Meriter

Berg, Anders, f. 3 jan. 1791 i Söderhamn, d 13 jan. 1860 i Över- och Yttergrans församling. Föräldrar: handlanden och rådmannen i Söderhamn Anders Ersson Berg och Greta Stina Wallström. Student i Uppsala 21 juni 1809; disp. 9. maj 1810 (De ridiculo, p. III; pres. D. Hwasser); fil. kand. 25 mars 1815; ,disp. 3 maj s. å. (Specimen scriptorum rerum Svecicarum medii potissimum sevi ex collectionibus Nordinianis; pres. E. M. Fant); fil. magister 15 juni s. å.; avlade prästexamen 5 juni 1816; prästvigd 10 juni s. å. V. rektor vid Jakobs skola i Stockholm 21 nov. 1815–30 apr. 1816; komministersadjunkt i Klara församling 9 juli 1816–30 apr. 1818; kateket i Nikolai församling i Stockholm 9 sept. 1817; avlade pastoralexamen i Uppsala 24 febr. 1819; bataljonspredikant vid livgardet till häst 27 mars s. å.; pastorsadjunkt i Adolf Fredriks församling 4 apr. 1820; regementspastor vid nyssnämnda regemente 11 juni 1822; kyrkoherde i Över- och Yttergran 6 maj 1830 (tillträdde s. å.); v. kontraktsprost jan. 1834; kontraktsprost 27 dec. 1844. Ledamot av Svenska bibelsällskapet 1818, av Sällskapet för växelundervisningens befrämjande 1827 och av Samfundet pro fide et christianismo 1830; LVO 1854.

Gift 10 aug. 1828 med Erika Margareta Gäverberg, f. 24 mars 1801, d 23 febr. 1859, dotter till magister Erik Gäverberg.

Biografi

B. var studie- och promotionskamrat med flera bland de ledande Uppsalafosforisterna och tillhörde under sin tjänstgöringstid i Stockholm den krets yngre prästmän, som samlades kring Karl Fredrik Dahlgren och jämte honom voro medlemmar av Manhemsförbundet. Där kom han i beröring med K. J. L. Almquist, och hans förhållande till denne blev än mer förtroligt genom Johan August Hazelius, för vilken B., som en tid bodde i dennas föräldrars hus och var trogen umgängesvän i familjen, fattat en svärmisk vänskap. Med Almquist deltog B. 1817 jämte svedenborgaren överstelöjtnant M. Sturtzenbecher och pastorsadjunkten A. J. Cnattingius i stiftandet av det religiösa diskussionssällskapet Manna samfund, som under de närmast följande åren — vida mer än Manhemsförbundet — blev en centralpunkt för de almquistska idéernas utformning och spridande inom en liten men hängiven lärjungekrets. I de av Swedenborgs läror påverkade religionssamtalen inom Manna samfund var B. jämte Almquist, Sturtzenbecher och Hazelius till 1823 en bland de allra flitigaste deltagarna och tog av dem starka intryck, märkbara bl. a. genom den varma känslan och innerligheten i hans predikningar, men mot Swedenborgs läror förhöll han sig rätt kritisk, och han blev, trots all personlig beundran för Almquist, ingalunda någon slavisk eftersägare av dennes nya poetisk-idylliska religionsförkunnelse. Hans brevväxling med Almquist och Hazelius innehåller värdefulla bidrag till kännedomen om Almquists litterära verksamhet och allmänna åskådning under tiden före dennes bekanta flyttning till Värmland 1824. Kort efter denna uppmanade Almquist ehuru utan resultat B. att söka ett pastorat i närheten av hans och hans kamraters hemvist, så att han skulle kunna bliva koloniens själasörjare. — Om B. på äldre dagar yttrar hans prästerlige minnestecknare, att han utmärkte sig för stor vänlighet och gästfrihet och att hans hem var ansett som »en blomstergård, dit mycken ungdom samlades från när och fjärran.»

Författare

Verner Söderberg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Notationes de regina Sabaea et situ Saba? controverso. Upps. 1818. 4: o 2 bl, 10 s. (Diss, resp. Joh. Ol. Forssén.) — Tal vid escadrons-predikanten Nils Henrik Hjortoffs begrafning i Hedvig Eleonora kyrka, d. 16 jan. 1827 (Minne af escadrons-predikanten Nils Henrik Hjortoff, Sthm 1827, s. 3—12). — Jesu korssgestalt en christens rätta själsgestalt, framställd i en predikan på långfredagen 1826, uti enkhus-kyrkan. Sthm 1827. 15 s. — Jesu dop med helig ande och med eld, framställdt wid en judisk ynglings döpelse. Sthm 1827. 14 s. — Tal vid Svenska bibel-sällskapets allmänna sammankomst på stora börs-salen i Stockholm d. 7 april 1827. Sthm 1827. 20 s. — Vid vaktmästaren vid könungens lif-garde till häst herr Carl Frans Reymans jordfästning, i Hedvig Eleonora? kyrka, d. 21 mars 1828. Sthm 1828. 7 s.

Källor och litteratur

Källor: Uppsala domkapitel till K. M:t 21 apr. 1830 samt militaria: ansokn. om regementspastors- och bataljonspredikantssysslor (meritförteckn.), KA; brev till B. från C. J. L. Almquist och B:s brevväxling med J. A. Hazelius samt Handl. om Manna samfund, allt i Nord. museets arkiv. — J. E. Fant & A. Th. Låstbom, Upsala ärkestifts herdaminne, 1 (1842) samt L. Nyström, Upsala ärkestifts herdaminne, Ny följd, . 4 (1893); C. O. Roos, Minnesteckningar vid prestmötet i Upsala 1865 (Prot. o. handl rör. prestmötet i Upsala 1865).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18533, Svenskt biografiskt lexikon (art av Verner Söderberg.), hämtad 2024-05-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18533
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Berg, urn:sbl:18533, Svenskt biografiskt lexikon (art av Verner Söderberg.), hämtad 2024-05-07.