G Ruben G:son Berg

Född:1876-05-08 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län
Död:1948 – Matteus församling (AB-län), Stockholms län

Författare, Litteraturvetare


Band 03 (1922), sida 369.

Meriter

Berg, Gustaf Ruben Gustafsson, f. 8 maj 1876 i Nyköping. Föräldrar: läroverksadjunkten, fil. doktor Karl Gustav Gustafsson och Nanna Berg. Genomgick Nyköpings h. allmänna läroverk; student därstädes 11 juni 1894; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 29 maj 1897; fil. lic. 30 okt. 1901; disp. 27 maj 1903; fil. doktor 29 maj s. å. Litteratur- och teaterrecensent i Uppsala nya tidning 1896—1900; medarbetare i Nordisk familjeboks redaktion hösten 1902—hösten 1918 och ånyo från 1 okt. 1921 och har jämte fil. doktor V. Söderberg redigerat bokstäverna P—R av detta arbete; docent i nysvensk stilistik och litteratur vid Stockholms högskola 12 juni 1906—31 maj 1920; ledamot av folkbildningsförbundets styrelse sedan 1910; har tjänstgjort som föreläsare vid Stockholms borgarskola och arbetarinstitut och har därjämte föreläst flerstädes, bl. a. i Åbo, Helsingfors, Trondhjem, Köpenhamn och Kristiania; teateranmälare i Aftonbladet aug. 1918; granskningsman i statens biografbyrå sept. s. å.; sekreterare i Sällskapet Idun 2 dec. 1921. LSkS 1909; Finl-FrKSkl 1918.

Gift 8 juni 1903 med fil. kand. Ingrid Jenny Kristina (Stina) Wittrock, f. 21 febr. 1878, dotter till professorn Veit Brecher Wittrock.

Biografi

Vid tiden omkring sekelskiftet var B. mycket skönlitterärt verksam. Under pseudonymen Lennart Hennings utgav han ett par dikt- och novellsamlingar. År 1919 bar han åter framträtt som skald, med en diktsamling »September», det av kritiken mest uppmärksammade av hans litterära försök. Som vetenskapsman är B. framför allt representanten, för modern stilistisk litteraturforskning. Under sin studietid i Uppsala tillhörde han den krets filologer, som bragte stilistiken till ett nytt uppsving. Tidskriften »Språk och stil», som startades av B. tillsammans med Bengt Hesselman och Olof Östergren, vann med sina tjugu årgångar en obestridd betydelse som organ för de nya strävandena. B. här här ofta hävdat nya och självständiga synpunkter, varom t. ex. den lilla skarpsinniga studien över sinnesanalogier hos Almquist bär vittne. Hans forskningsfält har varit nysvenskan, vare sig det gällt rent språkliga företeelser eller stilistiska och metriska frågor. B: s litteraturhistoriska bidrag ha knutit sig till de två romantiska »genombrotten» i vår litteratur: studier över nyromantikernas språk och diktning, särskilt Atterbom och Almquist, ha omväxlat med essayer över skalderna från nittitalet: Fröding och Heidenstam m. fl. B. har även nedlagt ett omfattande textkritiskt arbete vid redigeringen av våra moderna skönlitterära mästares verk i standardupplagor, varvid föreningen av filologisk och estetisk skolning kommit honom väl till pass. Ett förslag, som B. år 1905 framställde i Svenska litteratursällskapet (tryckt i Samlaren s. å.), gav impulsen till stiftandet av en förening, Svenska vitterhetssamfundet, med den betydelsefulla uppgiften att i vetenskapligt tillfredsställande upplagor utge klassiska svenska författares verk. Den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten i vårt land har i B. haft en av sina pioniärer. Alltifrån Uppsalatiden och framgent har han varit utomordentligt verksam och uppburen som föreläsare och recitatör såväl i Sverige som i våra nordiska grannländer.

Författare

N. Molin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Signe Clerck af Lennart Hennings. Sthm 1898. '169 s. — Föräldrarna. En skildring1 från femti- och sextitalet af Lennart Hennings. Sthm 1899. 152 s. — Utsikter i rättstavningsfrågan (Nystavåren, Bd 5, 1899, s. 1—10). — Rättstavningsfrågans sednaste sjede (ibid., s. 11—25). — Två skrivtecken (ibid., s. 26—55). — Språkliga iakttagelser i K. A. Tavaststjernas arbeten (Finsk tidskr., T. 47, 1899, s. 185—207; undert. Lennart Hennings). — Årets valspråk. Ett slags svensk slang (Nord. tidskr., Årg. 22, 1899, s. 609—627). — Dikter af Lennart Hennings. Sthm 1900. 136 s. — Skolpojks- och studentslang. En ordsamling. Sthm 1900. 48 s. (Bidrag t. kännedom om de sv. landsmålen, Bd 18:8.) — Runebergs språkbruk (Pedag. tidskr., Årg. 36, 1900, s. 69—83). — Några anmärkningar om kollektiverna (ibid., * s. 444—455). — Bidrag till en Frödingskarak-täristik (Svea, Årg. 57, 1901, s. 90—102; undert. Lennart Hennings). — En polemik rörande språket i Daniel Fallströms dikter utg. af Lennart Hennings. Upps. 19QI. 16 s. [Polemik mellan B. och' R. F. von Willebrand med anledn. av en recension av den senare i Finsk tidskr., T. 49, 1900.] — Sinnesanalogier hos Almquist (Språk o. stil, Årg. 1, 1901, s.' 49—81). — Rimstudier hos Verlaine (Studier i mod. språkvet., 2, 1901, s. 173—196). — Karl Larsen. En konturteckning af Lennart Hennings (Ord o. bild, Årg. 10, 1901, s. 342—349). — Kung Midas skogar. Sthm 1902. 158, (2) s. — Randanmärkningar till Spencers »The philosophy of style» (Språk o. stil, Arg. 2, 1902, s. 1—17). — Versifikatoriska synpunkter (ibid., s. 62—84). [Med anledn. av N. Beckman, Ett par metriska tvistefrågor, ibid., s. 27—39; genmäle av Beckman, ibid., s. 132—138.] — Gustaf Frödings skaldskap. Några drag och synpunkter. Sthm 1902. 34 s. 3: e uppl. Sthm 1914. 40 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 106.) — Moderna kraf på språkriktighet (Verdandi, Årg. 20, 1902, s. 345—352; inledn.-föredrag; diskussion ibid., s. 353—355). — Björnstjeme Björnson. Fragmenter af en bild (Ord o. bild, Arg. 11, 1902, s. 577—593). — Det väsentligaste af svensk vitterhet 1898—1902. Upps. 1902. 20 s. (I vår tids lifsfrågor, 26.) — Ankor och grodor. Kuriosa hos våra författare (Svea, Årg. 59, 1903, s. 107—120). — Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar (Språk o. stil, Årg. 3, 1903, s. 123—138). — Om den poetiska friheten i 1800-talets svenska diktning. Studier i svensk värs. Gtbg 1903/ 346 s. (Gradualavh. Upps.; även i Göteb. K. vet. o. vitt. samhälles handl., F. 4, Bd 5, N:o 2.) — Carl Snoilsky (Svea, Årg. 60, 1904, s. 119—135, 2 pl.; även i förf:s Litteraturbilder, 1, Sthm 1912). — Selma Lagerlöf. Ett stycke af en monografi (Nornan, Arg. 31, 1904, s. 92—117; även i'förf:s Svenska skalder fr. nittitalet, Sthm 1906). — Svenskan i Amerika. Studier i de utvandrades språk (Språk o. stil, Årg. 4, 1904, s. 1—21; Årg. 5, 1905, s. 250—252). — Prologen till Phosphoros. En litteraturspråklig monografi (Nord. studier, tillegn. Ad. Noreen, Upps. 1904, s. 258—273; även iförf:s Svenska studier, Sthm 1910). — Strödda anteckningar om Runebergs stil (Finsk tidskr., T. 56, 1904, s. 148—157). — Franzén och »Prinsessan af Vasa» (ibid., T. 57, 1904, s. 152—156). — Svar till Otto Hoppe (Pedag. tidskr., Årg. 40, 1904, s. 210—234). [Hoppes artikel,-Ett par kritiker af Svenska akademiens ordbok, införd i samma årg. av Pedag. tidskr., s. 152—165, var föranledd av recensioner av ordboken av N. Beckman i Götting. gel. Anzeiger 1903 och av B. i Dagens nyheter 20 dec, 1903; på B:s 'Svar' följde ett genmäle av Hoppe, Pedag. tidskr., Arg. 40, s. 238—247.] — Beriktiganden till Evald Ljunggrens »Svenska akademiens ordbok» (Språk o. stil, Årg. 5, 1905, s. 64—77). [Ljunggrens artikel, ett gen- mäle på kritiken av ordboken, utkom som särsk. skrift, Lund 1904; på B:s 'beriktiganden' följde ett 'genmäle n:r 2' av Ljunggren, Lund 1905.] — Epiteton ornans hos Vitalis (Språk o. stil, Årg. 5, 1905, s. 121 —137; även i förf:s Svenska studier, Sthm 1910). — Ur Almquists »Om svenska rim» (Språk o. stil, Årg. 5, 1905, s. 169—196). — Stilistiska sträfvanden hos Tranér och Adlerbeth. 1 (ibid, s. 205—233; även i förf:s Svenska studier, Sthm 1910). — Några anteckningar om några fall af attraktion i några svenska arbeten (Studier i mod. språkvet, 3, 1905, s.. 125—154). — Hvem har varit den svenska kvinnans skald? Litteraturhistorisk essay (Svea, Årg. 62, 1906, s. 178,—187). •— En nysvensk diminutivbildning (Språk o. stil, Årg. 6, 1906, s. 117—120). — Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea (ibid, s. 129—148). •— Svenska skalder från -nittitalet. Sex essäer. Sthm 1906. (4), 108 s. 3:e uppl. Sthm 1915. 176 s. — Ett bidrag till Almquist-forskningen (Nornan, Årg. 34, 1907, s. 47—59). — Almquists mor. Ett hundraårsminne (Svea, Årg. 63, 1907, s. 75—95; även i förf:s Litteraturbilder, 1, Sthm 1912). — Anteckningar om pentametern i svenskan (Språk o. stil, Årg. 7, 1907, s. 237—242). •— Högnordiska reseintryck. Föredrag vid Svenska turistföreningens årsmöte 18 febr. 1907 (Sv. turistför. årsskr, 1908, s. 266—282). — Svenska alexandriner (Språk o. stil, Årg. S, 1908, s. 1—32; även i förf:s Svenska studier, Sthm 1910). —• Karl XII:s minnet och hundraårsfesten 1818 (Nord. tidskr, 1908, s. 127—140; även i förf:s Litteraturbilder, Saml. 2, Sthm 1919). — Novalis och Fouqué i Sverige (Studier i mod. språkvet, 4, 1908, s. 163—185). •— Två glömda dikter af Atterbom (Varia, Årg. 11, 1908, s. 221—223). — En ballad från 1804 (Finsk tidskr, T. 65, 1908, s. 256—263). — Döende lånord (Språk o. stil, Årg. 9, 1909, s. 1—10). — Verbalabstrakter på -an (ibid, s. 258—267). — Svenska annonser för hundra år sen (Ord o. bild, Årg. 18, 1909, s. 213—220). — Till Verner von Heidenstams femtioårsdag (ibid, s. 337—352). ¦— Svecismer hos Baggesen og Staffeldt (Danske Studier, 1909, s. 124—126). — De tyska klassikerna och 1770-talets Sverige (Nord. tidskr, 1909, s. 589—598). Atterboms strofformer (Språk o.' stil, Årg. 10, 1910, s. 229—278). — 1800-talets svenska språkforskning (Ord o. bild, Årg. 19, 1910, s. 543—551). — Till Gustaf Frödings femtioårsdag (Bonniers månadshäften, Årg. 4, 1910, s. 564—572). — Gustaf Fröding. Ett utkast. Sthm 1910. 117 s, 8 pl, 2 facs. 2: a uppl. Sthm 1918. 125 s, 9 pl, 2 facs. (Svenskar, -N: o 10). — Svenska studier. Sthm 1910. 154 s. — Fröding och Heidenstam. Ur en brefsamling i Sveriges författareförenings arkiv (Ord o. bild, Arg. 20, 1911, s. 177—186). — Levertinska danismer (Språk o. stil, Årg. 11, 1911, s. 245 —282). — Till Georg Brändes sjuttioårsdag (Ord o. bild, Årg. 21, 1912, s. 34—52; även i förf:s Litteraturbilder, 1, Sthm 1912). ¦— August Strindberg (Ord o. bild, Årg. 21, 1912, s. 289—306; även i förf: s Litteraturbilder, Saml. 2, Sthm 1919). — Atterboms kritiska lärospån (Språk o. stil, Årg. 12, 1912, s. 238—283). — Ett bref ifrån Tegnér (Studier tillägn. Karl Warburg, Sthm 1912, s. 1—4). — Brädspel. Sthm 1912. 13 miniatyrsidor. 2: a uppl. Sthm 1920. (Små spelböcker, N:o 7; anon.) — Litteraturbilder. Saml. [1]—2. Sthm 1912—19. 212, 297 s. — Die ersten Goethe-Notizen in Schweden (Goethe-Jahrbuch, Bd 33, 1912, s. 219—227). — En källa till »Vårt land»? (Finsk tidskr, T. 74, 1913, s. 38—42). — Frödings sista dikter (ibid, s. 421—432; även i förf:s Frödingsstudier, Sthm 1920). — En förnamnsstudie (Språk o. stil, Årg. 13, 1913, s. 223—274). — Gustaf Janson (Ord o. bild, Årg. 22, 1913, s. 593—607; även iförfrs Litteraturbilder, Saml. 2, Sthm 1919). — Bidrag till attraktionsläran (Studier i mod. språkvet, 5, 1914, s. 147—154). — Ortliga tendensnamn (Nord. ortnamn, hyllningsskrift tillägn. Ad. Noreen, Upps. 1914, s. 155—159; även i Namn o. bygd, Årg. 2, 1914, s. 155—159). —• Duala substantiv i nusvenskan (Sv. studier, tillägn. Gustaf Cederschiöld, Lund 1914, s. 180—190). — Rimmen i Vallfart och vandringsår (Språk o. stil, Årg. 15, 1915, s. 1—25). —• Tvåstaviga adjektiv som förled (ibid, s. 260 —272). — Frödings randglosor till »Svenskan som skriftspråk» (ibid, Årg. 16, 1916, s. 71—90). — Namnlistor från Strängnäs (ibid, s. 200—207). — Tidningssvenska (Det nya Sverige, Årg. 10, 1916, s. 341—360). — Landskapet och naturen i Frödings dikter (Nord. tidskr, 1916, s. 86—100; även i förf:s Frödingsstudier, Sthm 1920).. — Gustaf Fröding om sina dikter (Edda, Bd 6, 1916, s. 225—248). — Från Frödings bibelstudier (Forum, Årg. 3, 1916, s. 309—311; även i förf:s Frödingsstudier, Sthm 1920). — Clown Clopopisky. En av Frödings bikter (Ord o. bild, Arg. 25, 1916, s. 545—549; även i förf:s Frödingsstudier, Sthm 1920). — Gustaf Fröding och hans publik (Nord. tidskr., 1917, s. 57—72; även i förf:s Frödingsstudier, Sthm 1920). — Walter Scott och Victor Rydberg. Några antydningar (Biblioteksbladet, Årg. 2, 1917, s. 62—66). — En Schelling-översättning av Atterbom (Edda, Bd 7, 1917, s. 171—172). — Fröding och konsten (Forum, Årg. 4, 1917, s. 354—358; även i förf:s Frödingsstudier, Sthm 1920). — Våra oskrivna romaner (Hela världen, 1917, N:o 19/20, s. 1491—95; även iförf:s Litteraturbilder, Sami. 2, Sthm 1919). — På Talis Qualis' hundraårsdag (Ord o. bild, Årg. 27, 1918, s. 1—16; även i Stockh. dagblad 13 jan. 1918 och i förf:s Litteraturbilder, Sami. 2, Sthm 1919). —¦ Snoilskys italienska anteckningsbok (Språk o. stil, Årg. 18, 1918, s. 135—144). — Nya adjektiv på -sam (ibid., s. 218—226). — Diktkonsten [i Sverige] (Sveriges folk, utg. av I. Flodström, Upps. 1918, s. 332—345). — Carl Jonas Love Almquist (Sv. biogr. lexikon, Bd 1, Sthm 1918, s. 473 —494). — En otryckt roman av Strindberg (Hela världen, 1918, N:r 11/12, s. 657—668; även i förf:s Litteraturbilder, Sami. 2, Sthm 1919). — Sörmlands skalder. Skaldernas Sörmland (Sörmlandsboken, Sthm 1918, s. 273— 333). — September. Dikter. Sthm 1919. 102 s. — Före Vallfart och vandringsår. Ur Verner von Heidenstams ungdomsdiktning. Sthm 1919. (7), 155 s. — Bellman och brackan (Vängåvan t. Hj. Söderbergs 50-årsdag, Sthm 1919, s. 81—100). — 'Professorstillsättningar och tidningspolitik (Det nya Sverige, Årg. 14, 1920, s. 179—186). — Frödingsstudier. Sthm 1920. 157 s. — »Rabeners brefställare». Ett bidrag till 1700-talets vardagsstil (Språk o. stil, Arg. 20, 1920, s. 70—81).

Översatt: Chr. Fr. Hebbel, Herodes och Mariamne. Sorgespel i fem akter. Sthm 1909. 183 s.

Utgivit: Vitalis (Erik Sjöberg), Valda skrifter. Sthm 1900. 55, (1) s. (För skola öch hem, 9.) — Henrik Bernhard Palmaer, Skrifter i urval.' Sthm 1900. 99, (1) s. (För skola och hem, 11.) — Språk och stil. Tidskrift för nysvensk språkforskning. Årg. 1—20. Sthm 1901—20. (Tills, med Bengt Hesselman och Olof Östergren.) [Fortsatt av Nysvenska studier, utg. av de bägge sistnämnda.] —- C. J. L. Almquist, Valda skrifter. Törnrosens bok i urval. 1—6. Valda romaner. 1—6. Sthm 1902—06. — Finland i Sveriges diktning. Sthm 1903. XII, (2) 123 s. — Tre bref af Christian Molbech (Samlaren, Årg. 25, 1904, s. 59—72). — Ur Reuterdahls bref till fru Hanna Molbech 1837—45 (ibid., s. 119—178; tills, med M. Kristensen). — Moderna svenska författare utg. i urval för skolan. Med ett förord af Ad. Noreen. 1—6. Sthm 1904—06. — Otryckta ungdomsarbeten af C. J. L. Almquist (Samlaren, Arg. 26, 1905, s. 139—250). — Robert von "Krasmer, Samlade skrifter. D. 1—3. Sthm 1905. (4), 658 s.; (4), 524 s.; VI, 510 s. — C. J. L. Almquist, Cypressen. En förut otryckt del af Törnrosens bok. Sthm 1906. 248 s. ¦— Sveriges nationallitteratur. 1500—1900. D. 1—25. Sthm 1907—12. (B. huvudutg. tills, med H. Schiick.) [Särskilt red. av B. äro delarna 5: Gustavianernas poesi. 1912; 18: Anna Charlotta Leffler. Ernst Ahlgren. Alfhild Agrell. Georg Nordensvan. A. U. Bååth. Ellen Key. 1912; 21: Verner von Heidenstam. Oscar Levertin. 1910. (Tills, med S. Söderman.); 22: Selma Lagerlöf. Gustaf Fröding. 1911.] — Thomas Thorild, Valda skrifter. Sthm 1908. VIII, 172 s.

— Svenska turistföreningens årsskrift .1909—11. Sthm 1909—11. — Car] Michael Bellman, Fredmans epistlar.. Sthm 1909. (16), 256 s. (Uppl. för Allm. sv. utställn. för konsthantverk och konstindustri. Sthm 1909.) — Gustaf Fröding, Efterskörd. 1—2. Sthm 1910. (6), 164 s.; 247 s. — Mästerstycken ur svensk litteratur. 1—5. Sthm 1911—13. 4: o. — Reconvalescentia. Gustaf Frödings sista dikter. Sthm 1913. (4), 128 s. — Johan Ludvig Runeberg, Fänrik Ståls sägner. Med inledningar och kommentar. Sthm 1913. XVI, 187, 267 s. (Tills, med Ivar Hjertén). — Gustaf Fröding, Samlade, skrifter. D. 1—10. Sthm 1917—1921. — C. V. A. Strandberg (Talis Qualis), Samlade vitterhetsarbeten. Ny uppl. D. 1—6. Sthm 1917—20. — Carl Snoilsky och hans vänner. Ur skaldens brevväxling. 1—2. Sthm 1917—18. XII, (3), 332 s, 4 portr, 1 facs.; VI, (2), 417 s, 4 portr. — Gustaf Fröding, Posthuma skrifter. 1—3. Sthm 1918. — Atterboms bref till Schelling (Samlaren, Arg. 39, 1919, s. 71—122). — G. Retzius, Dikter. .Upps. 1919. 272 s. — Carl Snoilskys och G. E. Klemmings brefväxling. Sthm 1919. 339, (1) s. (De bibliografiska upplysningarna av H. Lagerqvist.) — B. har därjämte tagit väsentlig del i utgivningen av Svensk vitterhet 1850—1900. I urval för skola och hem utg. af J. A. Lundeli och Ad. Noreen. 1—3. Sthm [1899—J1900. 432 s.; [2-3:] 420 s.

Litteraturöversikter från Sverige i Das literarische Echo, Stockholmsbrev i Finsk tidskrift, artiklar i Brockhaus' Conversationslexikon, smärre bidrag i Språk och stil, litteraturhist. inledningar till E. T. A. Hoffmann, Djäfvuls-elexiret (1904), Benvenuto Cellinis lif (1906, ny uppl. 1915), C. F. Meyer, Jiirg Jenatsch (1909), deltagit i redaktionen av Nord. familjebok (ny uppl.) och däri författat några hundra artiklar; dessutom en mångfald smärre artiklar och uppsatser i språkliga och litterära ämnen i in- och utländska tidningar och tidskrifter fr. o. m. 1893.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Ruben G:son Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18558, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Molin.), hämtad 2019-01-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18558
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Ruben G:son Berg, urn:sbl:18558, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Molin.), hämtad 2019-01-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se