Meriter

Berg, Bengt Magnus Kristoffer, f. 9 jan. 1885 i Kalmar. Föräldrar: läroverksadjunkten Bengt Johan Fabian Berg och Oda Angeldorff. Elev vid h. allmänna läroverket i Kalmar ht. 1894—vt. 1902; har studerat vid zoologiska museer i in- och utlandet. — Ogift.

Biografi

Driven av ett brinnande intresse för den svenska djurvärlden, särskilt fåglarna, ägnade sig B., sedan han lämnat skolan, åt konservatorsyrket, vars hemligheter han inhämtade hos en så skarpsynt iakttagare som konservator G. Kihlén i Göteborg. Han deltog med denne i en Lapplandsfärd och visade sig snart själv såsom en framstående och skicklig samlare med god blick på det biologiska området. Genom sin konservator- och samlarverksamhet kom han i förbindelse med den tyske ornitologen professor A. König i Bonn, vid vars stora fågelmuseum han en längre tid var anställd såsom assistent med uppgift särskilt att ordna och uppställa biologiska grupper, belysande fåglarnas liv. Inom kort började han även fotografera fåglarna i deras naturliga omgivning och har häri vunnit en överlägsen skicklighet. På grund av sin under långa och tålmodiga studier förvärvade kännedom om fåglarnas vanor här han lärt sig att komma dem nära utan att skrämma dem och sä blivit i stånd att välja de situationer i deras hemliv, som han vill återgiva. Hans bilder bliva härigenom ej slumpskott, som så ofta förut varit fallet vid fågelfotografering, ehuru visserligen även före honom funnits utmärkta fågelfotografer, såsom Ch. och R. Kearton och F. Chapman. Då B. från början arbetat med goda fotografiska apparater och alltmer utvecklat även sin fotografiska teknik, har han aldrig riskerat att behöva framlägga något undermåligt. Redan hans förstlingsarbete på fågelfotograferingens område, »Måseskär» (= Kåreholm vid Ölands ostkust), företedde ett obestridligt mästerskap. Därefter följde »Tåkern», som på sitt sätt är en monografi över denna märkliga sjös rika fågelliv, särskilt under vår- och sommarmånaderna. Nästa gång valde B. åter ett ämne från kustfaunan, i det att han skildrade, vårt enda fågelberg i Östersjön, Stora Karlsö, med dess sillgrisslekoloni, tordmular osv. Det som i detta arbete tilldrog sig kännares största uppmärksamhet var, att B. lyckats överlista en så utomordentligt skarpsynt fågel som pilgrimsfalken och lämna intima bilder ur dess livshistoria. Han började sedan en rad smärre monografier över »sällsynta fåglar» eller snarare dessas liv under den tid de vistas på fortplantningsplatsen. Att B. i denna serie lyckats giva utmärkta bilder på nära håll även av den ytterligt försiktiga grågåsen, är ett synnerligen slående bevis för hans överlägsna teknik. På annat sätt framträder hans förmåga att komma fåglarna in på livet i den tilltalande berättelsen »Min vän fjällpiparen». Den text, som i B:s fågelböcker åtföljer bildmaterialet, visar hans bästa egenskaper som författare. B: s sista hittills utkomna fågelarbete bär namnet »Hägrar och storkar» men behandlar även en del andra mera sällsynta skånska fåglar. Under förberedelserna för detta verk började B. med bästa resultat framställa även filmer, belysande fåglarnas liv. Hans landskapsskildringar äro synnerligen målande och dock fria från all omständlighet och svulst. Likaså flyter hans teckning av fåglarnas liv lugn och klar. Han lyckas framställa dem helt naturtroget och med en värmande medkänsla, fri från allt pjosk, samt förstår att belysa deras handlingar och klarlägga deras »tankegång» utan att taga sin tillflykt till den naturvidriga antropomorfisering, som ej sällan vanställer populära djurskildringar. — Vid sidan av sin verksamhet som fågelskildrare i bild och ord har B. vunnit en vidsträckt popularitet som romanförfattare. På detta område framträdde han först med vildmarksskildringar i Kipling's och Jack London's stil. I lapplandsteckningen »Genezaret» (1912) väckte han uppseende genom sin friska, impulsiva stil, sin omedelbara förståelse av halvvakna primitiva själstillstånd och kanske icke minst genom sin realism. Världskriget och därav härflytande samhällsförhållanden ha avlockat B. aktuella samtidsskildringar i romantiserad form, vilka vunnit stor spridning. — B:s mor Oda Berg (f. 1853), en dotter till den bekante journalisten, kyrkoherden Kristoffer Angeldorff, var 1897 prisdomarinna vid en i Kalmar anordnad utställning av slöjdalster, avseende att förbereda utställandet av dylika vid Stockholmsutställningen s. å. och har sedan 1899 varit verksam för hemslöjdens befrämjande i Kalmartrakten såsom ledarinna av Kalmar läns södra hushållningssällskaps slöjdmagasin och den drivande kraften inom den av henne stiftade Hemslöjdsföreningen. I sin outtröttliga verksamhet för hemslöjdens befrämjande har hon städse letts av tanken, att återuppväckandet av slöjdskickligheten hos befolkningens bredare lager i främsta rummet skulle avse att tjäna hemmens eget behov i dagligt bruk.

Författare

E. Lönnberg; Sverker Ek.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt M K Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18535, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lönnberg; Sverker Ek.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18535
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt M K Berg, urn:sbl:18535, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Lönnberg; Sverker Ek.), hämtad 2024-04-25.