentar av för ändamålet lämpade romerska auktorer. Någon filologisk textutgivnings verksamhet utövade han icke. Antagandet, att B. skulle ha varit den anonyme utgivaren av den upplaga av Quintilianus' »Dialogus de oratoribus», som utkom i Uppsala 1706 — vilket uppträder redan i A. A. von Stiernmans Bibliotheca Svio-Gothica — är till fullo vederlagt av H. Forssell i hans »Minne af E. Benzelius d. y.» (s. 203). Att döma av några under B:s presidium ventilerade disputationer var hans intresse emellertid riktat även åt »antikviteterna», varom titeln på ett nu förlorat arbete av honom i handskrift också vittnar. Utom latinska tillfällighetsdikter (dedikationer och dylikt) skrev B. även utmärkt svensk vers, varav dock numera intet finnes i behåll. I synnerhet berömmes av Upmarck det sorgekväde, som B. författade på svenska vid sin fästmö professorsdottern Katarina Fornelia's död år 1697. Gärna instämmer man i Atterboms yttrande om B:s svenska författarskap: »Märkvärdigt skulle tvivelsutan vara att även av denne Bellman se något skaldeprov på vårt modersmål.»

Författare

A. Nelson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från B. till Edvard Gyldenstolpe 1699 och till Laur. Norrmannus 1693--99 förvaras i Uppsala universitetsbibliotek (sign. F. 205 och G. 191).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. och program: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, etc, 1 (1778) och E. Meyer, Program utg. vid Upsala universitet 1701—1854 (1908); b) övriga skrifter: Ad Deum ter opt. max. sollemnis gratiarum actio simulque ad regem augustissimum Carolum XII. lasta adclamatio, ob victoriam omnis memoria; gloriosissimam prope Narvam d. XII Cal. Dec. MDCC de Moscovitis reportatam, ex decreto senatus acad. Upsal. d. VIII Idus Febr. MDCCI in ;£dis Gusta-vianai aud. maj. publicå panegyri facta. Sthm [1701]. 4: o 13 bl. — Justa parentalia piis manibus incomparabilis olim viri juvenis virtutumque perinde ac natalium splendore vere illustris Dni. Caroli Caspari Wrede, comitis ... oratione funebri postridie exsequiarum d. XIV Cal. Dec. anni MDCCI. in acad. Upsal. aud. Gust. maj. exhibita. [Sthm 1701.] Fol. 12 bl. — [Bref till J. G. Sparfwenfeldt, dat. Paris "/20 febr. 1699] tr. hos C. C. Gjörwell, Nya svenska biblioteket, Bd 1:2, 1762, s. 62—64. — [Instruktion för Herman Flemings undervisning, dat. Stockholm 12 dec. 1696] tr. hos P. .Wieselgren, DelaGard. archivet, D. 9, 1837, s. 54—56.

Översatt: [M. Boutauld], Wishetenes råd, thet är En kort summa af Salomons reglor och läro-språk, högnödige för en menniskia til at wis-ligeu sig förhålla. Jemte korta betracktelser öfwer samma reglor. Af frant-zöskan i swenska tungmålet öfwersatt. Sthm 1696. 12: o 305, (3) s. 2: a uppl.: af förra tryckfehlen renad, och med Confucii, then chinesiske philo-sophi, sede-läror formerad. Sthm 1707. 12: o -293, (23) s. Annan uppl. Sthm 1723. 12: o 323 s. 3:e omarb. uppl. under titel: Wishetens råd eller en kort sammanfattning af Salomos reglor och lärospråk, jemte korta betraktelser öfwer samma reglor. Nyttiga för menniskorna att känna, för att sig vvisligen förhålla. Sthm 1866. 152 s. (Samtliga uppl. arion.)

Handskrifter: Av A. A. von> Stiernman, Bibliotheca Svio-Gothica, IV: 2 (handskr. i UB, sign. U. 203),. omtalas såsom i hans ägo befintligt ett på svenska avfattat manuskript av B. över ämnet: 'Antiquitates Romanse duabus. absoluta; partibus, scilicet, quse ad urbem pertinent et qua; ad populum',. men detta synes likasom den ovan omtalade' dagboken under B: s utländska, resa ha gått förlorat. Förlorade äro likaledes manuskripten, till';hållna tal, såsom den av R. von der Hardt i Holmia literata omnämnda 'Oratio paren, talis in obitum illustrissimi herois, comitis Benedicti Oxenstierna, senatoris primi & cancellarias praesidis. Upsalise publice dicta'.

Källor och litteratur

Källor: Minnestal över B. av J. Upmarck, Sthm 1710, omtr. i Chr. Nettelbladt, Memoria virorum in Suecia eruditissimorum rediviva, 2 (1729); G Gezelius, Försök til et biogr. lexicon, 1 (1778); Biogr. lexikon, 1 (1874); C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 2: 1—2 (1908, 09); P. D. A. Atterbom, Minne, öfver Carl Michael Bellman (1852); [R. von der Hardt,] Holmia literata auctior et emendatior (1707), s. 78; C. J. Lundvall, Om romerska vältaligheten vid Upsala universitet under 17: de och 18: de seklerna (HA Handl., D. 16, 1841); T. Norlind, Allm. musiklexikon, 1 (1916); dens., Sv. musikhistoria, 2: a uppl. (1918).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Arent Bellman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18443, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Nelson.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18443
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Arent Bellman, urn:sbl:18443, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Nelson.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se